Med utgångspunkt från Maslows berömda behovstrappa diskuteras förutsättningarna för undervisningskvalitet. Se till att infrastrukturen inte stör och jobba uppåt i trappan. I denna samling finns sex textunderlag.
Innehåll
Del 1 av 6
Trappa 1 Infrastruktur
Hej!
En av de mest kända och mest användbara psykologiska teorierna är Abraham Maslows idé om en ”behovstrappa” som beskriver våra grundläggande behov av mat, sömn och trygghet till våra mer avancerade behov av självförverkligande. Teorin kan hjälpa oss att identifiera vår nivå och förutsättningarna för att flytta sig uppåt.
Behovstrappan förklarar en hel del om skolans möjlighet att erbjuda kvalitativt bra undervisning. Den förklarar inte allt eftersom det fortfarande är möjligt att ha utmärkt undervisning i undermåliga lokaler, men teorin ger oss vägledning.
Jag brukar uppmana pedagoger att begränsa samtalen om infrastrukturfrågor.
Dilemmat är om era samtal fokuserar på infrastrukturfrågor, så tenderar ni att fastna där och ser inte hur ni kan främja undervisningskvalitet trots ibland olyckliga omständigheter. Vi gör ett undantag nu.
Exempel på infrastrukturella utmaningar: lokaler, lokalvården, ventilation, ljus, ljud, temperatur, dofter, wifi-system, lagring av datorer, schemat, vikarierutiner, klassrummens storlek, möbler, skolrestaurangens organisation, matens kvalitet, material och läromedel. Gör listan längre själv eller tillsammans med kollegor.
Åtgärd
Vilka av dessa infrastrukturella frågor har störst inflytande på dina möjligheter att bedriva bra undervisning eller leda bra aktiviteter (förskolan/fritids)?
Ange en sak som är viktigast för dig att få en lösning på. Enas i gruppen om en sak som skolan snarast behöver ta itu med.
Låt inte infrastrukturella utmaningar bli en ursäkt, utan bara en förklaring. Sedan gäller det att ha en plan för att förbättra det allra viktigaste.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 2 av 6
Trappa 2 Trygghet
Hej!
En förutsättning för lärande är att man känner sig någorlunda avspänd. Detta tillstånd gör det möjligt för oss att ta in och bearbeta information. Om man känner sig hotad, utanför, rädd, osäker eller hamnar i fysiskt eller psykologiskt självförsvar blir det, självklart, mycket svårare att ha fokus på instruktioner, idéer eller att vara kreativ och fokusera på kvalitet.
Det är just därför vi är så bekymrade över mobbning och tycker att elevernas trygghet i skolan, på gården, på väg till och från skolan – och i hemmet – är en grundläggande förutsättning för lärande.
Det finns olika uppfattningar om anti-mobbningsprojekt hjälper. Det minsta du kan göra som pedagog är att se till att eleverna känner sig trygga med dig.
Vad är det som påverkar elevens känsla av trygghet hos sin lärare/ledare? Några exempel: känslan av tillit och förtroende, stabilitet, vänligt bemötande, att min pedagog kan vara missnöjd med vad jag gör, men aldrig ifrågasätter mig som person, att inte bli utsatt för utskällningar inför sina klasskamrater, att möta en varm och välkomnande blick, att kunna få hjälp när man behöver det, o.s.v.
Åtgärd
Fyll på listan. Vad gör en lärare eller ledare för att skicka signaler att ”här hos mig är du säker, trygg, välkommen och har möjlighet att växa”?
Vad behöver du personligen göra bättre för att ge flera elever denna känsla?
Håller du med om att detta är en förutsättning för lärande? Ge exempel på gemensamma normer ni vill bygga upp på skolan för att öka känslan av trygghet.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 3 av 6
Trappa 3 Gemenskap
Hej!
”En för alla, alla för en” var devisen Åsa Sourander använde varje gång klassen skulle träna sina pjäser. Det beskriver vi i boken Att vända en klass. Åsa förstod att om lärandet skulle äga rum och arbetsro infinna sig i en orolig grupp, behövde man arbeta stenhårt för en ”vi-känsla” i gruppen, Maslows tredje nivå i behovstrappan.
Teater och dramaövningar var en av Åsas primära metoder, något hon använder eftersom det var ett av hennes styrkeområden och en talang.
Ange exempel på aktiviteter du kan leda i din grupp som kan främja känslan av gemenskap. ”Vi hör ihop. Vi ska kämpa tillsammans. Vi ska hjälpa varandra att lyckas.” Vilka personliga kompetenser och talanger har du som du kan dra fördel av (idrott, musik, litteratur, bild, projektbaserad undervisning, teater, o.s.v.)?
En bra idé heter Samarbetsinlärning som beskriver metoder för att strukturera grupparbeten och andra gruppaktiviteter med ett s.k. inbördes beroende. Det betyder att man inte kan lösa uppgiften om inte alla fyller sina funktioner och roller. Man behöver hjälpa varandra för att lyckas. Annars blir det bara ett enskilt arbete i grupp och knappast ett riktigt grupparbete som främjar känslan av att ”vi sitter i samma båt”.
Åtgärd
Se igenom instruktionerna ni ger i ett grupparbete och se om eleverna i gruppen har olika funktioner och roller så att de behöver hjälpa varandra för att lyckas. Ge exempel på olika roller:
Ge exempel på hur du kan stärka vi-känsla i dina grupper. Välj gärna åtgärder som passar din personlighet, dina styrkor och din kompetens.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 6
Trappa 4A Uppskattning
Hej!
Längre upp på Maslows behovstrappa finner vi begreppet uppskattning. Visst har vi alla ett behov av att känna att våra insatser uppskattas. Dilemmat i skolan är balansen mellan kritik och beröm. Det går inte att bara slentrianmässigt säga ”så bra” till allt och alla. Inte heller går det att ständigt komma med pekpinnar om vad som är fel.
Just därför är idén om formativ bedömning så intressant eftersom den förklarar betydelsen av att ge kvalitativt bra feedback. Inte nog med det, formativ bedömning har som idé att träna eleverna att ge konstruktiv feedback till varandra, vilket kan vara mycket viktigt för stämningen i gruppen och kan ha stor betydelse för lusten att ”göra om och göra bättre.”
Åtgärd
Ge exempel på kommentarer gällande formativ bedömnings-feedback du tränar dig själv och dina elever att använda.
Dessutom har vi Carol Dwecks idé om statiskt eller dynamiskt bemötande. ”Vad duktig du är” eller ”Du har bevisligen svårt med matematik” är dömande rubriker på elevens förmåga. Nej, säger, Dweck, använd kommentarer som lovordar ansträngningen och försöken. ”Jag ser att du kämpar på och inte ger upp.” ”Du har många detaljer i din teckning vilket visar att du vill ha kvalitet.”
Åtgärd
Ge exempel på kommentarer på dynamiskt bemötande, som lovordar ansträngningen som du kan använda för en elev som behöver höra det just nu i sitt liv. Du behöver inte berätta vem det är, bara vad en möjlig replik skulle kunna vara.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 6
Trappa 4B Receptet
Hej!
Det gäller att visa uppskattning för varandra inom kollegiegruppen. Alla har ett behov av att känna att andra ser ens ansträngning och vad man har åstadkommit.
Du ser att en kollega har satt upp jättefina solrosbilder som eleverna har gjort i korridoren. Givetvis uppmärksammar du detta. ”Men, Sara, vilka fina solrosbilder som dina elever har gjort!” Sara kommer att känna sig sedd och bekräftad. Bra så, men det finns ett steg till – och det är fråga om receptet.
- Vilket material använde ni?
- Hur lång tid fick de på sig?
- Hur la du fram instruktionerna?
- Fick de göra om flera gånger?
- Hur visade du tekniken de skulle träna på?
- Hur gav du feedback under processen?
Med andra ord om vi ska främja undervisningskvalitet räcker det inte med beröm, utan vi måste även undersöka detaljerna som bidrog till ett bra resultat – att fråga efter receptet, helt enkelt.
Åtgärd
Veckans reflektionsuppgift är att fråga en kollega om ett exempel på ett elevarbete de var mycket nöjda med och sedan ställa frågor för att avslöja hemligheten bakom att det gick så bra. Visa samtidigt din uppskattning för kollegans ansträngning och kompetens.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 6 av 6
Trappa 5. Självförverkligande
Hej!
Vad denna nivå i behovstrappan egentligen innebär är att ha en inre känsla av kompetens. Det är som om man säger till sig själv:
”Jag duger. Det är mycket jag kan. Jag har lyckats tidigare och kommer att lyckas i framtiden. Jag kan lära mig nya saker. Jag känner till strategier jag behöver för att lära mig. Jag kan komma igen när det tar emot. Jag har en stark vilja och trots motgångar då och då kommer jag att klara mig bra. Jag är kompetent, har styrkor och talanger.”
Inte illa, eller hur? Men tänk om en elev kunde gå hem från skolan varje dag med denna ”Jag duger. Jag kan lära mig. Jag är kompetent.”-känsla. Det är väl ett fantastiskt mål, eller hur? Reflektera över detta och hur vi kan öka förutsättningarna för att detta ska kunna hända mycket oftare.
Åtgärd
Tänk om du själv också skulle ha samma känsla. Reflektera över vad som skulle behöva hända för att du som pedagog skulle åka hem varje dag från skolan med känslan, ”Jag duger. Jag utvecklas i mitt yrke. Jag är kompetent. Jag använder mina styrkor och talanger varje dag på jobbet.”
Ge exempel på hur vi allt oftare kan ge eleverna denna känsla av kompetens.
Stora frågor! Viktiga frågor! Nödvändiga reflektioner om hur vi kan påverka känslan av kompetens, eftersom dessa känslor av kompetens och duglighet, rimligtvis, bör vara en förutsättning för förmågan att koncentrera sig, engagera sig, övervinna hinder och kämpa vidare.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg