8. Beröring

Hej!

Små barn kan vi ge en morgonkram. När de är lite äldre blir det kanske en handskakning. På högstadiet och uppåt blir det nog en hälsning med ögonen. Vi vet alla hur känsligt det har blivit med beröring och att vi behöver vara mycket mer noggranna och försiktiga med vad vi gör. Under Cronatiden vändes allt upp och ner och nya spelregler för beröring fick vi söka efter!

Det handlar om vad man gör. Det finns många variabler:

– Hur ofta du har en fysisk beröring

– Hur länge beröringen pågår

– Var på kroppen du tar

– Hur hårt eller mjukt du tar

Det blir fel om du drar i eleverna. Det kan bli fel om du rufsar dem i håret. Det blir fel om du tar i för hårt eller för länge. Det gäller att tänka efter.

Ett finger, en tiodelssekund, med en lätt tusch på underarmen är ofta acceptabelt och känns som man ”länkar” över till eleven. Det är acceptabelt även för tonåringar. 

Observera hur du använder beröring och får feedback från andra om hur du gör.

Åtgärd 

Till exempel om du ska ge en ”uppmuntransklapp” känns det ofta bättre med en lätt tusch bakom axeln än att du klappar dem på huvudet eller på axeln. Prova med en vän eller familjemedlem med att säga någonting i stil med ”Tack för att du…”  och samtidigt ger en klapp på skulderbladet på axeln och sedan strax under axeln, mer på ryggen. Fråga sedan vad som känns bäst.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg