Du har ett ledarskapsyrke. Punkt slut. Denna samling innehåller sju textunderlag för reflektion kring ditt lärarledarskap.
Innehåll
Del 1 av 7
Ett ledarskapsyrke
Hej!
Det är enkelt för en teoretiker som jag att säga att undervisningen ska leda till en djupare förståelse och till mer komplext tänkande. ”Men,” hör jag många läsare ropa, ”min grupp är så orolig och rastlös och det finns inte förkunskaperna, motivationen eller arbetsron för att hålla en undervisning på en högre nivå.”
”Pedagogyrket är ett ledarskapsyrke” brukar jag proklamera vid varje tillfälle jag kan. Det är, för mig, en sanning. Om inte ledarskapet fungerar blir det desto svårare att göra något vettigt och få en undervisning på en högre nivå.
Exempel på viktiga icke-verbala aspekter av ledarskap är: revir, rörelsemönster, position i rummet, tempo, pauser, gester, intonation, huvudlutning, fysisk nivå, miner, ögonkontakt, volym, med mera, med mera.
Det finns en dubbelverkan här. Bättre ledarskap underlättar fokus och kvalitet. Bättre kvalitet ökar följsamhet, motivation och underlättar inlärning.
För den som är nyfiken på detaljerna i lärarledarskap rekommenderar jag mina böcker i ämnet, förstås. Till exempel finns studiecirkel boken Ledarskap i klassrummet och boken Lärarskicklighet (båda Gothia Fortbildning). Diskutera vad man menar med tydligt ledarskap och hur du gör i praktiken.
Åtgärd
Om någon skulle filma eller observera dig och särskilt lägga märke till ditt ledarskap, vad tror du att de skulle säga om det du gör bra och det du behöver bli bättre på?
Pedagogyrket har alltmer blivit ett relationsyrke. Du får inte elevens förtroende längre på grund av din titel, utan på grund av hur du interagerar och får gruppens förtroende. Hur gör du för att få dina gruppers förtroende och hur kan du bli ännu bättre på det? Fundera även på hur du lever upp till den gyllene kombinationen av ”hård” (strukturerad och kravställande) och ”mjuk” (varm).
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 2 av 7
Guldstunden
Hej!
Alla har vi upplevt en ”guldstund” i våra grupper när det bara flyter på och du känner att alla är med och att alla är koncentrerade. Själv kan jag uppleva detta som föreläsare, framförallt i stora grupper vid en särskild sorts tystnad. Eller så kan jag uppleva detta när jag ser en särskild typ av blick mot mig från deltagarna. Det händer också när jag sätter i gång parsamtal och det höga sorlet i rummet säger mig att alla är engagerade i ett viktigt samtal.
Frågan är hur du märker, rent konkret och fysiskt, att du når ut och att det finns fullt fokus.
Åtgärd
Ge exempel på Guldstunder du har upplevt nyligen.
Ännu viktigare är att analysera vad du tror att du gör för att öka sannolikheten för att guldstunder uppstår.
Med enskilda elever brukar jag uppmuntra lärare, särskilt i samtal om de elever som har svårt med sin motivation eller koncentration, att berätta om elevens trettio bästa sekunder under lektionen. ”Nej, men ingenting fungerade” är ett vanligt svar och så svarar jag på det i min tur, ”Jo, men trettio sekunder fanns nog.” Och till slut hittar man de där trettio sekunderna som ändå fungerade.
Åtgärd
Tänk på en elev som ofta visar brist på motivation och koncentration och berätta om de trettio sekunder som fungerade bäst.
– När uppstod det?
– Var?
– Med vilken aktivitet?
– Ensam eller i grupp och om i grupp med vem?
– Vilken tid på dagen?
– Vilket innehåll?
Svar på dessa frågor ger dig insikter om vad som kommer att fungera i fortsättningen och hur du kan öka sannolikheten för att trettio sekunder kan blir flera minuter och till slut större delen av ett helt pass.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 3 av 7
Helig?
Innan diskussionen om undervisningskvalitet fortsätter vill jag påminna om och hänvisa tillbaka till boken som heter Lektionen är helig: När undervisningen står i centrum (Lärarförlaget). Den boken kom till som en konsekvens av alla avbrott, inställda lektioner, förkortade lektioner och liknande som jag såg vid mina skolobservationer. Det var nästan så att undervisningen verkade vara en sidoaktivitet och inte en huvudaktivitet på ett flertal skolor.
Låt oss återvända till några av de första uppgifterna i den boken. Det kan vara bra för er som inte gått igenom den boken eller som en uppföljning för er som har gjort övningarna i den boken för ett tag sedan.
Åtgärd
Exempel på frågor att ta reda på – och jag lovar det är värt besväret att undersöka dessa saker.
– Antal lektioner i ett ämne som styrdokumenten föreskriver man ska ha under ett läsår. Räkna ut ett medelvärde för en månad.
– Antal lektioner i ämnen man faktiskt har haft under senaste månaden.
– Exempel på aktiviteter som har ersatt lektioner.
– Gör en lista på typiska avbrott under en lektion.
– Notera hur lång tid det tar efter det att lektionen egentligen ska börja tills du faktiskt kan börja med din introduktion eller instruktion.
– Notera antal elever som kommer sent till lektionerna för varje pass under en vecka.
– Notera antal elever som är helt frånvarande under en vecka.
Diskutera konsekvenserna av det ni har tagit reda på och försök räkna ut hur många minuter under en normal vecka som, enligt schema, ska innehålla lektioner men som går bort till annat eller inte används på grund av att man väntar på elever som inte är där.
Hur påverkar detta dina resultat, tro? Skolans dignitet och trovärdighet? Lärarens och elevens arbetsmiljö och koncentration? Lärarledarskapet?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 7
Lingvistik
Hej!
Lingvister brukar skilja mellan det som kallas för ytspråk och djupspråk. Ytspråk är vad man säger. Djupspråk är vad man menar. Ibland stämmer det överens, ibland inte. Detta är ett ständigt problem när vi ska tolka kursplaner och bedömningskriterier. Vad betyder det, till exempel, när vi pratar om analysförmåga och kommunikationsförmåga, med mera? Vad betyder det när vi ska förmedla till en elev eller en förälder att en elev är ”på väg att” uppnå ett mål? Ja, hur beskriver vi och tolkar målen över huvud taget?
Bakom ligger den eviga frågan, så viktig och så utmanande för alla pedagoger – hur vet vi att eleverna förstår? Och bakom den frågan ligger den stora frågan – vad är kunskap? Och för att ha en rimlig chans att klara det finns frågan – vad säger läroplanerna, vad har vi på skolan eller förskolan, och vad har jag, för kunskapssyn?
Det finns bara ett sätt att handskas med dessa stora frågor – och det är att prata om det. Hur kan man prata om det utan att gå vilse och komma någorlunda framåt? Här är några exempel:
Åtgärd
Ett exempel upprepar jag från tidigare: Låt kollegor göra bedömningar av dina elevers insatser. Vad är ni överens om och vad är ni inte överens om. Prova!
Låt elever, från en annan klass, anonymt bedöma elevarbeten från en annan klass på skolan. Diskutera bedömningskriterier med eleverna. Prova!
Nästa gång du förklarar veckans eller månadens mål inom ditt ämne, ta tid att checka upp med eleverna om de verkligen förstår vad som menas. Nöj dig, i alla fall, inte med att bara sätta upp målen på tavlan och förvänta att eleverna förstår vitsen, tillvägagångssättet och hur deras arbete ska bedömas.
Styrdokument, kursplaner och bedömningskriterier ska tas på stort allvar och är värda ingående diskussioner. Är vi överens om vad som menas och hur olika begrepp ska tolkas och bedömas?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 7
Bedömning och lärande
Hej!
Ett bedömningstillfälle är ett lärtillfälle. Denna insikt är mycket viktig och det är lika viktigt att ha strategier att förvandla ett bedömningstillfälle till ett lärtillfälle både för dig och för dina elever. Ett klassiskt exempel är de nationella proven. Dessa prov tar tid och kraft, men är i regel rätt vettigt upplagda. Dilemmat kommer efteråt för pedagogerna:
1. Hur ska vi förmedla resultatet på ett begripligt sätt till elever och föräldrar så att det motiverar ännu mer engagemang?
2. Hur ska vi som pedagoger analysera resultatet så att vi kan förbättra vår undervisning?
Låt oss fokusera på fråga nummer 2. Ett provresultat, antingen det är nationella prov, PISA, TIMSS eller ett prov som du själv har konstruerat, ger dig information om vad eleverna förstår eller inte. Visst, de kan ge vägledning i hur du bedömer och betygssätter eleverna, men proven ska framförallt användas som information till dig om vad som fattas och vad som behöver göras bättre framöver.
Det bör absolut vara samma sak för eleverna. Ett prov ska ses som ett informations-och feedback tillfälle. Här behöver du träna mera. Här har du förstått. Här är något du har missuppfattat. Här har du visat att du förstår hur denna idé kan användas i flera sammanhang.
Prov är information, inget annat. Det är inte ett omdöme om elevernas intelligens eller motivation. Det är feedback du drar slutsatser av för ditt kommande fokus och inriktning. Det är det som hjälper dig komma framåt.
Åtgärd
Ta med några prov du använder till gruppen och diskutera vilken kunskapssyn som proven representerar.
Ge exempel på hur du bearbetar prov med eleverna och hur detta kunde göras ännu bättre.
Ge exempel på ett ”visa upp vad man har lärt sig tillfälle” som är annorlunda än ett traditionellt papper och penna prov.
Ge exempel hur på hur du bättre kan använda provresultat som en möjlighet att förbättra din undervisning.
Med vänlig hälsning
John Steinberg
Del 6 av 7
Hierarkier
Hej!
En av de pedagogiska teorierna som haft mest inflytande är Benjamin Blooms undervisningstaxonomi från 1950-talet. Det han beskriver är olika stadier i innehållsprocessens komplexitet.
Fakta
Förståelse
Tillämpning
Analys
Syntes
Värdering
Den svenska läroplanen och de nuvarande bedömningskriterierna med tankar om förmågor har sitt ursprung i denna pedagogiska modell.
Denna teori kan tolkas och användas på olika sätt. En tolkning är att målet är en rörelse mot allt mer komplex förståelse av de olika begreppen inom ett ämne. Om du är fritidspedagog eller fritidsledare tänk bara vilket långsiktigt arbete som krävs för att få barn att begripa sig på fotboll så att de får en speluppfattning och ser hela planen och inte bara följer bollen. Man kan också tolka det som ett sätt att se att kunskap ska gå från att vara statisk och sluten (detta ska du lära dig) till en mer dynamisk och öppen syn på lärande (detta är processen du behöver för att lära dig.)
Skolkritiker brukar påpeka att skolans undervisning alldeles för sällan rör sig från faktanivån till en mer komplex analytisk nivå. Ja, inte heller finns det mycket utrymme för tillämpning. Läroplaner på senare tid har försökt att avhjälpa detta problem.
Åtgärd
Analysera en lektion från veckan som har gått med utgångspunkt från Blooms modell. Det må vara svårt att gå från fakta till syntes och värdering inom fyrtio minuter, men frågan är om du ser en rörelse åt större komplexitet i dina lektioner. Beskriv och berätta.
Planera en kommande serie av lektioner med denna kunskapshierarki som modell och kontrollera med Skolverkets bedömningskriterier. Vad har du för plan för att röra dig mot alltmer kunskapskomplexitet och förståelse?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 7 av 7
En mottagare
Hej!
När det gäller kvalitet finns det en faktor som så gott som alltid fungerar – och det är när man ska visa upp det man gör för andra. Klassiska exempel på detta är hur man skärper sig om man ska uppträda med musik, dans, sång, instrument eller en form av idrott. Det ingår i sakens natur att anstränga sig mera, planera bättre, träna oftare och med högre kvalitet om man nu vet att det man gör ska ses av andra.
Denna tanke ska man ta med sig i sin undervisning i största allmänhet. Inte varje gång, men oftare än nu. Till exempel:
– Uppsatsen eleven skriver ska läsas av dem i klassen bredvid.
– Föräldrar ska bjudas på en vernissage med elevernas bilder.
– Det man sätter upp på skolans väggar ska ramas in och vara på plats under minst hela året.
– Sammanställningen eleverna har gjort ska placeras ut på stadsbiblioteket.
– Undersökningen som vi genomför ska postas på en internetsajt som andra skolor har tillgång till.
– Redovisningen ska visas upp för flera än bara de inom den egna gruppen.
Lägg till flera exempel som är relevanta för din grupp och din undervisning.
Ett längre steg i komplexitet är ett längre projekt av värdeskapande karaktär. Det ni gör i skolan har betydelse inte bara för mig, utan även för andra. Som en skola har uttryckt det: ”Våra kunder är det framtida samhället”. Det är en rätt revolutionerande idé, när man tänker efter, eftersom skolan i regel är ett slutet system med få öppna gränser mot omgivningen.
Några av mina skarpaste minnen från min egen skoltid är när jag skulle stå framför mina klasskamrater och berätta om ett projektarbete jag hade genomfört. Om Bolivia. Om Sam Patch, som planerade och överlevde ett hopp i en tunna nedför Niagarafallen. Om Senacaindianerna. Gäller det dig också?
Åtgärd
Blicka framåt mot ett avsnitt i din undervisning och kom på idéer hur delar av det eleverna ska göra ska ha en en mottagare som inte bara är läraren eller föräldrarna.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Bokrekommendation: Värdeskapande pedagogik av Maria Wiman (Lärarförlaget)