Dessa trettio textunderlag riktar sig till vikarier och nya pedagoger. Det gäller direkt från början att förstå att man har ett ledarskapsyrke och behöver tänka på ledarskap, bemötande och kvalitet. Har dessa personer tillräckligt mycket information om hur verksamheten fungerar och hur man får hjälp?
Innehåll
- Introduktion – Du behövs!
- Var ambitiös
- Att lyckas som vikarie eller ny pedagog
- Att förstå sitt uppdrag
- Vad är annorlunda idag?
- Våga vara formell
- Skolans förpliktelser
- I en ideal värld
- Kulturkrocken
- Artighetens betydelse
- Värdegrundens betydelse
- Förstärk det positiva
- Var både envis och varm
- Samarbete med föräldrar
- Rutiner som hjälper
- Lärandets grunder
- Kärlek och struktur
- Tre bekräftelser
- Innan du börjar
- När du börjar
- Lektionens sex moment
- Övergången och spelreglerna
- Rätt tempo
- Fyra ingredienser
- Lektionens "måsten"
- Ta scenen i besittning
- Dokumentera
- Konflikthantering
- Hjälp föräldrar att förstå
- Samarbete med kollegor
- Vad goda ledare gör
Del 1 av 31
Introduktion – Du behövs!
Välkommen till en serie Fortbildningsbrev som riktar sig till vikarier och nya pedagoger. Använd som underlag på interna studiedagar, APT-träffar och andra personalträffar. Syftet är att främja samtal om pedagogik, ledarskap och bemötande. Använd Fortbildningsbreven i den takt som passar er bäst. Fokusera på värderingar och beteenden som främjar er professionalitet. Lycka till!
John
Hej!
Du behövs. Under en lång tid framöver kommer det att finnas behov av både korttids- och långtidsvikarier inom skolan. I en serie ”Fortbidningsbrev” ger vi dig en introduktion till det allra viktigaste du bör tänka på om du ska lyckas skapa arbetsro och arbetsglädje i dina grupper. Vårt fokus är på ledarskap, bemötande och planering.
Breven riktar sig både till dig med mycket liten erfarenhet som kanske hoppar in då och då och till dig med kanske lite mer erfarenhet och som vikarierar under en längre tid, under några månader eller kanske ett helt läsår.
Reflektion och åtgärder
I slutet på varje brev finns förslag till reflektioner samt åtgärder, någonting att skriva eller träna på. Du kan läsa breven på egen hand, men vi rekommenderar att du gör detta tillsammans med en eller flera kollegor eller vänner. Vi föreslår även uppgifter som kan bidra till din utveckling.
Referensbok
Referensboken som används är Uppdrag vikarie: Ledarskap i klassrummet (Gothia Kompetens). Där får du ännu mer råd om hur du kan lyckas som vikarie. Bplem beställs via LäroMedia, Gothia Kompetens eller bokhandeln och ger mer kött på benen än vad som ryms här.
Uppgift
Här kommer din första uppgift som handlar om att göra ett CV. Ett CV talar om vad du har för utbildning och erfarenhet och hur du kan kontaktas. Även om du har minimal utbildning och erfarenhet har du säkert kompetenser, färdigheter och intressen som är bra att känna till. Du får gärna använda eller justera ett CV som du redan har.
Ditt CV ska innehålla följande information:
1. Dina kontaktuppgifter: Namn, adress, e-post och mobiltelefon. Lägg in en bild på dig själv.
2. Utdrag ur brottsregistret och andra formella papper du kan referera till.
3. Din erfarenhet: Beskriv kort om yrkeserfarenheter du eventuellt har.
4. Din utbildning eller vad du nu studerar.
5. Dina referenser. Här skriver du namn och kontaktuppgifter till två eller tre personer som en potentiell arbetsgivare kan ta kontakt med för att höra om dig som person.
6. Dina intressen: Här kan du beskriva en del av dina intressen, olika grupper du är med i, fritidserfarenheter och andra kompetenser som det kan vara bra att känna till.
7. Annat som du tycker är relevant och viktigt.
Del 2 av 31
Var ambitiös
Hej!
Hur hög är din ambitionsnivå när du antar utmaningen att vikariera som pedagog på en skola? På lägsta nivå kan du anses, av både dig själv eller de som anlitar dig, bara som en ”kropp.” Någon vuxen måste finnas där för att det inte ska bli kaos. Men du vill mer än så, annars skulle du inte ens börja ta dig igenom denna kurs.
Jag tar för givet att du har en högre ambitionsnivå – att faktiskt spela någon roll för ungdomars välmående, lärande och utveckling. Du vill mer än bara finnas där. Du vill vara en pedagog och någon som leder elever till nya tankar, färdigheter, kunskaper och attityder.
Bra så. Men hur? Det börjar med att du har en ambition – din vilja att påverka och din vilja att ha betydelse och inflytande.
Det fortsätter med så mycket kunskaper du har om den pedagogiska situationen du kommer att befinna dig i. Vad förväntas av dig? Vad vill skolan att du ska göra?
Du vill något! Skaffa så mycket information du kan. Förbered dig så gott du kan.
Ågärd
Det är en stark rekommendation att du reflekterar, skriver, delar med dig till en vän eller kollega och har dem i beredskap att visa din eller andra potentiella arbetsgivare. Det är absolut ett bevis på ditt engagemang och din förmåga att reflektera över vad du gör.
Skatta din ambitionsnivå som vikarie från 1 (lågt) till absolut topp (10).
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur kan eleverna märka att du är ambitiös och vill något? Skriv ner några exempel.
Sök upp en eller två elever och fråga dem vad de helst förväntar sig av en vikarie och hur denna person borde uppträda och presentera sig.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 3 av 31
Att lyckas som vikarie eller ny pedagog
Hej!
I dessa Fortbildningsbrev för vikarier och nya pedagoger kommer vi att fokusera på följande fyra huvudfrågor:
1. Att förstå ditt uppdrag, dina skyldigheter och betydelse av samarbete med dina kollegor.
2. Att förstå att hur du själv agerar i ditt ledarskap påverkar om du får gruppen med dig eller inte.
3. Att förstå hur ditt bemötande och din kommunikation är avgörande för hur det går.
4. Att få några grundläggande tankar om hur en lektion kan gå till och på så sätt få hjälp i din planering.
Det är lättare att lyckas som vikarie och ny pedagog om:
1. Du vet vad du förväntas göra och har korrekt information.
2. Du förbereder dig så gott du kan för situationen du möter.
3. Du känner dig relativt trygg i din roll som ledare och med vad du ska göra.
4. Du har reflekterat över hur du vill ”presentera” dig, d.v.s. hur eleverna ska uppfatta dig och hur du gör dig själv intressant och tydlig.
I denna utbildning får du tillfälle att allvarligt fundera över hur du är, hur du vill bli och vad du vill med ditt ledarskap.
En sak är säker – som vikarie är du också en ledare. Du har valt ett ledarskapsuppdrag.
Åtgärd
Vi alla har våra minnen av vikarier från vår egen skoltid. Skriv ner ett ”så kommer jag aldrig att göra” – alla möjliga fel du vet att du borde undvika till varje pris.
Tänk tillbaka till din tid som elev. Du är åtta, tolv eller sexton år och in kommer en vikarie som du aldrig har sett tidigare. Ge exempel på saker du skulle vilja veta om denna person.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 31
Att förstå sitt uppdrag
Hej!
På både lång sikt och kort sikt är ditt uppdrag att ge eleverna tilltro till sin egen förmåga att lära och utvecklas. Den som inte känner hopp om sina studier och för sin framtid kommer inte att engagera sig eller vara motiverad och då blir det svårt att ta itu med nya utmaningar.
En pedagog har alltid flera uppdrag samtidigt:
– Att behandla ett kunskapsinnehåll och träna färdigheter
– Att motivera och förklara syftet
– Att organisera lärande och förklara hur lärande går till
– Att se varje individs möjlighet, potential, talang och styrkor
– Att ge eleverna strategier för att ta itu med utmaningar och övervinna eventuella självtvivel
– Att skapa en lärmiljö som känns välkomnande och inbjudande
– Att hålla ordning på material, administrativa rutiner, schema och uppgifter
– Att bygga relationer både med eleverna, personalen och om man har en elevgrupp under en längre tid, även bygga relationer med vårdnadshavare.
Det är ingen dålig lista! Men ingen har lovat dig en dans på rosor. Ska du leda lärande för 15 – 32 elever samtidigt finns många utmaningar, utmaningar jag innerligt hoppas du har en ambition att ta itu med. För dig som är ny som vikarie eller ny som pedagog kan det känns övermäktigt i början, men allt eftersom kommer du att lära dig. Men… och det finns ett stort men… om du jämt söker den lättaste vägen, kan du klara dagen, men sällan morgondagar längre fram. Du vill mera än bara dela ut ett arbetsblad eller sätta på en film, eller hur?
Åtgärd
Låtsas som om du går på fest och någon frågar dig vad du gör och du säger, ”Just nu arbetar jag som lärarvikarie” eller jag har nyss böjat somn lörare (fritidspedagog). Deras motfråga är: ”Varför då?” Vad vill du då? Skriv högst en A4-sida som svar på denna utmanande fråga.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 31
Vad är annorlunda idag?
Hej!
Skolan idag är både lik och olik skolan förr. Kvar finns ämnesuppdelningen, lektioner, lärare som har relativt stora grupper, betygssättning, med mera.
Många upplever att skolan har blivit mer komplex och utmanande. Rollen som pedagog är otydligare och dagens pedagoger har fler olika typer av uppdrag och ansvarsområden än förr i tiden. Att vara lärare är idag knappast bara ett kunskapsuppdrag. Du är även kurator, psykolog, sjuksköterska, polis, ”konfliktbrandkår”, datatekniker, vaktmästare, inredare, administratör – och lokalvårdare.
Samhället är idag mycket mer individorienterat vilket innebär att vi uppmuntrar ungdomar till egna val, egna idéer och att ha egna intressen. Man ska snarare utmärka sig än anpassa sig, som man förr uppmuntrade barn och ungdomar att göra. Föräldrar vill att deras son eller dotter ska ha individuell uppmärksamhet och förväntar sig att du anpassar dig till sonens eller dotterns behov. Föräldrar har också åsikter och krav på ett annat sätt än förr i tiden. Generellt kan man säga att elever då skulle anpassa sig till sin fröken eller magister, men idag förväntas du anpassa dig till individidens och gruppens behov.
Jag säger dessa saker inte för att avskräcka dig, utan bara för att påminna dig om kravbilden du möter. Ju bättre förberedd du är mentalt på utmaningarna du möter desto bättre kommer det att gå. Övergripande är att se dig själv som ledare. Hur man agerar som ledare ska jag återkomma till. Du må ha många roller, men viktigast att inse är att det är du som leder gruppen till arbetsro, arbetsglädje, nya insikter och upptäckter.
Ågärd
På vilket sätt upplever du att skolan är annorlunda idag än när du själv gick i skolan?
Uppgift
Intervjua en pedagog med lång erfarenhet. Be att han eller hon berättar om skillnaderna mellan ”förr” och ”nu”. Be även om råd och tips för att klara uppdraget som vikarie. Skriv sedan två checklistor till dig själv – detta ska jag absolut göra som vikarie och detta ska jag absolut inte göra som vikarie.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 6 av 31
Våga vara formell
Hej!
Skolan har också blivit mer informell än förr i tiden. Vi använder förnamn. Vi duar. Vi är mer måna om relationer. Lärarkåren är mycket mer informellt klädd och i många skolor har många av de gamla rutinerna och ritualerna försvunnit. Jag tänker på detta med uppställning utanför klassrummet innan man släpps in och att stå bakom bänken och säga God morgon.
Det är ju ”trevligt”, men om en skola blir för informell blir det mer osäkert kring regler, rutiner, ritualer, normer och konsekvenser. Våga vara lite formell av dig som vikarie eller ny pedagog. Vad innebär det?
– Klä upp dig. Snälla, inga trasiga t-shirts, trasiga jeans och kepsar. Se ut som en person som kommer till ett fint uppdrag och det blir lättare att vinna respekt.
– Kom till skolan i så god tid du kan – svårt om du bli inkallad i sista minuten, men när du kan, ta en tidigare buss, tåg, biltur eller cykeltur.
– Att skaffa så mycket information du kan i förväg har jag redan tjatat om. Jag kommer att fortsätta tjata om detta!
– Förbered dig både mentalt och praktiskt! Ha en plan A, en plan B och en plan C.
– Gå en runda och se till att material är i ordning, att möbleringen passar för ditt syfte och plocka upp både inne och utanför klassrummet vid behov. Allt som bidrar till känslan av ordning och omsorg underlättar för dig.
– Hälsa ordentligt. Ta för dig. Hälsa på kollegorna och hälsa ordentligt på dina elever. Ta i hand. Titta i ögonen, säg tydligt vad du heter och lyssna på deras namn. Upprepa namnet högt så att de vet att du har hört och uppmärksammat vad de heter.
– Skaffa rutiner för att låta eleverna komma in i rummet. I en mogen och ordningsam grupp spelar det inte så stor roll hur du ”släpper in” alla, men i en orolig grupp krävs fungerande rutiner och ritualer.
Åtgärd
Ge exempel på det informella och det formella i skolans normala rutiner. Varför behöver skolan behålla mycket av sin formalitet och hur kan skolan bli ”formell” fast på ett modernt sätt?
Varför ska man inte sträva efter att likna sina elever i klädstil och språk och inte heller vara deras kompis – men ändå ha just en god relation? Hur gör man då?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 7 av 31
Skolans förpliktelser
Hej!
Skolor, förvaltningar, kommuner och friskolekoncerner tar hand om ny personal och vikarier på väldigt olika sätt. En del har mycket noggranna regler och genomtänkta kvalitetssystem. Andra har inga system alls.
Här är exempel på saker som borde finnas på plats, men om det inte finns, saker som du bör fråga efter:
– En kort beskrivning av skolan, skolans historia och något om elevunderlaget.
– En kort beskrivning av skolans värdegrund, läsårets prioriteringsmål och andra projekt som du är direkt inblandad i och som du borde känna till.
– Information om säkerhetsrutiner, nycklar och vad man gör vid olyckor.
– Vem som är din kontaktperson och vem du ska rådfråga.
– Hur du ska sköta närvarokontroll och om det finns någon särskild administrativ rutin för detta.
– Kontaktuppgifter till den eller dem du vikarierar för och om det är OK att kontakta dessa personer.
– En kontaktlista till nyckelpersoner på skolan såsom arbetslagsledare, förstelärare, skolsköterska, skolledare, IT-tekniker, vaktmästare med flera så att du vet vem du ska söka upp vid behov.
– En beskrivning av vad du förväntas göra. Pedagogerna på skolan bör ha en vikariepärm med information samt exempel på lektioner och andra aktiviteter med gruppen, men det är, tyvärr, sällsynt. I så fall ska du själv ha med dig uppslag på aktiviteter.
– Skolan bör även ha en vikarielista och jag tycker att själva förvaltningen ska ha ett fungerade system, det vill säga, ha träffat och intervjuat alla potentiella vikarier och sett till att de har lämplig bakgrund och information. Det är också sällsynt, men är en självklarhet för alla förvaltningar som är måna om kvalitet.
– Information om schemat, lokaler, hur du hittar och vad eleverna har gjort innan, och vad de ska göra efter att de har träffat dig.
– Vid en längre tids vikariat (även om det bara är några dagar) är det en god idé att informera föräldrarna om vem du är, din bakgrund och vad du förväntas göra.
Åtgärd
Vilken information brukar du få som vikarie? Vilken slags information saknas? Vad anser du är skolans förpliktelser gentemot dig som korttidsvikarie, långtidsvikarie eller ny som pedagog?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 8 av 31
I en ideal värld
Hej!
I en idealvärld kommer följande att hända när du är vikarie eller ny som pedagog:
– Du får ett samtal från arbetslagsledaren eller den du ska vikariera för om basinformationen du borde känna till, information om innehållet du förväntas täcka samt en hälsning som säger att du är välkommen.
– Din kontaktperson hälsar dig välkommen personligen när du kommer till skolan och visar dig tillrätta.
– Du får skolans vikariepärm med basinformationen om skolan, kontaktpersoner och andra rutiner du behöver känna till.
– Du presenteras för kollegor så att ni vet vem som är vem och de vet något om dig.
– Du har åtminstone några minuter på dig att göra i ordning i lokalen du ska vara i för att ta fram material och ha en rimlig chans att andas ut innan eleverna kommer.
– Din kontaktperson hör av sig till dig snarast möjligt efter första eller andra passet och frågar hur det går och svarar på frågor du har.
– I slutet på dagen och veckan har du ett avstämningsmöte med arbetslagsledare och/eller en skolledare för att analysera dina erfarenheter och se till att du lär av dessa erfarenheter.
Får du ingen namnbricka från skolan eller uppdragsgivaren (om du jobbar genom en vikariejour eller bemanningsföretag) så skapa en egen. Dessutom vill jag starkt rekommendera att du gör anteckningar med nyckelord och annat som kan påminna dig om vad du har gjort med de olika klasserna och andra saker du har upplevt och tänkt på.
Skolans personal lever idag allt som oftast under stark press. Det är mycket som ska hända! Många gånger kommer du att känna att du är utlämnad till dig själv och ingen har tid att ”ta hand” om dig. Alla i skolans värld önskar att rekrytering och stöd till vikarier kunde skötas mer systematiskt och kvalitetsmässigt, men om det inte sköts ”ordentligt” får du se till att själv skaffa den information du behöver.
Åtgärd
Jag har här sammanfattat en del av den information du fick i brev 6 och 7 till dig som vikarie, men gör din egen lista. Bär den alltid med dig när du vikarierar. Listan ska heta Detta vill jag ha information om:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 9 av 31
Kulturkrocken
Hej!
Skolan i Sverige är annorlunda. Skolan här är relationsstyrd, inte regelstyrd. De allra flesta skolsystemen i världen är regelstyrda och denna regelstyrning tillåter skarpa tillsägelser, ibland bestraffning och innebär konsekvenser vid regelbrott.
Inte här inte. Systemet i Sverige bygger på relationer. Detta gör att den svenska skolan är något svår att begripa sig på om man har erfarenhet av ett mer auktoritärt system, där läraren och rektorns ord är lag. Detta gör också att det svenska systemet är intressant. I inget annat land finns så goda relationer mellan personal och elever med en välvilja att verkligen lyssna på eleverna, ta hänsyn till elevernas önskemål och åsikter och ha ett gott samarbetsklimat med stor trivsel.
Det är ju trevligt, men det kan ibland leda till en stor förvirring. Kan man säga ifrån och säga till? Vilka regler har vi och får det inga konsekvenser om man inte följer reglerna? Får man ta i en elev för att undvika bråk – eller ska man helt avstå? Får man be elever att göra om och göra bättre och höja kravnivån?
Det finns inga enkla svar att ge dig kring regler och konsekvenser. Om du har erfarenhet från ett annat skolsystem, förvänta dig att bli förvånad här i Sverige och förstå att grunden till en välfungerande skola i Sverige är kvaliteten i relationerna, inte hur väl alla lyder de vuxna.
Klokt eller inte klokt? Ja, var och en kan ha sin åsikt. Jag finner mest fördelar i en relationsstyrd skola, men det ställer höga krav på dig hur du bemöter och leder. En sak är klar – du kan inte förvänta dig respekt bara för att du är lärare eller är en vuxen. Idag måste du vinna förtroende och respekt – vi ska strax undersöka hur det kan gå till.
Åtgärd
Skriv några rader om skillnaden mellan skolor utomlands och här. Om du inte har erfarenhet från andra länder, intervjua någon pedagog som har det. Vilka är skillnaderna? Vad ”får” man göra där som man inte får göra här?
Vilka fördelar finns det hos den svenska skolmodellen, en relationsstyrd skola?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 10 av 31
Artighetens betydelse
Hej!
Ett begrepp som dyker upp titt som tätt i en diskussion om skolan och pedagogiken är ”värdegrunden.” De flesta skolor sätter upp sina värdegrundsord på flera platser i skolan, ord som talar om att man ska visa hänsyn, respekt, tolerans, arbetsglädje eller om att vara en god vän och ta ansvar för sina studier.
Det låter bra, men det är inte helt oproblematiskt eftersom dessa ord är abstrakta begrepp och det är inte alltid lätt för varken personal eller elever att veta ”hur” man gör för att, till exempel, visa respekt.
Det allra, allra viktigaste för dig som vikarie är att vara artig. Det är artigt att:
– Hälsa och lär dig och att använda så många namn som möjligt
– Se eleverna i ögonen
– Inte verka för stressig och uppjagad även om det är svårt ibland
– Klä dig propert och snyggt
– Vara i god tid
– Vara väl förberedd
– Skapa enkla med tydliga rutiner så att eleverna vet vad de ska förvänta sig, t. ex. hur man går in och ut ur rummet, om hemuppgifter och andra inlämningsuppgifter, om rutiner i matsalen med mera
– Sammanfatta då och då
– Lyssna på vad elever säger, tänker och vill, sammanfatta och sedan som ledare beskriva vad som ska hända med hänsyn till både din vilja och deras vilja. Du har dock sista ordet, som du framför – tydligt och ”varmt”. Hur man gör det återkommer jag till.
En viktig fråga att ställa till dig själv är: Skulle jag vilja ha mig själv som vikarie om jag vore elev? Den gamla, goda gyllene regeln – bemöt andra som du själv vill bli bemött – gäller även vikarier! Visst ska du förvänta dig att eleverna är artiga och möter dig med respekt. Självklart. Men du har ett stort ansvar att leda resan mot mer respekt genom att själv visa artighet och respekt.
Åtgärd
Ge ytterligare exempel på artigt beteende som vikarie. Alla önskar vi artiga elever. Hur ”får” man artiga elever?
Be att få och läs sedan igenom skolans värdegrundsdokument. Diskutera begreppen med andra så att du är säker på att förstå vad som menas. Hur vet eleverna vad som menas?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 11 av 31
Värdegrundens betydelse
Hej!
Värdegrundsfrågor har både en praktisk och en filosofisk karaktär. Det praktiska handlar just om artighet och hur du agerar som ledare.
Det filosofiska är just vilka värderingar du tycker är viktiga, vilka värderingar som skollagen och läroplanen uttrycker, din filosofi kring lärande och ledarskap, din människosyn och delvis även din politiska syn på samhällsutvecklingen. Dessa filosofiska frågor är naturligtvis svåra att diskutera i utrymmet som ges här, men likväl viktiga att fundera kring.
– Varför är jag här?
– Vad vill jag med eleverna?
– Behandlar jag alla lika oavsett kulturell bakgrund?
– Bemöter jag pojkar och flickor på samma sätt?
– Har jag stark tilltro till allas förmåga att växa och lära?
– Vad betyder demokrati och delaktighet i praktisk handling?
– Hur stärker jag elevernas tro på sig själva?
– Hur stärker jag gruppkänslan och samhörighetskänslan?
– Hur definierar jag ledarskap och hur ser jag på min roll som ledare?
– Hur blir jag en auktoritet och hur skaffar jag elevernas förtroende?
– Vad har jag för kunskapssyn och tro på hur lärande går till?
– Vad är viktigt att tänka på för att kunna ta itu med en konflikt?
– Hur skapar man motivation och lust att lära?
– Hur får jag eleverna att tänka på kvalitet i det de gör?
– Hur säger jag ifrån när det behövs på ett sätt som ändå bibehåller goda relationer?
– Lever jag som jag lär?
– Hur syns min värdegrund i mitt sätt att bemöta andra?
Jag förväntar mig inte att du ska kunna svara tydligt, kort och klart. Det jag och andra kan förvänta oss av dig, oavsett hur kort tid eller hur länge du har jobbat i skolans miljöer, är dock att du har en idé om hur du vill bemöta eleverna och hur du kan skaffa elevernas förtroende – så att de väljer att samarbeta med dig.
Uppgift
Din tredje uppgiften f är att skriva (motsvarande max en A4- sida) en sammanfattning över din egen värdegrund och principer du har för att bemöta eleverna. Ge exempel, men inte bara på abstrakta begrepp som ”hänsyn” och ”delaktighet” eller ”respekt.” Hur tänker du visa din värdegrund i dina praktiska handlingar?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 12 av 31
Förstärk det positiva
Hej!
Det är inte bara din värdegrund du ska fundera över utan även hur man får eleverna att agera respektfullt mot dig, mot varandra och vara aktsamma med skolans material.
Grundprincipen är att så ofta som möjligt förstärka det som är konstruktivt och positivt. Det gör man med det som kallas för ”länkning”.
”Tack för att du öppnade dörren åt mig. Det var artigt av dig.”
Beteendet du stärker är att de öppnar dörren. Sedan länkar du över till värdegrundsordet ”artigt.”
Visst måste man ibland säga ifrån, men gör det med en vi-mening.
”Vi på den här skolan är rädda om vårt material”, snarare än, ”Nu får du faktiskt sluta rita på bänkarna.”
”På vår skola använder vi ett vårdat språk, (vilket ibland måste förklaras) snarare än ”Du får sluta svära.”
Beröm gruppen ofta. Uppmärksamma det som fungerar. Försök att ge de fina värdegrundsorden – respekt, hänsyn, artighet, samarbete, arbetsglädje – en praktisk innebörd så att eleverna vet mer exakt vad du menar.
Var framförallt en förebild med ditt agerande och ditt bemötande.
Kommer det automatiskt att leda till en god stämning och arbetsro? Absolut inte! Det uppstår alltid konflikter, ibland besvikelse i en grupp på 25 elever, men med tålamod, envishet och många korta, snabba förstärkningar av det önskade beteendet har du en chans att minimera eventuella problem.
Om du måste säga ifrån, gör det gärna i enrum för att inte göra bort en elev inför sina kamrater. Ge exempel på ett alternativt beteende istället för att fokusera på det oönskade beteendet. Vad tror du att elevens beteende var en reaktion på eller vad vill han eller hon ha sagt? Du visar förståelse, men du visar också en annan väg du vill att de ska följa.
Åtgärd
Beskriv en situation som du kunde ha hanterat bättre när det uppstod en konflikt eller när du märkte ett utagerande beteende.
Skriv gärna tre principer för dig själv om ditt bemötande även när du är stressad eller du blir irriterad eller besviken.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Vill du veta mera om min syn på värdegrundsarbete finns boken Värdegrundsarbete i praktiken (med Åsa Sourander)
Del 13 av 31
Var både envis och varm
Hej!
Var envis på ett trevligt och ”varmt” sätt.
Få pedagoger lyckas utan uthållighet, envishet och beslutsamhet. I en grupp på 15-32 elever är det omöjligt att ta hänsyn till allas önskemål och förväntningar. Du lyssnar in. Du frågar. Ni diskuterar, men som ledare för gruppen fattar du vissa beslut. Du förklarar varför och sedan kör du. Om eleverna uppfattar att du på ett artigt sätt har lyssnat in vad de tycker och vill, finns större chans att du får följsamhet och att samarbetet kommer att fungera.
Mycket hänger på hur de tolkar att ditt beteende stämmer överens med ditt kroppsspråk.
– När du lutar huvudet åt sidan och visar att öronen är öppna, så att säga, visar det att du är intresserad.
– När du får ögonkontakt och fäster blicken någon sekund längre än normalt, visar det att du bryr dig.
– När du dämpar rösten något, undviker gnället och även dämpar tempot när du talar uppfattas det som om du är intresserad av en dialog.
– När du inte bara rusar iväg till nästa person och stannar kvar 1-2-3 sekunder extra uppfattas det som om du vill ha kontakt, har tålamod och är nyfiken – och vill att eleven kommer igång.
– När du har kontroll över din andning och inte går för mycket upp i varv uppfattas du som lugn.
– När du är stabil i din hållning, ”grundad” mot golvet, står stilla då och då och använder ”frusna” gester för att betona ger det en känsla av trygghet.
– När du är ytterst försiktigt med beröring – inte för länge, inte med hela handen och inte med för hårt tryck uppfattas det mer positivt.
Ditt kroppsspråk, med andra ord, är ett uttryck för din värdegrund och länkar samman abstraktionerna (respekt, artighet, hänsyn) till ditt eget beteende. Du blir mer trovärdig och någon som man mer sannolikt väljer att samarbeta med.
Uppgift
Gör en analys på max en A4-sida av ditt eget kroppsspråk. Kroppsspråksanalysen kan handla om din röst, dina ögon, dina gester, ditt tempo och rörelsemönster och liknande. Vad tycker du har en positiv effekt för din trovärdighet som ledare för gruppen? Vad behöver du bli bättre på?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Bill du veta mera om pedagogens kroppsspråk så finns min bok Lärarens kroppsspråk som är tillgänglig via LäroMedia, Gothia Kompetens eller bokhandeln .
Del 14 av 31
Samarbete med föräldrar
Hej!
Många vårdnadshavare, men knappast alla, ställer stora krav på skolan. Det är särskilt knepigt om du är vikarie och klassen/gruppen har haft en hel rad obehöriga vikarier och sedan kommer du. Det är naturligt att föräldrar eller vårdnadshavare vill det bästa för sina barn. De vill naturligtvis att skolan och fritids ska fungera och blir irriterade och även arga när det är oroligt i gruppen och arbetsron inte finns. Det betyder att du måste ta initiativet.
– Skicka ut ett brev eller meddelande där du presenterar dig även om du bara är där en vecka.
– Om det är tänkt att du ska vara på plats en längre tid, någon månad eller mer, kalla till ett föräldramöte så att alla kan få träffa dig.
– Ha ett öppet klassrum och tala om för föräldrarna att de alltid är välkomna.
– Var tillgänglig, om inte på telefon hela tiden, åtminstone via sms eller e-post. Acceptera att det blir en del samtal, oro och osäkerhet i början. Först när du visar att du håller och är stabil kommer de att ta det lugnare och inte söka lika mycket kontakt.
– När det uppstår ett problem, ta initiativ till att informera hemmet. Säg bara som det är – att du ringer för att informera om något som har hänt i skolan. Säg först hur du ska agera och följa upp. Be om deras hjälp och uppföljning och kom överens om vad eleven ska försöka göra annorlunda. Att komma vidare är alltid en trepartslösning och alla måste göra sitt – du, eleven och vårdnadshavare. Börja med det du lovar att göra.
– Håll dina löften. Om du lovar att följa upp det som har hänt, gör det. Om du lovar att ta reda på en sak, gör det och återkom.
– Kom ihåg att höra av dig även när eleven eller gruppen har haft en bra dag. Det uppskattas och förstärker dig i din roll som en konstruktiv ledare.
– Informera – om och om igen. Ingen ska kunna säga om dig att du inte har givit tillräckligt med information.
Åtgärd
Träna med en kollega eller kompis att ”ringa” ett svårt samtal. Skriv upp hur du ska inleda.
Uppmärksamma när en okoncentrerad elev äntligen är fokuserad. I vilket sammanhang, när, var, med vem, med vilket innehåll? Kan tiden med detta utökas så att eleven behåller fokus lite längre? Var ännu mer medveten om när det fungerar som bäst istället för att mest se när det inte fungerar.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 15 av 31
Rutiner som hjälper
Hej!
Rutiner har alltid varit och kommer alltid att vara pedagogens bästa vänner. Oavsett ålder är det tryggt att veta någorlunda klart hur dagen kommer att se ut, vad det är som händer, hur man förväntas bete sig och vilka normer, regler, ritualer och rutiner som gäller.
Dagens ungdomar förstår detta. Många idrottar – och där finns mängder av regler och ritualer. Många spelar spel – och i spelandet finns det regler och rutiner för hur det går till. Det betyder inte att allt alltid ska se likadant under alla förhållanden. Flexibilitet är en förutsättning i en grupp med 25 individer och rutiner hjälper alla att hitta till arbetsron.
Se till att det finns rutiner för bland annat:
– Hur du hälsar
– Hur gruppen går in och ut ur klassrummet
– Placering i rummet
– Närvarokontroll (kort, kort, kort, men det måste ändå noteras)
– Hur man startar upp
– Hur man rundar av
– Matsalen, omklädningsrummet, korridorerna, m.m.
– Rastrutiner
– Hur man bryggar över till nästa aktivitet eller lämnar över till nästa pedagog alternativt fritids
– Information hem
– Gruppindelningar och grupparbetsmetodik
– Förflyttningar på skolan till och från olika lokaler.
Åtgärd
Andra exempel där rutiner kan underlätta?
Ge exempel på hälsningsrutiner som kan underlätta uppstarten.
Ge exempel på rutiner kring rasterna eller byte av lektioner som kan underlätta.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 16 av 31
Lärandets grunder
Hej!
Lärandet har tre viktiga grunder.
– Det mentala
– Det fysiologiska
– Det strategiska
Det mentala har med attityd, lust och motivation att göra. Det är alltid lättare att lära sig om man förstår vitsen. Det är också lättare om man tror på att man kan lära sig. I regel underskattar vi detta i undervisningen och går raskt på vårt innehåll och målet, vad eleven ska göra och när det ska vara klart. Ta mer tid på dig att försäkra dig om att eleverna förstår tanken bakom det de ska göra och varför det är bra att kunna detta. Knyt an till deras liv och erfarenhet. (Bara för att det finns ett mål betyder det inte att det automatiskt leder till motivation.)
Det fysiologiska innebär fokus, koncentration och att man kroppsligt kan komma till ro. Ibland får man lägga mer krut på detta, särskilt i en orolig grupp. Tydligare rutiner hjälper, som vi gav exempel på i brev 15. Lokalen påverkar sinnet. Att du är väl förberedd med allt på plats hjälper. Att du ”tar scenen i besittning” och visar att du är ledare kan också hjälpa.
Sist men inte minst är det lättare att lära sig om man vet hur man gör – man har det som kallas för metakognitiva strategier. Man vet hur man lär sig, förstår steg och process och har en klar bild av hur man ska göra det man förväntas göra.
Det magiska uppstår när alla tre momenten är med. Om jag har en strategi blir det lättare att tänka att man kan klara uppgiften. Om man kan finna ro blir det lättare att ta till strategierna. Om man vill lära sig och förstår vitsen blir det också lättare att lyssna och följa instruktioner. Allt hör ihop. Jobba med alla tre grunderna samtidigt!
Åtgärd
Vad är ett exempel på ett ämne eller något annat som du har lätt för? Hur samspelar lärandets tre grunder för dig?
Vad är ett exempel på ett ämne eller något annat som du ofta har haft svårt för? Hur samspelar de tre grunderna då? Ändra på en punkt, så blir det lättare med de andra två.
Med vänlig hälsning
Del 17 av 31
Kärlek och struktur
Hej!
En av de mest grundläggande frågorna du har att ta ställning till är hur du tror att människor utvecklas bäst. Hårda tag, strikt disciplin, hot, bestraffning, skuld, skam… ja, det är inte många som tror på detta även om det ändå är relativt vanligt. Många tror på tydligt formulerade mål, klara strukturer, beröm och belöningar. Andra tror på den mjuka linjen med tilltro till andras förmåga att lära och växa under vägledning i en stimulerande miljö med många möjligheter att utforska och upptäcka.
Mycket bygger på tro, snarare än vetenskap. Få vetenskapsmän eller kvinnor skulle vara helt överens om att så här är den bästa uppfostrings- och utvecklingsmetoden. Så tillåt en ”mjukis” som mig att säga att bästa kombinationen är kärlek och struktur.
”Kärlek” betyder acceptans, tillit, tilltro och en varm och stimulerande miljö. Struktur betyder ramar, normer, rutiner, organisation och en vuxens närhet för vägledning, diskussion och uppföljning.
Med andra ord, ett barn eller en ungdom växer när de känner de vuxnas välvilja och acceptans samtidigt som de vuxna är tillförlitliga och erbjuder en verksamhet som känns genomtänkt, välplanerad och trygg.
Det är en svår kombination. Kärlek utan struktur fungerar sällan. Struktur utan kärlek fungerar inte för dagens ungdomar där så mycket bygger på relationer.
Hemligheten sitter i kombinationen och balansen mellan kärlek och struktur, något som alla elever i alla tider har varit medvetna om. Kommer du ihåg frasen, ”sträng men snäll”?
Åtgärd
Tänk på bra lärare, mentorer, föräldrar, chefer med flera och analysera några ur ett kärlek-strukturperspektiv. Hade de en bra balans?
Tänk på några barn eller ungdomar som har lite svårt att komma till ro i gruppen. Behöver de mer ”kärlek” och tilltro? Behöver de lite tydligare ramar? Hur kan de känna att vuxna möter dem med en bra balans mellan kärlek och struktur?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 18 av 31
Tre bekräftelser
Hej!
En av de största drivkrafterna bakom allt mänskligt beteende är behovet av att bevara sin egen självkänsla. Med det menas att när man känner sig hotad eller ifrågasatt hamnar man i försvarsställning – att försvara sin egen existens kan man säga – och det kan i vissa fall leda till ilska, sorg, utbrott och okoncentration. Människor gör nästan vad som helst för att skydda sig.
Just därför är det viktigt att undvika att göra bort elever inför sina kamrater, att undvika sarkasmer, att undvika att uttrycka allmänna omdömen om hur de ”är” som personer, att inte diskutera hur eleverna ”är” med kollegor och absolut inte bedöma dem i förväg. Varje dag ska istället ge en ny möjlighet att komma igen, lära sig, utvecklas och ta steg framåt. En elev som inte känner hopp inför nästa dag beter sig sällan konstruktivt.
Vi människor längtar och söker efter att bli bekräftade. Det betyder att vi mår bra när andra tar oss på allvar, lyssnar på oss, tar sig tid för oss, ser vad vi gör, ser våra möjligheter och är nyfikna på hur vi tänker. Det är ju inte lätt med 25 elever att se, lyssna till och bekräfta under varje pass. Men det är fullt möjligt att möta varje elev med tre bekräftelser under en dag:
– Hej, (John), välkommen. Trevligt att se dig.
– Hur går det (John)? Har du någon fråga?
– Tack för idag (John). Jag såg hur du engagerade dig i (X). Vi ses igen i morgon.
Vänd dig till några elever lite extra under dagen, men se till att alla, varje vecka, känner att du ser dem, vill dem väl och är glad att ha dem i din grupp.
I en relationsorienterad skola är att se, lyssna och bekräfta bland det viktigaste du kan göra. Återigen handlar det om att främst uppmärksamma det konstruktiva som du ser.
Åtgärd
Prova de tre bekräftelserna med namn med två-tre elever i morgon och upplev hur det känns för både dig och dem.
Berätta för andra om en person under din uppväxt som bekräftade dig. Hur påverkade det dig?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 19 av 31
Innan du börjar
Hej!
Du ska strax möta gruppen för att då berätta vad som ska hända och ge en instruktion.
Tänk på följande:
– Du har en plan, helst på papper, så att du känner dig trygg med passets struktur och tidsramar.
– Du kan ditt innehåll. Du har hunnit läsa in dig och känner dig ganska trygg med det som eleverna förväntas lära sig.
– Du har gjort i ordning rummet med en möblering som passar ditt syfte.
– Du har skrivit upp på tavlan (arbetsblad, blädderblock, powerpoint) lektionens eller aktivitetens syfte, struktur och tidsramar.
– Du har kollat att allt material du behöver finns på plats från fungerade tekniska hjälpmedel eller extra papper, pennor och eventuellt läromedel. Om surfplattor och liknande används bör du veta att allt fungerar.
– Du har tagit två-tre extra sekunder på dig att andas, samla kraft och känner dig ”grundad” och redo.
– Du står vid dörren och hälsar eleverna välkomna med en fungerande hälsningsrutin som anpassats till elevernas ålder.
Jag brukar säga att pedagoger, och särskilt vikarier, spelar ett slags sannolikhetsspel. Hur kan man öka sannolikheten att allt fungerar? I en grupp på 15-32 barn och ungdomar är det sällan att allt flyter på exakt som du hade tänkt dig, men hur kan du öka sannolikheten att det gör det, det är min fråga.
De där få minuterna strax innan du ska ta emot din grupp kan ha en avgörande betydelse för hur det går och den arbetsro och fokus du vill uppnå.
Åtgärd
Gör din egen checklista över nödvändiga förberedelser som allt som oftast passar för situationerna du befinner dig i. Jodå, det är ju ont om tid, men se det som en investering som kan ge utdelning i form av bättre arbetsro och arbetsglädje för både dig och eleverna.
Prova att komma extra förberedd till ett eller två pass under en dag och se om du upplever en skillnad för både dig personligen och gruppen. Skriv och berätta om det hjälpte.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 20 av 31
När du börjar
Hej!
Du har gjort i ordning rummet och förberett dig. Du har hälsat och det är dags att samla gruppen om de inte har en aktivitet som de ska fortsätta med utan att du behöver säga något. Några saker att tänka på när du ska inleda:
– Ta plats. Det är du som är ledare för gruppen.
– Ta scenen i besittning. Positionera dig i mitten av ”din scen” som oftast är längst fram i rummet. Stå inte bakom något skrivbord eller någon stol. Stå centrerad i rummet och nära eleverna.
– Samla dig. Stå stilla i två-tre sekunder innan du ska tala.
– Använd insamlande gester som visar att du vill samla gruppen till dig innan du börjar tala. Det betyder att du håller armarna utsträckta i en ”samlingsgest”.
– Höj rösten och säg ”God morgon” eller någon annan lämplig hälsnings- och välkomstfras. Pausa någon sekund eller två. Ändra gesten på så sätt att båda dina armar och händer rör sig mot dig själv så att gesten säger att det är du som ska tala och få uppmärksamheten.
– Du kan nu tala normalt. Börja med en mening och pausa en eller två sekunder mitt i för att markera att du vill ha uppmärksamhet igen. Börja om från början och fortsätt att hälsa välkommen.
– Knyt an. Samla gruppen till dig. Du kanske kan nämna något som hänt sedan ni sist sågs, knyt till exempel an till något du vet har hänt i elevgruppen eller i omvärlden. Ofta behövs någon form av symbolhandling som visar att du och gruppen ”hör ihop”.
– När du väl ska ge en instruktion, gör det så kort som möjligt. Vi pedagoger har en tendens att prata alldeles för länge. Komplettera ditt tal med bilder, ikoner på tavlan, gester, demonstrationer – allt för att göra instruktionen tydligare. Om du inte är ”visuell” och bara håller dig till det verbala blir det svårare för eleverna att komma ihåg och följa dina instruktioner.
Uppgift
Beskriv en lektion som du har lett som gick rätt bra. Vad gjorde du rätt? Beskriv en del av dina förberedelser, dina rutiner, ditt lektionsupplägg och annat du tyckte du gjorde rätt. Du kan även beskriva vad du menar med ”gick rätt bra”! Har eleverna verkligen lärt sig? Att det är lugnt betyder inte nödvändigtvis att eleverna har tagit till sig informationen och utvecklar sina kompetenser. Hur vet du att det du har gjort har ”gått hem”? Max 2 A4-sidor.
Med vänlig hälsning
Del 21 av 31
Lektionens sex moment
Hej!
I alla mina böcker om ledarskap i klassrummet har jag tagit upp detta med lektionens sex viktigaste moment, så även här. Det är till stor hjälp – jag lovar!
Någon gång under passet och nästan alltid i början och slutet vill du ha elevernas uppmärksamhet.
1. Förbered för uppmärksamhet. Jag har redan tjatat mycket om betydelsen av dina förberedelser. Med detta menas även att rummet ska vara i ordning, att materialet och tekniken ska fungera. Det är ju lektionens s.k. infrastruktur – det praktiska som måste fungera så att alla kan uppmärksamma innehållet.
2. Uppmärksamhet.Se brev 19.20, När du börjar.
3. Instruktion. Kort, verbalt och visuellt.
4. Övergången. Det behandlas i nästa brev. Det är lektionens mest kritiska punkt. Om man inte sköter detta väl kan det leda till att lektionen spårar ur.
5. Enskilt eller grupparbete. Eleverna ska jobba med sitt, antingen själva eller i grupper och här förvandlas du till handledare och vägvisare. När du går fram, peka och titta på pappret eller skärmen och det de håller på med. Ställ metakognitiva frågor: Hur tänker du? Vad tror du? Vad har du gjort? Vilket steg kommer härnäst? Hur har du gjort tidigare? Har du en specifik fråga?
6. Uppföljning. Ansträng dig att alltid avsluta med en sammanfattning, kort repetition av viktiga begrepp, höra synpunkter och tala om vad som ska hända nästa gång man ses. Du samlar ihop och knyter an i början av passet och du samlar ihop och knyter an i slutet av passet, regelbundet och ofta.
Ju oftare du har dessa sex moment i åtanke och tacklar dem på ett målmedvetet sätt, desto bättre möjlighet till effektiva lektioner med bättre fokus och koncentration.
Åtgärd
Se över dina senaste pass med dessa sex moment i åtanke. Känner du igen detta mönster? Är det något moment som du borde tänka igenom lite extra? I vilket moment brukar orosmoment dyka upp?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Läs gärna mer i mina böcker från Gothia Kompetens: Ledarskap i klassrummet, Fyrtio minuter, hundratals beslut och Lärarskicklighet eller referensboken för denna kurs: Uppdrag vikarie: ledarskap i klassrummet
Del 22 av 31
Övergången och spelreglerna
Övergångar från en aktivitet till en annan är ofta avgörande för arbetsron. Det kan vara övergången från instruktion till grupparbete, övergången från skolan till fritids, övergången från lektion i ett rum till lektion i ett annat rum (slöjd, idrott, musik, o.s.v.), eller övergången mellan en sorts aktivitet och struktur till en aktivitet med en helt annan struktur.
Varje pass har (eller bör ha) sina spelregler. Detta exempel handlar om övergången från instruktion till aktivitet under en lektion. Spelreglerna är:
Plats. Var en aktivitet ska äga rum. Till exempel, varje grupp måste veta exakt var de ska vara för att jobba ihop innan du säger, ”Varsågod…”
Tid. Alla elever ska kunna återberätta när ett grupparbete ska vara klart, när gruppen ska samlas igen eller när en uppgift ska lämnas in.
Innehåll. Alla ska ha klart för sig vad de förväntas göra under passet och hur det eventuellt ska bedömas eller redovisas.
Metod. Alla bör kunna återberätta hur de ska jobba. Med vilken metod och på vilket sätt? Om du är osäker om ”hur” blir eleverna ofta osäkra och sedan rastlösa.
Person. I ett grupparbete är det särskilt viktigt med roller. Vem gör vad? Vem leder? Vem är sekreterare? Vem är tidtagare? Vem är talespersonen? Vem är gruppens faktagranskare, grafisk designer, o.s.v.? Ett grupparbete utan tydlig struktur och tydliga roller blir ofta väldigt ineffektivt.
Syfte. Varje elev ska kunna förklara för dig vad syftet är med det man förväntas göra. Man kan ju göra saker utav plikt, men om det känns meningsfullt och viktigt blir det lättare att engagera sig.
Gå runt i gruppen och ställ frågor om Var, När, Vad, Hur, Vem och Varför? Checka upp förståelsen för passets ”spelregler”.
Åtgärd
Se över dina senaste pass med dessa sex spelregler i åtanke. Är det någon spelregel som du borde tänka igenom lite extra? När du hör eleverna ställa frågor om vad, när eller hur ger det dig en indikation på hur du behöver bli tydligare.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 23 av 31
Rätt tempo
Hej!
Att vara pedagog innebär att du är artist. Med det menas att du ska se dig själv som idrottsman eller idrottskvinna, skådespelare eller musiker. Det är ju artisteri att få en grupp på 25 elever att engagera sig. Artisteri handlar om detaljer. De flesta artister och idrottspersonligheter bryr sig om och tränar hårt på de små detaljerna som avgör om det går bra eller inte.
En detalj som man sällan tänker på som pedagog är tempo. Med det menas hur fort du talar, hur fort du går omkring, hur fort du gestikulerar, hur fort du instruerar och hur mycket du vill hinna med under ditt pass.
För långsamt och du tappar många elever. För snabbt och du tappar andra elever. Det är svårt att hitta ett perfekt tempo som passar alla, men om du har detta i bakhuvudet så blir du mer lyhörd för gruppen och för de enskilda eleverna i din grupp. Behöver jag höja eller sänka tempot nu?
Tänk på en ståuppkomiker som berättar för snabbt och inte ger publiken tid att skratta. Det blir inte bra. Tänk på hur otålig du kan bli i en butik eller restaurang utan fungerande rutiner och allt drar ut på tiden. Du blir irriterad.
Moderna människor har vant sig vid ett högt tempo. Allt ska gå fort och man förväntar sig omedelbar tillfredsställelse.
Ibland behöver dock dina elever smälta den information de får. Stoppa ditt ordflöde. Stå stilla några extra sekunder. Lugna ner dig. Korta ner informationen. Ge eleverna några extra sekunder att ta emot och bearbeta inom sig. Ibland behöver dina elever lite mer ”action”. Försök då att korta ner tiden du talar, ha snabbare övergångar till andra aktiviteter, korta ner tiden för grupparbete eller enskilt arbete.
Varje filmare, dramatiker, idrottsperson och musiker har ett slags dramaturgi där tempoväxlingar är en del av ”artisteriet”. Var medveten om tempot och att växla upp eller växla ner.
Åtgärd
Ge ett exempel på när du har tröttnat på grund av att allt (skolan, butik, restaurang, telefonkö) har gått för långsamt.
Ge ett exempel på en instruktion som du har fått, till exempel, till ett dataprogram, där det gick alldeles för snabbt och du inte hängde med.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 24 av 31
Fyra ingredienser
Hej!
Varje lektion och pass bör tilltala:
– Hjärtat
– Hjärnan
– Händerna
– Fötterna
En lektion kan se ut på många olika sätt, men bör ha fyra ingredienser – att den berör är det första. Det innebär att den väcker intresse, knyter an till något aktuellt, binder ihop dåtid med nutid – helt enkelt gör innehållet relevant.
När du öppnar hjärtat blir det lättare att öppna hjärnan. Då är man öppen för information, idéer, fakta och analyser. Någonstans i ditt pass, är det viktigt att även använda händerna – att man gör något, bygger något, låter något få en chans att använda kunskaper i praktiken.
Men vilken praktik? Helst, kanske inte varje pass, men tillräckligt ofta, ska man som elev känna att det man gör inte bara är för lärarens skull, eller ens sin egen skull, utan att det även har ett värde för andra i eller utanför skolan. Man vill känna, då och då, att man gör skillnad för andra. Händerna kan du använda på plats, men med ”fötterna” känner du att du är på väg att hjälpa dig själv och även andra.
Svårt att få med allt? Absolut. Men tänk så här. Om eleverna bara ska fylla i ett arbetsblad, titta på en film eller svara på några frågor är det lätt att planera och lätt att genomföra. Det går an. Men om du har en högre ambition och i bakhuvudet har en större tanke med ditt syfte – och en bärande tanke är att du ska beröra hjärtat, hjärnan, händerna och fötterna – blir det bättre lektioner och du blir som person mer intressant
Uppgift
Din sjätte inlämningsuppgift är att lämna in en lektionsplanering på en sida. Vad är innehållet, syftet, lektionsstrukturen? Hur tänker du knyta an till eleverna och öppna ”hjärtat och hjärnan”? Allt i din planering behöver inte vara perfekt, men du ska visa att du har tänkt igenom vad du vill och hur du har tänkt att det ska gå till.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 25 av 31
Lektionens "måsten"
Hej!
Jag har uppmuntrat dig att ha en hög ambitionsnivå. Nu är det kanske så att du har gruppen under bara en kort stund och det är begripligt att du väljer aktiviteter som är lätta att genomföra och som följer en väldig tydlig struktur.
Jag förstår – även om jag för en personlig kampanj mot alla dessa arbetsblad som eleverna ska sitta för sig själva och fylla i! Men även med arbetsblad och ”fylla i-övningar” på surfplattan, instuderingsfrågor, filmdokumentärer m.m. ska det finnas en rytm som fungerar.
– Du bör ha en rutin för att ta in och samla gruppen.
– Du bör ändå knyta an till gruppen och få acceptans för dig som person.
– Du bör ändå knyta an till tidigare avsnitt och det eleverna gjorde senast.
– Du bör förklara tidsramar och det som förväntas att de gör.
– Du bör ge en tydlig instruktion både verbalt och visuellt.
– Du bör se till att allt det praktiska fungerar – särskilt om du ska använda teknik.
– Du bör förstå att varje pass behöver ett slags ”dramaturgi” och rytm med växlande tempo. Planera för det.
– Du bör inte bara utlämna alla till sina surfplattor och arbetsblad hela tiden. Du bör se till att du i egenskap av pedagog och vuxen knyter ihop säcken och lyfter det eleverna gör till någonting större.
– Du bör sammanfatta poängen med uppgiften, tankarna och påminna om syftet.
– Du bör påpeka hur denna information kan användas till det som kommer härnäst eller någonting annat i elevernas liv.
– Du bör tacka för idag och berätta när du träffar gruppen igen.
Åtgärd
Gör en analys av en lektion eller ett pass som du nyligen har genomfört. Hur många saker på listan ovan tycker du att du hade med dig? Någonting annat som borde läggas till i listan?
Tillsammans med en eller flera kollegor planerar du flera ”enkla” pass som du kan ha som reserv när du hamnar i en situation där skolan eller den du vikarierar för inte har gjort i ordning något förslag.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 26 av 31
Ta scenen i besittning
Hej!
Om du betraktar dig som ”artist” och ”ledare”, vilket du ska göra, behöver du förstå betydelsen av att ”ta scenen i besittning.”
Nästa gång du är på konsert eller ser en artist på TV, notera särskilt hur de intar scenen. Notera att de ofta har ett unikt sätt – ofta med mycket energi – för att fånga uppmärksamheten och intresset innan de ens har sagt ett ljud. Nej, du behöver inte klä ut dig, ha en ovanlig gångstil, göra dig löjlig eller gå på scenen som den värsta uppumpade boxare som ska in på en match, men du bör tänka på att raska steg, god hållning, att blicka ut mot gruppen och att ta position i mitten av din ”scen” ändå bidrar till känslan av att du vet vad du gör. Det bidrar till att du betraktas som en självklar ledare för gruppen.
Position i gruppen är viktigt. Var nära gruppen och när du tar steg, ta steg oftast framåt inte bakåt. Tänk på en kompass och rör dig norrut, österut och västerut, men mer sällan söderut, utan att du har möbler framför dig.
Alla artister repeterar noggrant, så även du. Förbered dina första meningar. Öva inför en kompis om du känner dig osäker eller ännu bättre, skaffa någon som har erfarenhet som pedagog och kan handleda dig. Du har gjort det förr? Känns okej ändå? Bra så, men de bästa artisterna repeterar ändå inför varje ny ”föreställning”. Du ska fånga uppmärksamheten hos 25 åtta-, fjorton- eller sjuttonåringar – är inte detta värt att ganska noga förbereda sig för?
Ditt mål är inte att vara elevernas bästa kompis, att själv vara klassens clown, att vara ”coola” tjejen eller killen, utan ditt mål är att skapa förtroende, trygghet, igenkänning, rutin och stabilitet.
Du spelar ändå lite teater som pedagog. Spela rollen av en trygg vuxen som har en plan.
Åtgärd
Tänk på en artist – musiker, komiker, talare – som du beundrar. Analysera deras kroppsspråk på scenen och framförallt hur de intar scenen i början.
Stå framför spegeln, en kompis eller en handledare och öva dina första två minuter inför en grupp. Prova olika sätt att gå ”in i rummet”, ta position på scenen och säga de första meningarna.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 27 av 31
Dokumentera
Hej!
Skolan förväntar sig att lärare ska dokumentera allt oftare. Om du är korttidsvikarie finns förmodligen inga krav på att du ska in i skolans administrativa system förutom att kunna redovisa närvaro.
Som vikarie är det emellertid viktigt att du själv dokumenterar vad du gör. Det behöver inte ta mycket tid och behöver inte vara detaljrikt, men du ska kunna visa skolledare, ämneskollegor och föräldrar vad du har gjort. Dessutom hjälper det dig att minnas, knyta an till nästa lektion och planera kommande pass.
Det räcker gott med en pärm där du samlar kopior av arbetsmaterial du har använt eller skriver enkla anteckningar om vad du har gjort. Eller för den ”mobila människan”, ta bilder med din mobil av materialet, tavlan och annat som påminner dig om vad du har gjort.
Om du är riktigt ambitiös, gå igenom veckan som har varit och skriv exempel på saker du är nöjd med och saker som du behöver förbättra. Det är aldrig fel med ett analytiskt förhållningssätt till det du gör.
Något intressant att notera är exempel på ”bevis” att eleverna verkligen förstår begreppen du har gått igenom. Kan du dokumentera exempel eller anteckna kring detta har det ett särskilt värde i din analys av vad som fungerade bra.
Vad är det väsentligaste i ditt budskap och hur vet du att det gick hem?
Behöver du konstruera något slags prov? Tänk på att du ska ta reda på inte bara om eleverna kan rabbla upp fakta utan även kan visa att de har en större förståelse. Notera hur läroplanerna arbetar hierarkiskt – från enkla till mer komplicerade resonemang. Så ska du också tänka – att leda elever till mer komplexa tankar.
Åtgärd
Dokumentera veckan som har gått. Försök att hitta ett enkelt dokumentationssystem som fungerar för dig.
Konstruera ett prov med tanke på att du inte bara ska kolla vad eleverna minns utan också hur de resonerar, analyserar och tänker.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 28 av 31
Konflikthantering
Hej!
Ju tydligare, stabilare och mer förberedd du är desto färre konflikter kommer att uppstå. Men… det kommer alltid att uppstå konflikter i en situation med många jämnåriga samlade i ett klassrum, på fritids eller på en skola. Det är inte heller onaturligt med konflikter. Dessutom är det relativt många ungdomar som inte mår tipp-topp nu för tiden – stress, för sena nätter, fel mat, oroligt hemma, problem med kompisar vid sidan om, föräldrar som är borta eller föräldrar som lägger sig i varenda liten sak.
Det absolut viktigaste när du ska gå in och försöka ta itu med en konflikt är att tänka igenom vad du vill ska hända. Om du vill att eleverna ska berätta på ett ärligt och uppriktigt sätt vad som har hänt, kan du inte gå fram raskt med stirrande ögon, stressad andning, pekfingret framme och med hög röst och anklagande blick fråga vad som har hänt.
Målet är att få eleverna att sänka axlarna, andas lugnare, känna pedagogens förtroende snarare än anklagelser. Gå inte för nära, stirra inte, fråga lågmält vad som har hänt. Bedöm inte, utan lyssna. Fråga eleverna själva vad de ska göra härnäst för att kunna gå vidare. Föreslå hur du själv kan följa upp.
Får man aldrig säga ifrån på skarpen? Jodå, särskilt vid fara. Ett populärt begrepp idag är ”lågaffektivt bemötande” och det är sant att vi i en relationsstyrd skola inte kan ta i hårt, dra, skrika eller hota. Men samtidigt måste vi ibland säga ifrån, få slut på ett bråk och se till att elever inte skadar varandra eller skolans material.
Det är enklare om du har hunnit skaffa goda relationer, särskilt med elever som har svårt att anpassa sig till skolans normer och rutiner, men är du korttidsvikarie har du kanske inte hunnit lära känna alla. Vad gör man då? Du säger till, vänligt och bestämt, tar eleven eller eleverna åt sidan så fort du kan och ger eleverna en chans att berätta. Du förklarar, kort och gott, vad som är acceptabelt eller inte och ber om förslag på hur man ska gå vidare. Så småningom skriver du upp vad som har hänt om du behöver redovisa det för andra.
Åtgärd
Fundera på en konflikt du har upplevt på en skola, hur du själv eller andra agerade. Vad tyckte du var bra och vad tyckte du kunde ha gjorts bättre?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 29 av 31
Hjälp föräldrar att förstå
Hej!
För de föräldrar som inte är aktiva där du önskar mer föräldraengagemang krävs extra åtgärder, ja, till och med dörrknackning. Jag kan förstå att det tar emot, men det kan vara nödvändigt. Vad du än gör, särskilt underskatta inte föräldrarnas välvilja. Det är svårt att tro att det finns föräldrar som inte vill att deras barn ska klara sig bra i skolan. Anledningen till att det är svårt att engagera dem kan vara, förutom det språkliga, att de känner sig osäkra och inte vet hur de faktiskt ska göra. Som vikarie kanske du inte känner stort ansvar för föräldrarnas engagemang, men om du vikarierar under en längre tid på en skola är det bra att tänka på detta.
Hjälp föräldrarna:
– Om de inte kommer till dig, så kommer du till dem. Du ska ta kontakt, helt enkelt, så att de ser vem som tar hand om deras son eller dotter.
– Vid behov, ta med en tolk.
– Förklara att man behöver hjälpas åt. Så här ska jag göra. Jag ber er vänligen hjälpa till med följande, till exempel, att fråga eleverna vad de har lärt sig, hjälpa till att ha ordning på papper, böcker, med mera.
– Alla har inte tillgång till datorer och har svårt att följa skolans och klassens hemsida eller administrationssida. Du behöver nå ut med information på flera olika sätt.
– Bjud in till skolan och kom överens om när de kan komma på besök.
– Förklara hur den svenska skolan fungerar för föräldrar som har sitt ursprung i andra länder eftersom den inte är lik många andra skolor i andra länder.
– Förklara att du inte kan ”ta i med hårdhandskarna” men att din roll är att uppmuntra, handleda och följa upp. Säg att du är envis! (Var det också!)
– Om det går, samla några föräldrar då och då för en ”lektion” i matematik, svenska, bild m.m. för att visa hur det går till och informera om hur lektioner är upplagda.
– Ge tydliga strategier för hur de eventuellt kan träna och hjälpa till med sonens eller dotterns inlärning.
– Ge föräldrar tydliga uppgifter som de kan hjälpa till med någon gång ibland. Alla försök till inkludering är bra.
Åtgärd
Ge exempel på hur du kan bättre inkludera föräldrar och engagera föräldrar som eventuellt är osäkra på eller inte vana vid hur den svenska skolan fungerar.
Med vänlig hälsning
John Steinberg
Del 30 av 31
Samarbete med kollegor
Hej!
Om du vikarierar under en längre tid lär du känna dina kollegor. Om du är på skolan en kort tid som vikarie är det naturligtvis svårare att lära känna alla eller hitta former för ett samarbete. Men det finns ändå många saker som är viktiga att sträva efter.
– Det ska finnas en kontaktperson och den är den första du samarbetar med. Oftast är det arbetslagsledaren, men det kan också vara någon annan. Om han eller hon inte söker upp dig, så söker du upp dem.
– Be att få träffas en kort stund i slutet på dagen för att berätta hur det har gått och vad du eventuellt behöver få reda på. Ja, stäm av under dagen om det på något sätt är möjligt.
– Du dokumenterar på ett enkelt sätt för att lättare kunna visa andra vad du har gjort och hur det har gått.
– Hur blyg eller osäker du än är, är det viktigt att du tar för dig. Kom in i personalrummet och ta i hand och presentera dig. Ställ frågor om skolan, gruppen med mera.
– Ta kontakt med den du vikarierar för om det inte är absolut olämpligt att du stör. Fråga. Berätta. Fråga igen – ja, med känsla förstås om det passar.
– Har du någon håltimme, be att få följa med gruppen du normalt har för att se hur de är under andra pedagogers ledning – eller be att få följa med på en lektion till en av de mer erfarna och erkänt skickliga pedagogerna för att se och lära.
– Var nyfiken på skolan, de som jobbar där och lyssna på deras tankar och råd, men låt dig inte dras inte in i någon negativism och delta inte om de talar nedlåtande om elever eller föräldrar. Sök dig till de positiva så att säga.
Skolan är komplex. Borta är tiden då man var en ”härskare” i klassrummet och man stängde dörren utan insyn och körde sitt race. Idag, i en alltmer komplex arbetssituation, är man tvungen att hjälpas åt. Samarbete är därför nyckeln till framgång i den moderna svenska skolan.
Åtgärd
Formulera tre frågor du kan ställa till kollegor första gången du kommer in i ett nytt personalrum.
Formulera minst tre saker du absolut vill ha reda på när du ska börja som vikarie på en ny skola eller klass.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 31 av 31
Vad goda ledare gör
Hej!
Här följer en kort sammanfattning och påminnelse om de viktigaste budskapen för dig som vikarierar på en skola.
Du har ett ledarskapsuppdrag.
– Goda ledare är noga med ett respektfullt och artigt bemötande.
– Goda ledare förbereder sig så noggrant de kan.
– Goda ledare förstår att de är förebilder.
– Goda ledare kombinerar värme och struktur.
– Goda ledare är enträgna och envisa – och de följer upp.
– Goda ledare håller sina löften.
– Goda ledare är goda lyssnare.
– Goda ledare tillämpar organiserad flexibilitet. De har en plan men kan improvisera utifrån verkligheten.
– Goda ledare förstår att uppdrag är mer än att sysselsätta. Det handlar om att lyfta till nya tankar och idéer.
– Goda ledare visar energi och engagemang.
– Goda ledare är stabila och pålitliga.
– Goda ledare rör sig (”går”) fysiskt som ledare – med energi och beslutsamhet.
– Goda ledare i skolan förstår hur inlärning går till.
– Goda ledare arbetar aktivt för en god stämning i gruppen.
– Goda ledare har ofta humor och tålamod.
– Goda ledare har rutiner och ritualer som goda vänner.
– Goda ledare ser när andra behöver ännu mer stöd och uppmuntran.
– Goda ledare dokumenterar.
– Goda ledare vet när de ska var formella eller informella.
– Goda ledare är insatta i sina skyldigheter och rättigheter.
– Goda ledare beter sig som de själva vill bli bemötta.
Goda ledare förstår att de är viktiga för att leda elever till kunskaper som hjälper nästa generation att förstå, försvara och utveckla vår demokrati.
Uppgift
Ge exempel på dina tre viktigaste lärdomar från dessa brev till vikarier. Ge exempel på någonting du ska göra bättre för att bli en ledare som eleverna vill följa.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg