Här hittar du trettio underlag samt en sammanställning av alla trettio punkterna. Samlingens syfte är att ge skolledare och andra en check-lista om allt från rekrytering, introduktion av ny personal, verksamhetens estetiska nivå. På en skala 1–10 ange hur det går för oss och vad vi skulle behöva prioritera. Det är bra att checka-upp hur det går då och då.
Innehåll
- Introduktion: Skolans checklista
- Skolans Estetiska Standard
- Klassrummet estetiska standard
- Skolans stabilitet
- Introduktion av ny personalvv
- Vikarierv
- Varje personals betydelse
- Snabb till handling
- Formaliteter
- Rykte och attraktionskraft
- Skolledare
- Elevunderlaget
- Rekrytering
- "Lektionen är helig"
- Prioritering
- Rätt saker
- Systematik
- Kompetens
- Samarbetskultur
- Helhetsidé
- Välmående personal
- Välmående elever
- Feedback på hur det går
- Värderingsstyrning
- Elevuppföljningar
- Samhällsutveckling
- Gör om, gör bättre
- Ägarskap
- Resursfördelning
- Handlingsplaner
- Handlingsplaner
- Skattningar/Sammanfattningar
Del 1 av 32
Introduktion: Skolans checklista
Hej!
Fortbildningsbreven är riktade till skolledare och har temat ”en fungerade skola”. Varje brev blir en del av en checklista och börjar med en skattning. I slutet finns en sammanställning över checklistan som kan användas som en kartläggning av nuläget.
Utgångspunkten är frågan ”Vad är en bra skola?” Givetvis kan olika personer ha olika tolkningar av hur en bra skola ser ut och fungerar. De följande fortbildningsbreven bygger på min egen bild.
Jag har besökt hundratals skolor och observerat hundratals lektioner. Jag har även suttit fem år i SIQs domarkommitté för att ge pris åt Sveriges bästa skolor och förskolor. Du behöver inte hålla med mig i min analys och du får mycket gärna lägga till punkter eller tycka att vissa punkter är viktigare än andra.
Poängen är att få till stånd reflektion, analys och diskussion om hur ”vår” skola fungerar och hur den kan bli ännu bättre.
Bakom min checklista ligger en allmän uppfattning att skolan har ett extremt viktigt uppdrag för att forma framtidens medborgare och därmed framtidens samhälle som bygger på värderingar som demokrati, samverkan och solidaritet med människor och miljö. Skolor existerar i alla länder, men få länder har så starkt som Sverige uttryckt idén om skolan som ett verktyg för utveckling av demokrati.
I en tid av stora omvälvningar inom världens politik, ekonomi, klimat, kultur och arbetsmarknad gäller det att då och då se över skolans uppdrag, former och arbetsmetoder.
Ta nödvändig och viktig tid att diskutera med kollegorna om vad ni vill och vart ni är på väg för att skapa en trygg och utvecklande oas för dagens barn och ungdomar, de som ska bygga framtiden.
Med vänlig hälsning
John Steinberg
Del 2 av 32
Skolans Estetiska Standard
Hej!
Läs den förklarande texten först för att tydligare förstå påståendet och gör sedan en skattning mellan 1-10. En 10:a betyder att du håller med till 100% och en 1:a betyder att du inte alls håller med.
På vår skola har vi en hög estetisk standard.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ett tecken på en bra skola är att lokalerna, inklusive skolgården, vårdas väl. Det är minimalt med klotter, som, om det förekommer, genast tas bort. Här finns inga lutande basketpelare som ledsamt blänger på barn, föräldrar, personal och förbipasserande.
Fastighetsägaren byter fönster vid behov, målar vid behov, klipper buskar vid behov och reagerar i allmänhet snabbt när personal eller skolledare påpekar brister.
Du kommer in i skolan och ser att det är snyggt, rent och upplockat. Det som sätts upp på väggarna har en hög standard, antingen i form av riktiga konstverk eller elevtavlor och redovisningar som du ser har valts ut med omsorg och satts upp på ett fint sätt.
Toaletterna är rena. Golven i skolrestaurangen är rena och iordningställda så fort som möjligt efter varje måltid.
Skolans estetiska standard är viktig eftersom det ger signaler till eleverna, personalen och föräldrarna om skolans betydelse, ställning och anseende. Att vårda sin skola är att värna om skolans dignitet och betydelse.
Åtgärd
Så här kan vi höja den estetiska standarden på skolan:
Del 3 av 32
Klassrummet estetiska standard
På vår skola håller vi en hög estetisk standard i klassrummen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
I regel (det finns alltid individuella skillnader) håller våra klassrum här på skolan en hög estetisk standard vilket innebär att de är rena, snygga och tilltalande.
Klassrummen känns inbjudande, välkomnande och arrangerade för sitt syfte.
Det kan vara lite lättare på låg- och mellanstadiet eftersom det ofta finns en huvudansvarig pedagog för klassrummet men även där har det blivit vanligare med olika pedagoger som använder rummet för sin undervisning. På högstadiet och gymnasiet finns andra utmaningar, men om ni har ”ämnesrum” borde det vara tydligt för eleverna att känna en ”doft” av Spanien, Frankrike eller Tyskland om de är på en språklektion, en känsla av historiens vingslag om det är ett rum där man primärt har undervisning i historia eller samhällskunskap, en känsla av förundran inför naturens kraft, skönhet och komplexitet i ett rum som primärt används för naturkunskap och självklart en eggande fantasi i en lokal för svenskundervisning som skapar nyfikenhet på litteratur.
Rummet andas både ordning och kreativitet. Rummet andas engagemang och stimulans. Möblerna är funktionella och flyttbara för olika syften. Det finns det material som behövs för att slippa att hela tiden fixa eller leta. Tekniken som finns i rummet fungerar.
Rummet andas ”omsorg”. Ja, även affischer och annat används även för påminnelser och repetitioner av viktiga begrepp förutom att skapa nyfikenhet på det som skall komma.
Åtgärd
Så här kan jag/vi göra för att höja den estetiska standarden i våra undervisnings- och fritidslokaler:
Del 4 av 32
Skolans stabilitet
På vår skola finns en stabilitet hos personalen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ingen begär att en pedagog eller skolledare idag ska stanna kvar på samma arbetsplats i tjugo-trettio eller fyrtio år, men en någorlunda hög stabilitet hos personalen är viktig för känslan av trygghet som det ger för personalen, för eleverna och för föräldrarna.
Nu för tiden med brist på behöriga lärare, individuell lönesättning och möjlighet att ”byta upp sig” är rörligheten rätt hög. I många kommuner idag är genomsnittstiden under tre år för samma skolledare på samma skola.
Det är väldigt svårt att skapa en gemensam helhetsidé för skolan, en fungerande organisation och en hög kvalitet om förutsättningarna ändras hela tiden.
En av de viktigaste förutsättningarna är ju en stabil personalgrupp där det helst är mycket färre än tio procent som byter arbetsplats varje år.
Hur ligger det till på din skola med personalomsättning? Hur många rektorsbyten har det varit de senaste tio åren?
Åtgärd
Det som kan hjälpa oss att ha en ännu stabilare personalgrupp:
Del 5 av 32
Introduktion av ny personalvv
På vår skola har vi en bra introduktion för ny personal.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Med den omsättning av personal som ändå finns idag blir det ännu viktigare med hur man tar emot, stöttar och hjälper ny personal in i ”gänget” och in i skolans rutiner och att förstå konsekvenserna av skolans värdegrund.
Frågan som ställs är om det finns bra rutiner för att:
– Introducera skolans helhetsidé
– Berätta om skolans historia och utveckling
– Sätta sig in i skolans rutiner och traditioner
– Ta reda på hur administrativa verktyg används
– Presentera den nyanställde för kollegorna, till exempel genom att de får reda på kollegornas olika erfarenheter, styrkor och talanger
– Säkerställa att ny personal förstår skollagen och styrdokument
– Säkerställa att ny personal förstår skolans handlingsplaner, dokumentationsrutiner och övriga administrativa rutiner
– Klargöra hur man lever sin värdegrund i praktiken
– Klargöra en hög förväntansnivå
– Klargöra hur, och av vem, man kan få hjälp, stöd och mentorskap
Gör gärna listan längre!
Poängen, naturligtvis, är att undvika glapp i kunskaper och rutiner och att säkerställa rätt inställning för att underlätta att den nya kollegan får en bra start.
Skolorna har också ett särskilt ansvar, särskilt med helt nya pedagoger, att erbjuda mentorskap. Se nu till att ny personal paras ihop med pedagoger med en hög förväntansnivå på eleverna och goda rutiner för sin undervisning eller annan verksamhet.
Åtgärd
Så här kan vi hjälpas åt att få ännu bättre introduktionsrutiner:
Del 6 av 32
Vikarierv
Hej!
På vår skola har vi fungerande rutiner när vi behöver vikarier och för hur vi ger information till vikarier.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Frågan du skattar är om exempelvis följande fungerar:
– Vi har fungerande rutiner när en kollega är sjuk, borta på fortbildning eller av annan anledning inte kan vara på plats.
– Vi vet till vem, hur och när vi ska meddela vår frånvaro.
– Vi vet vem som har ett huvudansvar för att ordna med en ersättare.
– Det finns en vikarielista – personer som vi helst känner och kan lita på.
– Vikarier får den nödvändiga informationen de behöver för att förstå sitt uppdrag och vad som ska göras.
– Den frånvarande personalen har helst direktkontakt med den som ersätter för att personligen överlämna information.
– Pedagogens planering är tillgänglig i klassrummet för vikarien och det finns ”reservlektioner” som en oförberedd vikarie kan få tillgång till.
– Vikarien vet vem på skolan de ska vända sig till för att få hjälp.
– Vikarien har information om praktiska frågor som kan dyka upp, till exempel, om nycklar, datorer, närvarokoll och nödvändiga administrativa rutiner.
– Vikarien är informerad om skolans värdegrund och regler.
– Organisationen för vikarier innebär att inte andra verksamheter på skolan blir lidande.
– Självklart påverkar det skolans budget att ta in vikarie utifrån, men vi vet när vi får eller inte får ta in någon utifrån.
– Den i personalgruppen som är utsedd att möta upp, informera och sätta igång vikarien har även ett ansvar för att fråga hur dagen har gått och att följa upp.
– Föräldrar har information om vikarier som är där under en längre tid. De vet orsaken, de vet vem denna person är och känner trygghet i att kunskapsresan fortsätter.
Se gärna boken, Uppdrag vikarie (Gothia Fortbildning) och sektionen med brev till vikarie i Fortbildningsbiblioteket.
Åtgärd
Förslag till åtgärder för att få bättre vikarierutiner:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 7 av 32
Varje personals betydelse
Hej!
På vår skola inser vi varje personalkategoris betydelse: lärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, skolrestaurangspersonal, assistenter, vaktmästare, lokalvårdare m.fl.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Under min rektorstid var restaurangchefen en av skolans viktigaste kulturbärare. Hon fick mycket uppmärksamhet och beröm av mig och därmed kände hon sig mycket viktig för skolans utveckling. Stolt kan jag säga att det fanns få av de s.k. ”övrig personal” (förresten ett horribelt uttryck) som inte kände sig uppmärksammade och uppskattade. Det var en viktig del av mitt uppdrag som rektor att få alla att känna att deras insatser var av stor vikt och betydelse.
Hur är det med detta på er skola?
Får fritidspedagogerna den uppmärksamhet de förtjänar och känner de sig lika betydelsefulla som lärarna?
Får vaktmästaren och lokalvårdaren de tack som de förtjänar?
Får skolrestaurangspersonalen den uppskattning de förtjänar?
Och så kanske man inte riktigt tycker att lokalvården, skolmaten eller fritidsverksamheten fungerar på toppnivå – vad gör man då?
Första steget är att visa intresse för vad de gör, tala om vad du uppskattar, fokusera på det positiva och be sedan om konkret hjälp om så behövs.
En sak är dock klar: på en fungerande skola känner ALLA att de behövs och har betydelse. Är det så hos er är frågan ni ska skatta.
Åtgärd
Så här kan vi uppmärksamma, inkludera och förbättra samarbete med våra kollegor som inte har en undervisande funktion:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 8 av 32
Snabb till handling
Hej!
På vår skola inser vi varje personalkategoris betydelse: lärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, skolrestaurangspersonal, assistenter, vaktmästare, lokalvårdare m.fl.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Under min rektorstid var restaurangchefen en av skolans viktigaste kulturbärare. Hon fick mycket uppmärksamhet och beröm av mig och därmed kände hon sig mycket viktig för skolans utveckling. Stolt kan jag säga att det fanns få av de s.k. ”övrig personal” (förresten ett horribelt uttryck) som inte kände sig uppmärksammade och uppskattade. Det var en viktig del av mitt uppdrag som rektor att få alla att känna att deras insatser var av stor vikt och betydelse.
Hur är det med detta på er skola?
Får fritidspedagogerna den uppmärksamhet de förtjänar och känner de sig lika betydelsefulla som lärarna?
Får vaktmästaren och lokalvårdaren de tack som de förtjänar?
Får skolrestaurangspersonalen den uppskattning de förtjänar?
Och så kanske man inte riktigt tycker att lokalvården, skolmaten eller fritidsverksamheten fungerar på toppnivå – vad gör man då?
Första steget är att visa intresse för vad de gör, tala om vad du uppskattar, fokusera på det positiva och be sedan om konkret hjälp om så behövs.
En sak är dock klar: på en fungerande skola känner ALLA att de behövs och har betydelse. Är det så hos er är frågan ni ska skatta.
Åtgärd
Så här kan vi uppmärksamma, inkludera och förbättra samarbete med våra kollegor som inte har en undervisande funktion:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 9 av 32
Formaliteter
Hej!
På vår skola har vi traditioner och en kultur som bär upp skolans dignitet som institution.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jo, detta behöver en förklaring. Eftersom skolan har varit en stor del av ansträngningen sedan andra världskriget för att bidra till samhällets demokratisering så har skolan också blivit alltmer informell. Vi använder förnamn. Vi är mer informellt klädda. Vi är mycket mer måna om goda relationer. Vi ska kritisera mindre och vara mer uppmuntrande.
Det är allt gott och väl men när en institution, som skolan, blir för informell blir regler, rutiner och normer mindre tydliga för dem som arbetar där och för elever och föräldrar.
När du besöker en välfungerande förskola eller skola, så som jag har gjort många gånger, är det lite speciellt eftersom man ”känner” att här finns en värdighet och dignitet. Man känner att personal och skolledning är måna om skolans karaktär, kultur, anseende och rykte.
Mer exakt ser man att skolans personal är mån om traditioner. Man förstår betydelsen av fungerande rutiner.
Man tycks vara mer mån om hur man klär sig som personal, hur man tilltalar och hälsar på varandra och eleverna, att man använder ett mer vårdat språk och sällan pratar öppet negativt om eleverna eller varandra. Det syns att man är mån om sin Nobeldag, sin första skoldag, sin avslutningsdag och många av de traditioner som tillhör ”skolan” sedan många år tillbaka i tiden.
Åtgärd
Dessa traditioner bör vi bevara och utveckla på vår skola:
Så här kan vi höja skolans ”dignitet” som institution:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 10 av 32
Rykte och attraktionskraft
Hej!
Vår skola har ett gott anseende i kommunen, ett gott rykte och är eftertraktad. Elever, personal och föräldrar är stolta över vår skola.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja, det är egentligen en fråga i två delar, men skatta helheten. Frågan är hur får skolor ett gott rykte och gott anseende? Några riktlinjer:
– En stor portion tillförlitlighet. Med det menas att föräldrar, elever och personal vet vad de får. En av hemligheterna med några friskolekoncerners framgångar är att man är tydlig vad gäller skolornas profiler. Personal som söker sig dit känner till skolans idéer. Föräldrar kan lita på att det som skolan säger sig ska göra faktiskt händer. Eleverna känner till spelreglerna.
– Skolor som är öppna med vad man gör, visar upp vad man gör, knyter an till lokalsamhället, ofta bjuder in politiker, föräldrar och näringsidkare i närheten vinner på det. Stoltheten ska visas inte bara inåt, inom personalen, men utåt mot omvärlden. Tala om vad ni gör och vad ni är bra på.
– Bjud in gamla elever – ofta och regelbundet – dels för att få synpunkter på skolan, dels för att träffa nuvarande elever och dels få verka som ambassadörer mot omvärlden.
– Inte vill man kalla elever och föräldrar för ”kunder.” Men tänk på vad kundservice innebär – att hålla sina löften, kommunicera snabbt, korrekt och tydligt, att snabbt svara på frågor och kritik och att rätta till det som inte fungerar.
– Lägg ner tid, pengar, engagemang och energi på rekryteringsprocessen. En skola är aldrig bättre än sin personal. Arbeta ständigt med fortbildning.
Åtgärd
Ytterligare saker vi kan göra för att få ett gott rykte och gott anseende:
Med vänlig hälsning
©John Steinberg
Del 11 av 32
Skolledare
Hej!
På vår skola har vi en skolledare som är på plats cirka åttio procent av tiden, har en helhetsidé, samarbetar väl med personalen, som får saker ur händerna och kan fatta beslut.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Att vara skolledare idag är ett av samhällets svåraste och viktigaste uppdrag. Svårigheten beror delvis på den stora mängden olika uppdrag och lojaliteter. Lokaler, personal, budget, undervisning, kommunikation, regelverk, dokumentation, resultat – det är närmast oöverstigligt. Jag önskar att kommuner och utbildningsföretaget vore kloka nog att ha färre personal per chef att ansvara för så som man har inom de flesta andra branscher.
Ett litet urval av mina bestämda åsikter som du och kollegorna gärna får diskutera och gärna tillsammans med era skolledare!
– Skolledare ska vara på plats minst åttio procent av tiden. Skolledare måste därför veta var de hör hemma, kunna säga nej till en del möten och konferenser och förvaltningen måste begripa att det är svårt för en skola att lyfta när ledaren inte följer och leder verksamheten på plats. Det är bara när det finns en genomarbetad rutin för systematiska kvalitetskontroller och en utmärkt fungerande ledningsgrupp som skolledaren kan kosta på sig att vara borta lite oftare.
– Skolledare är i vanliga fall inte organisationsexperter eftersom de allt som oftast har en pedagogisk bakgrund. Men en skolledare leder en organisation, ofta en stor organisation. Skaffa hjälp från experter som kan detta med organisation, systematiskt kvalitetsarbete och skaffa insyn från folk som arbetar inom andra branscher.
– Förstå att det primära sättet att lyfta en skolas resultat är att förbättra kvalitén på undervisningen. Och eftersom undervisning (och fritids) är skolans främsta uppgift är det just det som en skolledare ska satsa på att prioritera.
– Ni som är personal på skolan, kom ihåg att inte bara förvänta er uppmuntran, material, resurser och lättnader utan var beredd att även uppmuntra er skolledare, dela ansvar med er skolledare och var stolt över er skola.
Åtgärd: Ytterligare idéer för att hjälpa en skolledare att lyckas:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 12 av 32
Elevunderlaget
Hej!
På vår skola använder vi aldrig elevunderlaget som en ursäkt. Vi vet att det är möjligt att nå goda resultat oavsett elevens bakgrund.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jag misstänker att påståendet ovan omedelbart leder till tankar om skolor i utsatta områden med många barn från olika kulturer. Kanske det. Men det kan lika gärna vara från skolor där barn är vana att få allt de pekar på och att själva fatta familjens beslut. Poängen är att det finns vissa saker det inte finns en ursäkt för oavsett elevernas bakgrund. Elevernas bakgrund har ingenting att göra med:
– Att det är rent och snyggt utanför och innanför skolan
– Att skolmiljön är estetiskt tilltalande
– Att personalen är väl förberedd och startar sina lektioner i tid
– Att lektioner (och fritids) har en god struktur
– Att det finns höga förväntningar
– Att man har goda relationer till föräldrarna
– Att personalen stöttar varandra
– Att man följer upp hur det går och sätter in åtgärder när det inte fungerar
OK, har du tjugosex elever i gruppen som har bakgrund från arton olika länder och pratar ett tjugotal olika språk, med extremt olika förkunskaper och attityder till skolan då medger jag att det finns utmaningar. Jag påstår inte alls att situationen är lätt med extremt heterogena grupper.
Jag hävdar bara att listan ovan har ingenting med elevernas bakgrund att göra. Jag hävdar att det gagnar ingenting att prata om hur ”svårt” allting är eftersom det gör skolan ännu mindre attraktiv. Och tyvärr har många av dessa skolor svårt att attrahera behörig personal med gedigen erfarenhet och en stor portion entusiasm och geist. Med en ”offermentalitet” kommer man inte framåt.
Åtgärd:
Det vi kan göra mera av som inte har med ”elevunderlaget” att göra för att förbättra vår skola:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 13 av 32
Rekrytering
Hej!
På vår skola tar vi rekrytering av ny personal på stort allvar. Vi är systematiska, noggranna och arbetar hårt för att attrahera de allra bästa pedagogerna och övrig personal vi kan hitta.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Personalen är skolans främsta verktyg. Självklart. Så frågan är om rekrytering är en fråga som tas på stort allvar och med en god, systematisk plan.
Jag minns rekryteringsprocessen från min egen rektorstid och ser i backspegeln hur godtyckligt det var utan systematik. ”Hon verkar trevlig.” ”Vi måste ta honom – det finns ingen annan behörig.” ”Skolan startar om en vecka, nu måste vi faktiskt hitta någon.” ”Men titta vilket snyggt följebrev hon skrev. Henne kan vi ta.”
Det var inte bra!
Gör inte så! Det tar tid. Det ska ta tid. Referenser ska kollas. Provlektioner ska hållas. Intervjuer ska genomföras. Nu för tiden kan man, i brist på tid att genomföra provlektioner, be de sökande att filma sig själva med något ledarskapsuppdrag så man ser hur personen beter sig mot barn och ungdomar. Jodå, det fattas behöriga ibland och ibland är det få som söker – men gör allt ni kan för att attrahera goda, entusiastiska, ansvarsfulla krafter.
Förutom att det är ekonomiskt oförsvarbart att slarva med rekrytering påverkar det kvalitet på skolan lång tid framöver. Sköt detta med yttersta allvar!
Åtgärd
Det vi kan göra för att lyckas ”träffa rätt” när vi rekryterar:
Med vänlig hälsning
s© John Steinberg
Del 14 av 32
"Lektionen är helig"
Hej!
På vår skola vet vi att ”lektionen är helig” och bästa sättet att förbättra skolans resultat är att prioritera undervisningens kvalitet och kvalitet på de aktiviteter som genomförs om vi har ett fritidshem.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
För den som vill fördjupa sig i mina tankar om undervisningens kvalitet finns två förslag. Det ena är boken Lektionen är helig: När undervisningen står i centrum (Lärarförlaget).
Lektionen är helig skrev jag efter att ha läst forskning om varför vissa länders skolsystem lyckas bättre än andra. En faktor stack ut. I Japan, med höga resultat, var bara en procent av alla lektioner avbrutna eller inställda. I USA, med mycket lägre resultat, var en tredjedel av alla lektioner avbrutna eller inställda. Det är stor skillnad och jag undrar om inte siffran i Sverige är mer lik den amerikanska än den japanska.
I boken Lektionen är helig ställer jag frågor om antal inställda lektioner, avbrutna lektioner, antal lektioner som börjar i tid, antal lektioner där alla är på plats i tid och liknande.
Frågan är om det dyker upp frågor om utflykter, biobesök, konsertbesök, friluftsdagar, idrottsturneringar, med mera om man tar en ordentlig diskussion:
– Varför ska detta prioriteras?
– Vad är syftet?
– Vilka pedagogiska mål kan uppnås?
– Vilka sociala mål kan uppnås?
– Hur bidrar detta till lärande?
Huvudfrågan är om vi på vår skola har den verksamhet som är utlovad till elever, föräldrar och samhället!
Åtgärd: Det vi kan göra för att undervisningen (och kvalitetsaktiviteter på fritids) kan prioriteras:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 15 av 32
Prioritering
Hej!
På vår skola sållar vi bland alla möjliga projekt, aktiviteter, arbetsgrupper, fortbildningar och konferenser. Vi kan konsten att prioritera.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Prioritering gör ont, men det måste göras och om det är någonting som kännetecknar välfungerande organisationer är det att chefer och personal kan detta med prioritering.
– Vad är huvudmålet?
– Vad är huvuduppdraget?
– Bland allt som är viktigt, vad är det viktigaste?
– Hur når vi bästa möjliga resultat?
– Vilka slags resultat siktar vi på och hur kan detta hjälpa oss?
– Hur kan vi öka fokus och effektivitet?
– Finns det ett prioriterat mål för vår fortbildning?
– Behövs just detta möte eller konferens?
Detta är exempel på frågor som du bör känna igen om du ska svara högt upp på skalan ovan.
Eftersom skolan har så många uppdrag är det lätt att dras med i det ena projektet efter det andra. Även regeringen, nämnder och förvaltningar har ett ansvar att sålla, säga nej och prioritera. När jag hårddriver denna fråga kan jag påstå att rektorns huvuduppdrag är att ”skydda personalen från skräp.”
Det gäller inte bara projekt och fortbildningar utan även interna konferenser. Tänk på en elevhälsokonferens där kanske sex skolpersonal med olika funktioner är närvarande. Det är sex arbetstimmar som representeras och man kan undra om effekten blir större om sex timmar ägnas åt samtal och undervisning av just den eleven som ska diskuteras än att man har en konferens om hur man skulle kunna göra.
Åtgärd:
Detta bör vi prioritera – lägga ner mer tid på eller sålla bort:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 16 av 32
Rätt saker
Hej!
På vår skola, när vi träffas i arbetslag, ämnesgrupper eller andra personalgrupper pratar vi om rätt saker. Vi utnyttjar tiden effektivt, kommer till skott och lämnar möten på så sätt att alla kan redogöra för vad de ska göra härnäst.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jag erkänner. Jag är en effektivitetsnörd. Jodå, jag fattar att man måste prata väder och vind också och att möten har ett socialt sammanhang och syfte. Det är bara det att utveckling kräver disciplin. Disciplin kräver fokus. Fokus kräver prioritering.
– Finns det några möten som man lätt kunde skippa eller hålla mer sällan?
– Utnyttjar vi tiden väl?
– Har våra möten en god struktur?
– Följer vi upp från tidigare möten så att vi inte bara pratar om samma saker igen?
– Håller ledaren i mötet så att man kan återta fokus när det börjar glida bort ifrån det som ska prioriteras?
– Pratar vi om rätt saker?
– Känner sig alla inkluderade i samtalen?
– Vet alla vad de har lovat att åtgärda innan nästa möte?
– Dokumenterar vi på så sätt att någon som inte har varit där kan förstå?
– Sprider vi information om vad vi har kommit fram till?
Det finns ”tusen miljoner” saker att göra på en skola och lika många saker att prata om. Just därför är det viktigt att diskutera hur vi på ett disciplinerat och strukturerat sätt pratar om rätt saker.
Åtgärd:
Exempel på ”rätt saker” som vi bör prata mera om inom arbetslaget/ämnesgruppen:
Exempel på hur strukturen på våra möten och samtal kunde bli effektivare:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 17 av 32
Systematik
Hej!
På vår skola arbetar vi med systematisk kvalitetsutveckling på ett sätt som alla begriper och omfamnar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Systematisk kvalitetsutveckling är ett begrepp som de allra flesta känner till. Det finns flera olika sätt att arbeta med detta. Självklart kan skolan utveckla rutiner för sin inre systematik och organisationsutveckling med diverse prioriteringar, kontrollstationer, mätningar och uppföljningar.
Om man däremot saknar denna erfarenhet eller om skolledaren inte har denna erfarenhet kan det vara värt att ansluta sig till organisationer som har lång erfarenhet av att utbilda chefer och medarbetare i systematisk kvalitetsutveckling. Själv har jag mest erfarenhet (som domare) av SIQ, Svenska institutet för kvalitetsutveckling. Det finns annat såsom Qualis och Investors in People som skolor kan få stor nytta av.
Det som SIQ, exempelvis, har att bjuda på är lång erfarenhet, en god teoretisk grund, väl testade modeller, gedigna grundutbildningar, tydliga grundläggande värderingar, system för observation och besök samt utmärkt dokumentation.
Men man ska ha klart för sig att ger man sig in i SIQ och andra liknande modeller innebär det hårt arbete, mycket svett och ibland tårar av frustration. Det är tufft att noggrant analysera sin egen organisation.
Som jag ser det finns det dock ingen utväg, särskilt i en organisation med så lite vana vid systematisk självanalys. Det tar tid. Det gör ont. Det är dock värt besväret.
Det innebär inte en magisk lösning för skolans olika utmaningar, men ni kommer att vara mycket bättre rustade för att analysera svagheter och styrkor och veta hur ni kan agera.
Åtgärd
Det vi vet redan nu att vi borde systematisera på ett bättre sätt:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 18 av 32
Kompetens
Hej!
På vår skola utnyttjar vi personalens styrkor och kompetenser till fullo. Vi är medvetna om varandras styrkor och tar vara på varandras styrkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jag besöker en första klass i en skola i USA. Jag går till klassrummet och upptäcker att läraren är ensam i klassrummet och gör i ordning. Barnen har idrott. Snart kommer barnen i korridoren på denna stora skola med en assistent som har lett barnen från idrottssalen till klassrummet med god struktur och en varm hand. Hon överlämnar barnen till klassläraren som har haft tid att förbereda sig, samla kraft och göra i ordning.
Jag besöker en skola i Sverige. Den jag besöker, en klasslärare med en utmanade klass, berättar om sin tisdag där hon fick agera ”vakt” när barnen skulle iväg på sin simträning. Vänta på bussen, vakta på bussen, gå till simhallen, vakta i omklädningsrummet, vänta i simhallen – och så allt i repris på vägen hem. Den jag besöker undrar varför hon har gått en femårig grundutbildning plus tagit en magisterexamen för att vara vakt och värdinna.
Men, men…. Vem ska göra det annars? Jo, det är en bra fråga och ingen lätt fråga att svara på. Det finns mängder av uppdrag och uppgifter och personalen räcker inte till till allt. Man får hjälpas åt. Å andra sidan måste man åtminstone stanna upp och tänka efter om var och en gör rätt saker utifrån sin kompetens, sina styrkor och sina talanger.
En sak som kännetecknar välfungerande organisationer är att personalens kompetens utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Åtgärd
Detta skulle jag vilja göra mera av eller mindre av på min skola:
Så här skulle vi kunna göra för att bättre utnyttja varandras kompetenser:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 19 av 32
Samarbetskultur
Hej!
På vår skola är vi generösa mot varandra. Vi uppmuntrar varandra och samarbetar väl med fullt fokus på våra prioriteringar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Vi förväntar oss en god samarbetskultur bland eleverna. Trots olika bakgrund, religion, kultur, förkunskaper och andra förutsättningar förväntar vi att eleverna ska respektera varandra och samarbeta på en hög nivå.
Naturligtvis är en god samarbetskultur en av de saker som kännetecknar välfungerande skolor. Vad menas med en god samarbetskultur?
– Att man ser och bekräftar varandras ansträngningar
– Att man är frikostig med beröm och uppmuntran
– Att man beundrar varandras framgångar
– Att man anstränger sig att lära av varandra
– Att man ser när en kollega behöver hjälp
– Att man tar tid att lyssna, trösta, fråga och höra sig för
– Att man vet vem som gör vad
– Att man har tillit till varandras kompetens
– Att man kan säga ifrån i sakfrågor utan att kollegan känner att man ifrågasätter henne eller honom som person
– Att man respekterar behovet att ibland prioritera eller välja bort saker
– Att man delar med sig av idéer, material och lektionsplaner
Lägg gärna till saker på listan.
Åtgärd
Så här kan vi höja nivån på vårt samarbete inom personalgruppen:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 20 av 32
Helhetsidé
På vår skola har vi en samlad helhetsidé. Vi vet vart vi är på väg och har en tydlig, gemensam vision och riktning för vårt arbete.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Nu har vi kommit till en av de svåraste punkterna i listan eftersom det är rätt svårt att definiera vad man menar med en helhetsidé. Du känner att du arbetar på en arbetsplats som är på väg mot någonting du inte bara ”känner” men dessutom kan beskriva det för andra.
Exempel:
– På vår skola ska elevernas läsnivåer höjas till en högre nivå än genomsnittet för varje årskull.
– På vår skola arbetar vi med att kunskaper och kompetenser som eleverna skaffar sig ska vara till nytta för lokalsamhället. Vi arbetar med värdeskapande aktiviteter.
– På vår skola ska varje elev och grupp hitta sin egen kreativa uttrycksform. Kulturuttryck och estetik ska prägla undervisningen.
– På vår skola arbetar vi först och främst med entreprenöriella färdigheter, till exempel initiativ, kreativ problemlösning och ansvar.
– På vår skola står retoriken i centrum. Varje elev ska känna sig trygg med att presentera information, argumentera och stå inför andra och kunna berätta.
– På vår skola är vi en ”litteraturskola” som prioriterar läsning, läsanalyser, skrivande och berättande.
– På vår skola har vi en hälsoprofil där rörelse och även uteaktiviteter ska integreras i allt vi gör.
– På vår skola gör vi kulturresor, utifrån våra bekvämlighetszoner och en förståelse för kulturer som vi inte är bekanta med.
– På vår skola gör vi insatser för ekologisk hållbarhet av miljöer i vår närhet.
Vi har våra förpliktelser gentemot styrdokumenten men samtidigt är det till stor fördel att identifiera en prioriterad riktning som personalen är överens om vilket gör att skolan har en drivande helhetsidé som är lätt att kommunicera.
Åtgärd
Träna på att formulera olika helhetsidéer för en skola. Så här skulle jag vilja formulera de kommande årens helhetsidé för vår skola:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 21 av 32
Välmående personal
Hej!
På vår skola mår personalen bra.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Vad ”välmående” är, är en tolkningsfråga för varje individ. Det finns en utmärkt lista på bra frågor som Gallupinstitutet en gång publicerade som ger en bra överblick.
Gallups tolv frågor:
1. Vet jag vad som förväntas av mig på jobbet?
2. Har jag material och verktygen som krävs för att göra ett bra arbete?
3. Har jag dagligen möjlighet att på jobbet göra det som jag är bäst på?
4. Har jag inom de senaste sju dagarna fått bekräftelse eller beröm för mitt arbete?
5. Bryr min arbetsledare eller någon annan på jobbet sig om mig som person?
6. Är det någon på jobbet som uppmuntrar min utveckling?
7. Brukar mina synpunkter tas på allvar på arbetsplatsen?
8. Får företagets mål mig att känna att mitt arbete är viktigt?
9. Är mina arbetskamrater måna om att göra ett arbete av god kvalité?
10. Har jag en god vän på jobbet?
11. Har jag det senaste halvåret diskuterat min utveckling med någon på jobbet?
12. Har jag det senaste året haft möjlighet att lära mig något nytt och växa på jobbet?
Min tanke är att välmående på jobbet handlar till stor del om känslan av kontroll över min arbetssituation. Det finns, förstås, stunder för alla som arbetar på en skola där det känns att man inte har kontroll och det går inte som man har tänkt sig. Men, min tolkning av de tolv frågorna är att om man kan svara positivt på de flesta av dessa frågor påverkar det starkt känslan av kontroll och det i sin tur leder till en högre känsla av välmående även om det är stressigt ibland.
Åtgärd
Exempel på saker vi kan göra för att flera i personalgruppen ska må ännu bättre på vår arbetsplats:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 22 av 32
Välmående elever
Hej!
På vår skola mår eleverna bra.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Låt oss ta Gallupfrågorna (se 1:20) och göra om dem en aning för att se vad som möjligtvis kan påverka elevernas känsla av välmående under sin skoldag.
1. Vet jag vad som förväntas av mig under min dag i skolan?
2. Har jag material och verktygen som krävs för att göra ett bra arbete?
3. Har jag dagligen möjlighet att i skolan göra det som jag är bäst på?
4. Har jag idag fått bekräftelse eller beröm för mitt arbete och min ansträngning?
5. Bryr mina pedagoger sig om mig som person?
6. Känns det som om de som arbetar på skolan bryr sig om min utveckling?
7. Brukar mina synpunkter tas på allvar?
8. Upplever jag att det jag gör i skolan känns meningsfullt?
9. Är mina klasskamrater måna om kvalitet och visar de engagemang?
10. Har jag minst en god vän här på skolan?
11. Har jag haft möjlighet att utnyttja mina talanger och styrkor och engagera mig i frågor som jag själv tycker är viktiga?
12. Har pedagogerna jag möter i skolan höga förväntningar på vad jag kan åstadkomma och hjälper de mig att göra om och göra bättre när det behövs?
Även eleverna behöver en känsla av kontroll – att de utmaningar man ger i sitt skolarbete är möjliga ta itu med, att de vuxna bryr sig och att jag accepteras som jag är bland mina kamrater.
Åtgärd
Exempel på saker vi kan göra för att försäkra oss om ännu mer välmående bland eleverna:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 23 av 32
Feedback på hur det går
Hej!
På vår skola får vi kontinuerlig feedback på hur det går.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ett av skolans stora dilemman på senare tid är att få bättre grepp om ”hur det går.” Eftersom vi har slarvat med denna fråga under en längre tid har det nu, för att rätta till det, uppkommit mängder av idéer för att bättre kunna kartlägga, dokumentera, mäta, analysera och utvärdera.
Dokumentationskraven och mätkraven har ökat betydligt. Verktyg finns det gott om från alla nya digitala administrativa verktyg, till nya bedömningskriterier i läroplanen, till metoder för formativ bedömning, med mera. Vi har ändrat betygssystemet – flera gånger. Vi gör flera pedagogiska kartläggningar och formulerar flera handlingsplaner. Vi screenar och vi diagnostiserar.
Den stora utmaningen är att ha bra grepp om effekten av det vi gör. Fungerar verkligen denna metod för att leda till matematisk förståelse? Vilket är bästa sättet att lära barn att läsa – eller senare att analysera litteratur? Hur lär man ut vetenskapliga processer på enklaste och bästa möjliga sätt? Hur vet vi att grupparbete är mer effektivt än individuellt arbete?
Jag ska verkligen inte säga, ”Gör så här blir det bra” eftersom det är i allra högsta grad en komplicerad fråga med mängder av teorier och metoder. Det jag däremot kan säga är att det är bra att sträva efter metoder för utvärdering:
– Som är enkla att tillämpa
– Som ger meningsfull information tillbaka
– Som ger dig konkreta idéer om vad du kan förbättra
– Som ger relevant information till elever och föräldrar
– Som är enkla att hålla reda på och enkla att göra jämförelser med från år till år.
Åtgärd
Exempel på hur våra dokumentationsprocesser kan förenklas, förtydligas och förbättras:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 24 av 32
Värderingsstyrning
Hej!
På vår skola är vi värderingsstyrda, inte målstyrda.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Vad betyder detta?
Idag är det populärt med målstyrning. Varför? Därför att mål är relativt lätta att formulera. Det är relativt lätt att mäta måluppfyllelse. Det är lätt att formulera nya mål när man inte lyckas med de gamla.
Ursäkta min fräckhet men målstyrning fungerar inte! Detta förklarar jag mera i min bok, Befria lärarna (Lärarförlaget, 2017) och går därför inte in i detaljerna rörande varför jag opponerar mig så kraftigt.
Låt mig däremot slå ett slag för värderingsstyrning. Vad det innebär är att personalen och skolledningen (och helst förvaltning och nämnd) har några grundläggande värderingar som vägleder beslut.
Ett exempel är att alla elever ska få den hjälp de behöver för att klara sina olika kurser. Det är det som ska vara styrande för hur man agerar. Visst – ibland sätter skolans ekonomi stopp. Men om vi menar allvar med våra värderingar ska dessa värderingar vägleda våra prioriteringar och våra beslut.
Åtgärd
Exempel på värderingar på vår skola som ska vara vägledande i våra beslut:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 25 av 32
Elevuppföljningar
Hej!
På vår skola har vi god koll på hur det går för våra elever, som har gått vidare till andra skolformer eller arbetslivet, flera år efter de har lämnat oss.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Nog har man fullt upp med de elever som man har just nu. Men hur har det gått för dem som har lämnat oss och gått vidare? Det är faktiskt en fråga som få skolor engagerar sig i, av naturliga skäl, men inte om man har en ambition att verkligen bli en utmärkt skola.
Varför? Därför att det hör ihop med frågan om att veta effekten av vad man gör. Hur stor procent av våra elever kommer till nästa nivå i skolsystemet – och klarar det? Hur många är eller blir hemmasittare? Hur går det för våra elever när det är dags att komma ut på arbetsmarknaden?
– Ha koll på antal skolkare
– Ha koll på antal som ofta kommer sent
– Ha koll på antal hemmasittare
– Ha koll på hur många som har tillräckligt höga betyg för att komma in på sina första val till gymnasiet
– Ha koll på hur många elever som faktiskt går färdigt gymnasiet
– Ha koll på hur många som eventuellt läser vidare på högskolenivå eller yrkesskolnivå
– Bjud in gamla elever för en debriefing, det vill säga att de talar om vad som var bra eller mindre bra på skolan och vad de har för idéer om förbättringar
– Bjud in gamla elever som det har gått bra för som får möta dagens elever för att ge råd och uppmuntran
Åtgärd
Ytterligare idéer om hur man kan ta reda på hur vi har påverkat våra elevers framtid:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 26 av 32
Samhällsutveckling
Hej!
På vår skola interagerar vi med lokalsamhället genom samarbete och projekt där eleverna kan använda en del av sina kunskaper i praktiken.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Det tillhör normen att det finns ett glapp mellan teori och praktik, mellan klassrummet och verkligheten. Dilemmat är att alltfler elever kräver meningsfullhet och relevans. Många av dagens ungdomar vill ”göra skillnad”. Sök gärna information om ”värdeskapande pedagogik”.
Skolans anknytning till lokalsamhället kan förstärkas på flera olika sätt:
– Bättre utnyttjande av lokalerna i ett samarbete, till exempel, med olika föreningar eller integration av till exempel mödravården eller barnavården
– Genom ”skarpa” och värdeskapande projekt om lokalsamhällets historia, politiska utmaningar och miljöfrågor
– Genom undersökningar och intervjuer som man kan visa upp för lokala politiker och andra
– Genom serviceuppgifter eleverna skapar och genomför för andra – små barn, åldringar, nyanlända, hemlösa, välgörenhetsorganisationer, med flera
– Genom kulturprojekt – utsmyckningar, uppstädningar, musik- och teater-föreställningar
– Genom bättre samarbete med leverantörer av mat, material, läromedel, m.m.
– Genom prao och praktik-verksamheter ihop med lokala företagare och kommunala förvaltningar
Anser ni att detta är viktigt? Önskvärt? Möjligt?
Åtgärd
Exempel på idéer och projekt som kan stärka elevernas känsla av meningsfullhet, relevans och anknytning till lokalsamhället:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 27 av 32
Gör om, gör bättre
Hej!
På vår skola är mina kollegor måna om att göra ett arbete av hög kvalitet.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Du känner igen detta från en punkt ur Gallups lista (1:20 i denna del av Skolans checklista). Detta är ett av de viktigaste påståendena om välfungerande skolor – att man känner att kollegerna har stort fokus på kvalitet i det de gör.
Vi ber ofta våra elever (eller bör be våra elever) att ”göra om och göra bättre”. Det borde vara ett av de moderna pedagogernas viktigaste mantran.
Vi behöver även ha samma attityd som vuxna.
– Vi lär av våra misstag.
– Vi lär av våra framgångar.
– Vi vill ständigt förbättra oss.
– Vi gör om och gör bättre.
– Vi analyserar och utvärderar det vi gör.
– Vi skaffar aktivt feedback från våra elever om hur de upplever skolan och vad som kan bli bättre.
– Vi skaffar aktivt feedback om hur vårt ledarskap uppfattas.
Åtgärd
Exempel på hur vi kan systematisera feedbackinsamlingar och analyser:
Exempel på vad vi just nu bör göra om och göra bättre:
Exempel på hur kvalitetstänkande kan genomsyra vår skolas inre kultur:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 28 av 32
Ägarskap
Hej!
På vår skola ”äger” vi själva vår utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Det mer officiella begreppet för detta är känslan av autonomi.
Idag pågår en kamp i skolvärlden mellan kontroll och tillit. Bästa sättet att observera denna kamp är samverkan mellan skolförvaltningar och de olika skolorna inom en kommun.
När tillit till de enskilda skolledarna och skolans personal saknas hos förvaltningen kommer förvaltningen att överösa skolan med projekt och organisationsförändringar. Det blir ett ständigt byte av skolledare. Det kommer nya bud hela tiden som skolan förväntas anpassa sig till.
Å andra sidan, om förvaltning och nämnd är otydliga i sättet att driva skolorna leder det till osäkerhet.
Denna balansgång är svår men nödvändig för att skapa välfungerande skolor. På en välfungerande skola känner personalen att de får, kan och vill ta ansvar för utvecklingen.
– Att man får innebär att förvaltningen eller koncernledningen har stor tillit till personalens förmåga.
– Att man kan innebär att personalen känner sig kompetent och om kompetens saknas vet de hur de kan skaffa sig den kompetens som behövs.
– Att man vill innebär att det finns en vilja, lust och engagemang att ta tag i skolans utveckling.
Åtgärd
Så här skulle jag/vi vilja utveckla skolan om vi fick större bestämmanderätt, tilltro och större känsla av att vi äger vår egen skolutveckling:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 29 av 32
Resursfördelning
Hej!
På vår skola får de elever som behöver det det stöd de är i behov av.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lina Axelsson Kihlblom, författare till boken Våga leda skolan, beskriver elevers behov på följande sätt:
De särbegåvade
De högpresterande
De godkända
De med ej tillräckliga kunskaper
De som har långt kvar
Varje grupp har sina behov. För dem som ligger långt efter menar hon att det krävs s.k. reparativa åtgärder. Det innebär totalt fokus för att åtgärda exempelvis språkbrister, brister i läsförmågan eller brister i matematik. Konsekvensen Lina Axelsson Kihlblom drar är att man ibland måste bryta schemat, omfördela resurser och göra nya prioriteringar för att dessa elever ska ha en chans att komma ikapp.
Dessa omprioriteringar är inte lätta att åstadkomma i ett system som ofta fastställer schemat och personalfördelning långt innan eleverna ens har kommit till skolan och där större ändringar under läsåret inte precis är välkomna.
Men på välfungerande skolor som har mottot ”gör om och gör bättre” görs ständiga behovsanalyser med medföljande anpassningar just för att nå bästa möjliga effekt för dem som behöver det mest.
Jodå, varje grupp av elever har sina behov och ingen ska ignoreras. Det är bara det att flexibilitet, med förmågan till omedelbara anpassningar inom en större organisation som en skola, är mer undantag än regel. Även de bästa företagen har svårt med detta. Men vi lever i en snabb föränderlig värld där snabba anpassningar kan behövas allt oftare.
Åtgärd
Exempel på hur vi kan bli ännu snabbare, anpassningsbara och flexibla:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 30 av 32
Handlingsplaner
Hej!
På vår skola är handlingsplaner levande dokument som vägleder oss i nöd och lust.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Det är relativt lätt att skriva planer. Det är svårare att ständigt uppdatera dessa planer och genomföra det man är överens om.
Men det är något man gör på välfungerande skolor. Det är bra att ha mycket nedskrivet som man kan referera till, påminna sig om och lättare omformulera när nya behov dyker upp.
Det är inte så svårt att tänka på de olika typer av handlingsplaner som behövs från krisplan, till anti-mobbningsplan till likabehandlingsplan till handlingsplaner för enskilda elever.
Handlingsplaner kan uttrycka ”lust” – planer för utveckling. Handlingsplaner kan ge även uttryck för ”nöd” – hur man faktiskt ska handskas med oväntade, farliga och övriga svåra situationer som eventuellt kan uppstå.
Åtgärd
Så här kan vi göra för att göra våra handlingsplaner tydligare, mer levande och aktuella:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 31 av 32
Handlingsplaner
Hej!
På vår skola har vi stor tillit till vår egen förmåga och stor tro på vår skolas utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Stabilitet är ett begrepp som kan tolkas både positivt och negativt. Stabilitet kan tolkas som bristen på flexibilitet. Själv föredrar jag att tolka stabilitet på ett positivt sätt. Ett exempel är känslan av att vi på skolan har en bra grund att stå på och känner att vi sakta men säkert bygger vidare så att skolan fungerar allt bättre.
Personalen ser att utveckling är möjlig, inser sina egna roller i denna utveckling och är optimistisk inför framtiden.
Man behöver bara tänka på motsatsen – snabba förändringar utan mål och mening i en instabil personalgrupp som inte känner framtidshopp.
Poängen är absolut inte ”tänk positivt, så kommer allt att ordna sig.” Nej, man är illa tvungen att vara en realist om man arbetar inom skolans mångfacetterade och krävande värld, men för den sakens skull kan man vara en utvecklingsoptimist. Man ser att det är möjligt att ha en idé och att kunna genomföra den idén så att man känner att man bidrar till utvecklingen.
Skolan kan.
Vi kan.
Jag kan.
Åtgärd
Exempel på lyckade utvecklingsprojekt vi har varit med om på vår skola:
Idéer jag/vi har för skolans utveckling:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 32 av 32
Skattningar/Sammanfattningar
Här följer listan över de 30 punkterna som denna del har gått igenom med de olika skattningarna. Denna lista kan användas till informell forskning på så sätt att man kan göra skattningar i början, under och efter ett läsår för att få en känsla av att utvecklingen går framåt eller ej. Det är bara att räkna poäng och få ett genomsnittsresultat för personalens skattningar.
Notera att denna lista kan utökas och att du gärna får ändra en del av punkterna för att anpassa till er verklighet. Jag har inga pretentioner om att jag täckt in allt av betydelse för en välfungerande skola. Min intention är att stimulera till eget tänkande och ge underlag för samtal som kan leda er framåt.
1. På vår skola har vi en hög estetisk standard.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2. På vår skola håller vi en hög estetisk standard i klassrummen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
3. På vår skola finns en stabilitet hos personalen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
4. På vår skola har vi en bra introduktion för ny personal.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
5. På vår skola har vi fungerande rutiner när vi behöver vikarier och hur vi ger information till vikarier.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
6. På vår skola inser vi varje personalkategoris betydelse: lärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, skolrestaurangspersonal, assistenter, vaktmästare, lokalvårdare m.fl.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
7. På vår skola är vi bra på att identifiera problem och snabbt komma till åtgärder för att ta itu med eventuella brister.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
8. På vår skola har vi traditioner och en kultur som bär upp skolans dignitet som institution.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
9. Vår skola har ett gott anseende i kommunen, ett gott rykte och är eftertraktad. Elever, personal och föräldrar är stolta över vår skola.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
10. På vår skola har vi en skolledare som är på plats cirka åttio procent av tiden, har en helhetsidé, samarbetar väl med personalen, som får saker ur händerna och som kan fatta beslut.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11. På vår skola använder vi aldrig elevunderlaget som en ursäkt. Vi vet att det är möjligt att nå goda resultat oavsett elevens bakgrund.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
12. På vår skola tar vi rekrytering av ny personal på stort allvar. Vi är systematiska, noggranna och arbetar hårt för att attrahera de allra bästa pedagogerna och övrig personal vi kan hitta.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
13. På vår skola vet vi att ”lektionen är helig” och bästa sättet att förbättra skolans resultat är att prioritera undervisningens kvalitet och kvalitet på de aktiviteter som genomförs om vi har ett fritidshem.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
14. På vår skola sållar vi bland alla möjliga projekt, aktiviteter, arbetsgrupper, fortbildningar och konferenser. Vi kan konsten att prioritera.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
15. På vår skola när vi träffas i arbetslag, ämnesgrupper eller andra personalgrupper pratar vi om rätt saker. Vi utnyttjar tiden effektivt, kommer till skott och lämnar möten på så sätt att alla kan redogöra för vad de ska göra härnäst.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
16. På vår skola arbetar vi med systematisk kvalitetsutveckling på ett sätt som alla begriper och omfamnar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
17, På vår skola utnyttjar vi personalens styrkor och kompetenser till fullo. Vi är medvetna om varandras styrkor och tar vara på varandras styrkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
18, På vår skola är vi generösa mot varandra. Vi uppmuntrar varandra och samarbetar väl för att uppnå våra prioriteringar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
19. På vår skola har vi en samlad helhetsidé. Vi vet vart vi är på väg och har en tydlig, gemensam vision och riktning för vårt arbete.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
20. På vår skola mår personalen bra.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
21. På vår skola mår eleverna bra.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
22. På vår skola får vi kontinuerlig feedback på hur det går.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
23. På vår skola är vi värderingsstyrda, inte målstyrda.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
24. På vår skola har vi god koll på hur det går för de elever, som har gått vidare till andra skolformer eller arbetslivet, flera år efter de har lämnat oss.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
25. På vår skola interagerar vi med lokalsamhället genom samarbete och projekt där eleverna kan använda en del av sina kunskaper i praktiken.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
26. På vår skola är mina kollegor måna om att göra ett arbete av god kvalité.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
27. På vår skola ”äger” vi själva vår utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
28. På vår skola får de elever som behöver det det stöd de har behov av.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
29. På vår skola är handlingsplaner levande dokument som vägleder oss i nöd och lust.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
30. På vår skola har vi stor tillit till vår egen förmåga och stor tro på vår skolas utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Sammanfatta i punktform fem prioriteringar som du önskar för att få en ännu mer välfungerande skola. Dela med dig av dina tankar och se om ni kan formulera gemensamma prioriteringar som så gott som alla är överens om.
Lycka till med skolutvecklingen och med vänlig hälsning
© John Steinberg