Här finns åtta textunderlag för att starta konversationer om vad vi menar med kvalitet i våra aktiviteter och i vår undervisning.
Innehåll
Del 1 av 8
Vad betyder "kvalitet"?
Hej!
Denna del innehåller brev till pedagoger för att stimulera samtal om kvalitet. Det knyter an till delen om undervisningskvalitet. Fördjupa era samtal om vad ni gör, varför ni gör som ni gör och hur kvalitet kan utvecklas.
Vad kan begreppet kvalitetstid betyda? Vi har alla en uppfattning om det när det gäller att umgås hemma – kvalitetstid med vår partner och kvalitetstid med våra barn. Men vad betyder det i skolan eller på fritids?
Kvalitetstid kan se olika ut:
– Ett samtal med en enskild elev som gör att ni kommer varandra närmare.
– En handledning som gör att en elev plötsligt förstår.
– En dialog med hela klassen där du känner att du har lyft deras tankar.
– En struktur du har satt på ett grupparbete som innebär att alla är aktiva och förstår sina roller i gruppen.
– En reflektionsstund med en grupp som har gjort en redovisning i syfte att främja eftertanke om vad som fungerade och vad som kan bli bättre.
Åtgärd
Vad är din bild av kvalitetstid med dina elever? Hur kan den möjligtvis få bre ut sig?
Fatta ett beslut att ägna mer kvalitetstid åt en elev, en grupp, en uppföljning eller liknande. Gör det under veckan och rapportera vad du har gjort, och hur det gick.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 2 av 8
Uppgiftens karaktär
Hej!
Har du själv varit på en studiedag eller fortbildningsinsats och upplevt följande känsla – Det här kan jag redan. Jag behöver inte detta. Varför har de skickat mig hit? Jag har ingen nytta av detta. Det gäller kanske sjuåringar, men jag har femtonåringar. Jag har inte tid att omsätta detta i praktiken. Det är bara teori och ingen verkstad. Föreläsaren lever för långt ifrån min verklighet. Det är inte detta jag behöver just nu.
Jag gissar att du känner igen detta. Men visst är det också så för våra elever som kan uppleva många av samma ”fattar inte vitsen” känslor.
Undervisningskvalitet främjas av själva valet av uppgift och innehåll. Visst har vi våra förpliktelser enligt styrdokument och kursplaner. Visst har vi vårt ansvar att överföra kulturarvet. Samtidigt har vi ganska stor frihet att anpassa innehållet så att det finns en bättre chans att knyta an till elevernas intressen, behov och känsla av nytta. Det är inte alltid lätt, men det ingår i det professionella uppdraget.
Låt mig ta ett exempel på matematik som alldeles för ofta har ett fokus på överinlärning med arbetsblad och övningsuppgifter som tränar samma saker gång på gång. Visst kräver förmågan att använda sig av de olika matematiska räknesätten mycket träning, men om inte du som lärare, tydligare kan knyta an till nyttan, till vardagen, till matematiken omkring oss kommer ett ständigt ifyllande av arbetsblad att ha en negativ påverkan på lusten att lära. Pliktbarn gör det, men mer individ- och lustorienterade elever tappar fokus och engagemang.
Åtgärd
Reflektera utifrån denna text och fundera på vad som menas med kvalitén i själva uppgiften – om uppgiftens karaktär. Jämför vad ni själva tror har varit en uppgift av hög kvalitet med en uppgift som du tycker har varit av låg kvalitet. Vad är skillnaden?
Ge exempel på alternativa tillvägagångssätt där arbetsblad och övningsböcker kompletterar men inte dominerar inlärning av viktiga begrepp och kunskaper.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 3 av 8
Vitsen
Hej!
Vi alla förstår motivationens betydelse för lärande, men det finns en paradox inom vårt utbildningssystem. Det består av en situation där eleverna förväntas att engagera sig helhjärtat i ett innehåll som de själva nästan inte har någon kontroll över. Det ligger i sakens natur eftersom skolans uppdrag bl.a. är att överföra kulturarvet och eleverna kommer inte omedelbart att fatta vitsen med allt. Det är något enklare på förskolan eftersom det blir mer naturligt att följa barnens frågor, förslag och spontana behov av att undersöka saker.
Häri ligger pedagogens stora utmaning, att förklara vitsen, meningen, nyttan och den stora idén bakom innehållet – och kursplanens upplägg för dem som går i skolan.
Det är viktigt eftersom det är mycket lättare att engagera sig och lära sig om man förstår behovet, nyttan, meningen och tror att man kan lära sig saker även om det inte känns så lätt från början.
Åtgärd
Utforska själv eller med kollegor hur du ramar in och presenterar ett nytt avsnitt eller ny aktivitet i syfte att ge eleverna en känsla av att det kommer att bli intressant, meningsfullt, till nytta – och att de kommer att lyckas.
Ge exempel på vad du brukar säga i relation till ett avsnitt som oftast är svårt att förklara.
Ge exempel på ett ännu bättre sätt att rama in, inleda och motivera ett kommande moment i din undervisning.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 8
Fokus
Hej!
Motivationen lär vara en av lärandets grundstenar. En annan grundsten är förmågan att fokusera. Kombinationen av ”Jag vill lära mig. Jag tror att jag kan lära mig – och Nu ska jag lära mig” är givetvis mycket kraftfull.
En del elever kan fokusera lättare än andra och varför det är så kan ha många olika förklaringar. Det kan vara medicinska orsaker, sömn och matbristförklaringar, hur föräldrar stöttar lärandet och skolarbetet, konflikter man är mitt uppe i, tidigare negativa upplevelser av lärande, otryggheten i gruppen, brist på självförtroende eller att inte förstå nyttan eller vitsen. Naturligtvis kan det också handla om en stökig skola/fritids/förskola eller grupp som gör att koncentration och fokus blir svårare.
Åtgärd
Det är en komplicerad fråga med många olika ingångsportar och möjliga åtgärder. Brainstorma några av dessa. Exempel: normer och regler, rutiner, korridorer, kamratbemötande, vuxenbemötande, lokalens utformning, uppgifternas karaktär och upplägg, möblering, material, hjälpmedel, lektionens struktur och tempo, o.s.v.
Välj ut en möjlig faktor som påverkar koncentration och fokus i den grupp du jobbar mest med. Välj ut en eller två åtgärder du kan prova för att se om det kan bidra till mer koncentration i gruppen eller hos en särskild elev.
Analysera uppgifter och innehåll som framkallar mest fokus och koncentration?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 8
Hjärtat först
Hej!
Hur når du dina elever? Det traditionella sättet är att rikta information till hjärnan, till förståndet, till den s.k. rationella delen inom oss alla. Det är inget fel med det. Men alltmer forskning inom neurovetenskap pekar på att lärande allt som oftast har en stark emotionell del.
Vad det betyder är att om det ”känns” viktigt, intressant, nödvändigt och beror på mig och mitt liv, så ökar sannolikheten för att jag tar till mig information och engagerar mig.
Med andra ord, rikta dig till hjärtat först. Låt mig ta ett vuxenpedagogiskt exempel för att förklara. En bekant undervisar om säkerhetsbestämmelser på våra arbetsplatser. Han kan rikta sig till hjärnan genom att säga, ”Nu ska vi gå igenom säkerhetsbestämmelserna vilket innebär att du förstår varför vi behöver använda skyddsutrustning.” Eller så kan han sprida tidningspapper på golvet, ta in en melon i klassrummet, och släppa den på golvet. Splatt! Sedan hämtar han en melon till, sätter en skyddshjälm på melonen, släpper den mot golvet, och den går inte sönder. ”Idag ska vi prata om skyddsutrustning.” Jodå, hans deltagare blir mycket mer uppmärksamma och engagerade.
Det är kanske ett dramatiskt och opraktiskt exempel, men du förstår poängen. Om inte hjärtat berörs är det mycket svårt att nå hjärnan.
Åtgärd
Ge ett exempel på hur du har berört eleverna vid en genomgång eller introduktion.
Ge ett exempel på hur du skulle kunna göra i ett kommande avsnitt.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 6 av 8
Gör om, gör bättre
Hej!
Jag besöker ett klassrum, som jag ofta gör, och ser att läraren har tejpat upp texter som eleverna har gjort i engelska. Jag läser och förvånas. Så gott som samtliga texter har felstavningar, fel grammatik eller fel meningsuppbyggnad.
Med andra ord, det är inte alls kvalitet på det eleverna har gjort och läraren har uppenbarligen inte bett eleverna att göra om och göra bättre. Jag hoppas verkligen att läraren har gått igenom grammatikregler och förklarat, men det syns inte i det arbete man stolt tycks ha satt upp på klassrummets väggar.
Ska vår rädsla att kritisera eller ”skada” självkänslan hindra oss från att lära ut korrekt grammatik? Jag hoppas inte det. Nog ska man vara försiktig med hur man rättar eller säger till, men nog ska man sikta mot bra kvalitet och bra kvalitet är inte att vara ”stolt” över mängder med fel. Detta hjälper ingen – varken dig som lärare eller dina elever.
”Gör om. Gör bättre” bör vara varje pedagogs mantra. Hur ska man annars lära ut vad kvalitet är? Hur ska man annars lära sig att kvalitet är en process, som kan ta tid och ibland är besvärlig?
Åtgärd
Ge ett exempel på när du har bett eleverna att göra om och göra bättre. Beskriv hur du säger ifrån på ett sätt så att eleverna kan ta emot det.
Se igenom det vi sätter upp på väggarna i klassrum och runt om i skolan. (Jag tänker specifikt på alla dessa kollage man ser på våra högstadieskolor.) Är det av högsta kvalitet? Om inte, varför inte? Och varför ska det då sättas upp?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 7 av 8
Var besvärlig
Hej!
Apropå ”Gör om. Gör bättre” finns en missuppfattning om pedagogernas uppdrag. Många har för sig att uppdraget är att göra det lätt för våra elever. Nej, ditt uppdrag är att göra det svårt för eleverna, att vara besvärlig.
Visserligen måste du tänka efter hur du ökar förväntningarna och kravnivåer och inte gör det på ett otrevligt eller burdust sätt. Men det är förmodligen inte de hypersnälla, låt-gå, kravlösa pedagogerna, coacherna, ledarna, föräldrarna som har påverkat dig mest i ditt liv. Det händer. Men det händer nog oftare att du har lärt dig mer av en person som har sett din potential och pushat dig framåt på ett sätt du själv inte trodde var möjligt.
Nå, visst vill du förklara och strukturera aktiviteter som är begripliga och möjliga, men som pedagog vill du alltid töja gränserna så att eleverna gör lite mer, lite bättre än vad de själva tror att de klarar.
Trevlig och besvärlig går att kombinera!
Åtgärd
Ge exempel på en coach, lärare, förälder, chef som har varit ”trevlig och besvärlig”. Beskriv hur de höjde ribban.
Ge exempel på hur du själv har höjt ribban med en grupp eller några specifika elever.
Ge ett exempel på hur du kan höja kravnivån i en av de grupper du har just nu.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 8 av 8
Gör din grej
Hej!
Man vill så gärna hjälpa eleverna att upptäcka sina styrkor och talanger. Men du då? De flesta av oss har en styrka, talang eller ett kompetensområde som kan bidra till vårt sätt att undervisa. Att ”göra sin grej” är kan absolut bidra till att höja kvaliteten av det du gör.
Du kanske är bra på att rita streckfigurer som kan förklara en idé. Kanske är du kunnig i ungdomslitteratur eller film. Kanske är idrott eller utomhusaktiviteter din grej. Kanske är du bra på drama och teater. Kanske är du mycket duktig på att förklara och berätta om viktiga principer.
Gör mera av det som är ”din grej” och du kommer att upptäcka att både du och eleverna kommer att trivas mera – och att det leder till bättre lärande.
Vad är din grej?
Åtgärd
Ge exempel på hur du kan utnyttja din talang eller kunskap för att berika ett kommande avsnitt i din undervisning.
Hur kan du utnyttja elevernas talanger och kompetenser ännu mera i din undervisning?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg