Kurs 8. Fritidspedagoger

Del 1 av 20

Introduktion – Du har ett unikt och viktigt uppdrag

Välkommen till en serie Fortbildningsbrev som riktar sig till Fritidspedagoger. Använd som underlag på interna studiedagar, APT-träffar och andra personalträffar. Syftet är att främja samtal om pedagogik, ledarskap och bemötande. Använd Fortbildningsbreven i den takt som passar er bäst. Fokusera på värderingar och beteenden som främjar er professionalitet. Lycka till!

John

Hej!

Du har ett unikt och viktigt uppdrag. Förutom de traditionella uppgifterna att leda meningsfulla aktiviteter under barnens fritid i skolan, fungerar du som stöd i undervisningen och ibland leder du den själv. Dessutom har du en viktig social funktion eftersom du har en nära relation med många ungdomar som behöver stöd, uppmuntran, tröst och en vuxen de kan finna trygghet i.

Barn som börjar tidigt på förskolan och som sedan går vidare till förskoleklass och lågstadium har mött dussintals vuxna: ordinarie personal, vikarier, arbetslivspraktikanter, studenter, prao-elever och kanske modersmålslärare, specialpedagoger med flera. Det är många människor som kommer och går som barnen förväntas samarbeta med. Hemförhållanden är ibland stabila och trygga – och ibland inte.

Sedan kommer du in i deras liv! Kan de lita på dig? Vet de om du håller när det blåser? Känns det tryggt att ha dig i närheten?

Välkommen till en serie Fortbildningsbrev som beskriver principer och praktiska åtgärder för ditt ledarskap, bemötande och samarbete med barnen, kollegorna och barnens föräldrar.

Fortbildningsbreven för fritidspedagoger ger underlag för utbildning, reflektion, diskussion och handling. 

Åtgärd

Vilka kunskaper och kompetenser behöver du för att bli ännu bättre i din profession?

Vad är du bra på nu och bad behöver du bli bättre på?

Med vänlig hälsning 

© John Steinberg

Referensbok: Uppdrag vikarie (Gothia Kompetens) riktar sig främst till vikarier inom skolan men avsnitten som handlar om uppdraget, ledarskapet och bemötande är i allra högsta grad relevanta för fritidspedagoger, särskilt eftersom man ibland leder lektioner i klassrummet. Johns böcker för kompetensutveckling för pedagoger finns hos Gothia Komptens. Här är två exempel:

↑ Till innehållet

Del 2 av 20

Var ambitiös

Hej!

Hur hög är din ambitionsnivå när du antar utmaningen att arbeta på ett fritidshem? På lägsta nivå kan du anses, av både dig själv eller de som anlitar dig, bara som en ”kropp.” Någon vuxen måste finnas där för att det inte ska bli kaos eller för att ”passa” barnen. Men du vill mer än så, annars skulle du inte ens börja ta dig igenom dessa brev.

Du vill vara en ”pedagog” och bidra till elevens utveckling och lärande. Du vill mer än bara vara i närheten. Bra så. Men hur? Det börjar med att ha en ambition – din vilja att påverka och din vilja att ha betydelse och inflytande.

Det fortsätter med de kunskaper du har om den pedagogiska situation du kommer att befinna dig i. Vad förväntas av dig? Vad vill skolan att du ska göra? Vad vill föräldrarna? Vad behöver du kunna?

Skaffa så mycket information du kan. Förbered dig så gott du kan. Var ambitiös.

Åtgärd

1. Skatta din ambitionsnivå som fritidspedagog från 1 (lågt) till 10 (absolut topp). 

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

2.   Hur kan barnen märka att du är ambitiös och vill något? Skriv några exempel.

3.   Gör en lista över det som du tror att skolan/förskolan/fritids vill att du ska göra. Om du är osäker, fråga!

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 3 av 20

Förstå ditt uppdrag (fritids)

Hej!

På både lång och kort sikt är ditt uppdrag att ge eleverna tilltro till sin egen förmåga att lära och utvecklas. Den som inte känner hopp inför sina studier och sin framtid kommer inte att engagera sig eller vara motiverad och då blir det svårt att ta itu med nya utmaningar. 

En fritidspedagog har alltid flera uppdrag samtidigt:

– Att vara ett stöd för barnens lärande och studier

– Att ge barnen strategier för att lyckas skaffa nya kompetenser

– Att oavsett situation ge barnen tilltro till sin potential, talang och styrkor

– Att bidra till att skapa en lärmiljö som känns välkomnande, inbjudande och trygg 

– Att hjälpa barnen att hålla ordning på sitt material, sina ägodelar och sina tider

– Att samarbeta med den som är huvudansvarig för elevgruppen när du går in i klassrummet

– Att kommunicera ditt perspektiv på behov och åtgärder till kollegorna du samarbetar med (se nästa brev)

– Att samarbeta väl med barnens föräldrar – att ge korrekt information, kommunicera det som fungerar och att ha konstruktiva strategier för att förmedla och klara av de utmaningar som eventuell kan uppstå

– Att bidra till en samarbetskultur bland både personalen och barnen.

Det är ingen dålig lista! Det gäller att förstå vad du har för uppdrag och att förstå förväntningarna som finns på vad du ska göra och hur du ska göra det. Det gäller även att förstå varför du har sökt jobbet och hur du helst vill hjälpa till. 

Åtgärd

Låtsas som om du går på fest och någon frågar dig vad du gör och du säger, ”Jag arbetar som fritidspedagog”. Deras motfråga är: ”Varför då?” ”Vad vill du då?” Skriv högst en A4-sida som svar på denna utmanande fråga.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 4 av 20

Värdegrundens betydelse

Hej!

Det pratas ofta om skolans och förskolans värdegrund. Man använder ord som hänsyn, respekt, samverkan, glädje och liknande. Vad det innebär, i grunden, är att man visar artighet.

Till exempel är det artigt att:

– Hälsa med ögonkontakt varenda dag. Om du är ny, lär dig barnens namn så fort du bara kan. 

– Du har mycket att göra och många att hålla reda på, men försök att kontrollera din egen stressnivå eftersom ditt ”tillstånd” påverkar elevernas tillstånd och sätt att agera.

– Klä dig propert och snyggt. Du är deras ledare, inte en i gänget. Du må arbeta med fritidsaktiviteter men du är vuxen inom en skola och ska se ut som en vuxen. 

– Komma i god tid. Håll tiderna och var pålitlig.

– Vara väl förberedd. Planeringstiden må ha minskat för fritidsaktiviteter men det är avgörande att, tillsammans med kollegorna, ha en plan för dagen.

– Skapa enkla men tydliga rutiner så att eleverna vet vad de ska förvänta sig. Barn gillar och förväntar sig tydliga rutiner. 

– Lyssna på vad elever säger, tänker och vill, sammanfatta och beskriv sedan som ledare vad som ska hända. 

– Vara tydlig och ”varm”. Hur man gör det återkommer jag till.

En viktig fråga att ställa till dig själv är: Skulle jag vilja ha mig själv som ledare om jag vore elev? Den gamla, goda gyllene regeln – bemöt andra som du själv vill bli bemött – gäller! Visst ska du förvänta dig att eleverna är artiga och möter dig med respekt. Självklart. Men du har ett stort ansvar att leda resan mot mer respekt genom att själv visa artighet och respekt. 

Åtgärd

Alla önskar vi artiga barn/elever. Hur ”får” man artiga barn och elever?

Be att få och läs sedan igenom skolans värdegrundsdokument. Diskutera begreppen med andra så att du är säker på att förstå vad som menas. Hur vet barnen vad som menas? Vilka artighetsbeteenden behöver barnen träna på? Hur kan du själv visa ännu mer artighet gentemot barnen och föräldrarna?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 5 av 20

Allt bygger på relationer

Hej!

Jag brukar säga att den svenska skolan är relationsstyrd medan de flesta andra skolsystem är regelstyrda. I en regelstyrd skola kan man säga ifrån på skarpen och till och med bestraffa. I en relationsstyrd skola, som vi har i Sverige, vill vi ha det så att barnet eller eleven ska vilja följa dig och inordna sig efter skolans regler för att de förstår vitsen och har förtroende för dig.

Relationer är därför A och O. Hur bygger man upp en bra relation? Det ska vi undersöka i flera olika brev till fritidspedagoger. Några principer:

– Det börjar med att du tar ditt uppdrag på allvar och uppriktigt vill ha en bra relation oavsett vad du har hört om barnens eller gruppens svårigheter och oavsett hur det tidigare har fungerat för dig eller någon annan.

– Det fortsätter med en lyhördhet. Du lyssnar. Du försöker läsa av vad eleven vill eller behöver. Du är observant på det som fungerar och det som fungerar mindre väl. I vilka situationer, när på dagen, med vilka slags uppgifter, i vilka slags grupper fungerar det bra eller mindre bra?

– Du har en ambition att lära dig – och skaffar den information och de kunskaper du behöver om hur barnen lär sig, om det finns någon eventuell medicinsk eller psykosocial utmaning.

– Du förstår att du arbetar i ett team. I teamet ingår barnet/eleven, föräldrarna, skolledaren, elevhälsan och barnens olika lärare eller fritidspedagoger. Det är ett stort team, men där finns erfarenhet och kunskap och alla behöver hjälpas åt och helst röra sig åt samma håll. 

– Du är på plats och håller dina löften. Det första ett barn upptäcker är om de vuxna lovar saker de inte kan leverera eller att de inte går att lita på. Tillit och trygghet är grunderna för en bra relation. 

Åtgärd

Vem ingår i teamet runt barnen/eleverna? Vem är den du ska samarbeta med mest och hur kan samarbetet bli ännu bättre? Vad har de för kompetenser? Hur bygger man upp fungerande relationer de vuxna emellan? Hur kan du bidra till det?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 6 av 20

Kroppsspråkets betydelse

Hej!

Vi kommunicerar med ord. Men vi kommunicerar också med kroppen. Barnet/eleven läser av dig hela tiden. Är det här en person som jag kan lita på? Vill denna person mig väl? 

Mycket hänger på hur de tolkar att ditt beteende stämmer överens med ditt kroppsspråk.

– När du lutar huvudet åt sidan och visar att öronen är öppna, så att säga, visar det att du är intresserad.

– När du får ögonkontakt och fäster blicken någon sekund längre än normalt, visar det att du bryr dig.

– När du dämpar rösten något, undviker gnället och även dämpar tempot när du talar uppfattas det som om du är intresserad av en dialog.

– När du stannar kvar och inte bara stressigt skyndar till någon annan eller något annat du måste göra, betraktas du som en mer stabil person som vill väl. 

– När du har kontroll över din andning och inte går för mycket upp i varv uppfattas du som lugn.

– När du är stabil i din hållning, ”grundad” mot golvet, står stilla då och då och använder ”frusna” gester för att betona ger det en känsla av trygghet.

– När du är ytterst försiktigt med beröring – inte för länge, inte med hela handen och inte med för hårt tryck uppfattas det mer positivt.

Ditt kroppsspråk, med andra ord, är ett uttryck för din värdegrund och länkar samman abstraktionerna (respekt, artighet, hänsyn) till ditt eget beteende. Du blir mer trovärdig och någon som man mer sannolikt väljer att samarbeta med. I en kommande bok med titeln Lärarens kroppsspråk ska jag ge många fler exempel.

Budskapet jag vill få fram är att du blir mer medveten om att hur du själv agerar påverkar relationen. Det är du som är vuxen och du har det primära ansvaret för kvaliteten i er kommunikation.

Åtgärd

Gör en analys av ditt eget kroppsspråk. Kroppsspråksanalysen kan handla om din röst, dina ögon, dina gester, ditt taltempo och rörelsemönster och liknande. Vad i ditt kroppsspråk ger barnet/eleven känslan av att de kan lita på dig och att du håller oavsett hur hårt det blåser? Vad behöver du bli bättre på?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg (se min bok Lärarens kroppsspråk, Gothia Kompetens).

↑ Till innehållet

Del 7 av 20

Balansens betydelse

Hej!

Alla som har varit i skolans miljöer vet att det är en evig kamp att ha rätt förväntningar på varandras beteende. Vad betyder detta? 

Eleverna förväntas ofta anpassa sig efter skolans förväntningar, tempo, schema och instruktioner. Nu ska du lyssna. Nu ska du göra klart. Nu ska du flytta dig hit. Nu ska du vara i grupp med dem. Nu ska du äta. Nu ska du gå ut. Nu ska du vilja ha idrott. Nu ska du vilja ha matematik. Nu ska du vänta. 

Det är knappast alla som klarar dessa ständiga ändringar och långt ifrån alla som har lust att hela tiden göra som andra har bestämt att de ska göra. (Hur är det med dig själv på denna punkt?)

Samtidigt är det svårt för en lärare att anpassa sig till tjugofem olika elevers behov, tempo, intressen och sätt att lära sig. Du som fritidspedagog kan ha ännu fler barn som du ansvarar för tillsammans med dina kollegor.

En del av vad jobbet betyder är att hjälpa barnet/eleven med dessa anpassningar. Samtidigt finns en konflikt mellan din lojalitet till barnet och din lojalitet till ”skolan” och ”systemet.” 

Det finns inga enkla lösningar. Nyckeln är att hålla så bra balans du kan mellan skolans/fritidshemmets krav och önskningar och barnens behov och önskningar. Ibland måste barnen lära sig att anpassa sig för att gruppen ska fungera. Ibland behöver du tillåta, särskilt på fritids, att ett barn behöver göra saker på sitt eget sätt, efter eget behov och i sin egen takt. 

En medvetenhet om detta givande och tagande och om dina olika lojaliteter kan ge dig en större förståelse för balansen du behöver hålla. Men detta är en av de största och svåraste utmaningar du har. 

Åtgärd

Ge exempel på lojalitetskonflikter mellan skolan/fritids och vad barnet vill och behöver. Diskutera hur ni handskas med dessa lojalitetskonflikter.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 8 av 20

Att behålla relationen i en konflikt

Hej!

Ytterligare ett brev om balansen mellan skolans behov och barnets/elevens behov, nu med fokus på konflikter.

När ett barn hamnar i en konflikt, får ett utbrott och beter sig illa mot material eller andra i gruppen hamnar du också i en konflikt. Du vill fortsätta ha en god relation och behålla barnets förtroende, samtidigt som du ibland måste säga ifrån, stoppa ett farligt beteende eller på andra sätt förändra situationen. 

Bedöm situationen först. Är det fara för andra personer finns ingen tvekan om att du behöver ingripa bestämt på en gång. Endast i extrema fall kan man ingripa rent fysiskt, hålla om eller hålla tillbaka en elev. Det som oftast (men inte alltid) hjälper är att du ställer dig mellan eleven och den som är objektet för ilskan. Stå stadigt, stabilt och centrerad och visa att du är där för att skydda både eleven som utagerar och de andra. Om möjligt, låt bli att höja rösten och ropa högt. Om du känner att det också behövs, kan du göra det men prova att bara stå stadigt och bestämt i första hand. Om du höjer rösten, pausa och sänk rösten istället för att själv gå upp i varv.

Ett begrepp som många använder idag kallas för ”lågaffektivt bemötande”. Det betyder, bland annat, att man anstränger sig att möta eleven lugnt och inte själv blir upprörd, arg eller själv kommer i affekt. Det fungerar inte i varje situation, men oftare än man tror. Begreppet ofta misstolkas. Man måste kunna ingripa i konflikter och säga ifrån, men nyckeln är hur man gör för att undvika en konflikt med eleven.

Det är viktigt att notera om du upptäcker ett mönster. I vilka situationer hamnar barnen (eller barngruppen) i konflikter? När, med vem, i anslutning till fotbollsplanen, strax före mellanmålet, när det är fritt fram och det inte är någon strukturerad träning? Har du då fått information av värde och eventuellt kan laborera med villkoren för fotbollsspelet? 

Åtgärd

Var, när och hur uppstår konflikter på fritids? Beskriv en konfliktsituation som du tycker du kunde ha hanterat bättre. Vad lärde du av det och vad ska du göra annorlunda?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 9 av 20

Din intention påverkar ditt beteende

Hej! 

Det är bråk på gården. Förutom att få slut på bråket behöver du höra vad som har hänt. Vad är din ”intention”? Med andra ord, vad vill du ska hända efter det att det fysiska bråket eller det fulaordbråket har lugnat sig? 

Förmodligen vill du att barnen ska kunna berätta på ett uppriktigt och ärligt sätt vad som har hänt. Hur ökar du sannolikheten att barnen kan berätta lugnt och uppriktigt? Det vi vet är att det inte kommer att hända om du som vuxen gör följande genom att sätta barnen i försvarsställning:

– Du går fram till dem mycket fort.

– Du själv andas snabbt och visar stor stress.

– Du pekar åt dem och stirrar på dem.

– Du höjer rösten allt mer.

– Du kommer för nära dem och invaderar deras revir.

– Du börjar med en anklagelse, ”Hur många gånger….?”

Prova motsatsen:

– Du kan rusa dit, men fem-tio meter därifrån börjar du gå långsammare.

– Du kontrollerar din egen andning så att du själv är något lugnare.

– Ca två meter ifrån dem, börjar du titta ut mot en ”tredje” neutral plats, till exempel en plats framför barnen. Stirra inte på barnen.

– När du tittar på den neutrala platsen och inte på barnen, frågar du lågmält med huvudet lite på sned vad som har hänt.

– Om de fortsätter att skylla på varandra och fortfarande är upprörda, upprepa din fråga ännu lugnare och låt först den ena sedan den andra berätta.

– Ge ingen skulden utan sök deras lösningar om hur man löser upp denna specifika situation och hur man kan förebygga nya konflikter.

– Var överens om vad du kan hjälpa till med, till exempel, tider kring fotbollsplanen, och vad de förväntas göra annorlunda.

– Tacka för samtalet och ge hopp om en bättre morgondag (eller eftermiddag!)

Ditt agerande blir bättre om du vet vad du vill att ditt ingripande ska leda till. Vad är intentionen med ditt samtal eller ditt agerande?

Åtgärd

Beskriv en konfliktsituation som du tycker att du hanterade väl. Vad gjorde du rätt? Gör en kort analys av ditt eget agerande.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 10 av 20

Fri lek eller strukturerad lek

Hej! 

En viktig sak att diskutera med dina kollegor och att fundera över är balansen mellan fri lek och strukturerad lek. (Se exemplet med fotboll i nästa brev.) Det är naturligt att barnen önskar sig större frihet att bestämma vad de själva ska göra när de kommer till fritidshemmet. De har inte fått särskilt mycket frihet att bestämma över sin tid och aktiviteter under skoldagen, och naturligtvis vill de kunna släppa loss lite mer när de kommer till er. 

Vissa grupper klarar denna frihet alldeles utmärkt. De sprider ut sig i olika aktiviteter, hittar kompisar att vara tillsammans med och stannar kvar i sina aktiviteter utan att springa runt. Om du däremot arbetar i en grupp (eller i lokaler med många barn på trånga ytor) som inte riktigt klarar denna frihet, ligger det nära till hands att du leder aktiviteter som på sikt har som mål att öka gruppens mognadsgrad så att de ansvarsfullt kan hantera större frihet. 

Dessutom arbetar du i en pedagogisk verksamhet och har ett ansvar att träna olika kompetenser och förmågor som att samarbeta, ta ansvar, vara uthållig och mycket annat. Därför ligger det nära till hands att planera för strukturerade aktiviteter. 

Håll en god balans mellan fri lek och strukturerad lek. Jämför med en rast under skoldagen. Om fri lek betyder att barnen gör vad de vill, hur som helst medan de vuxna bara tittar på, kan det fungera alldeles utmärkt i en välfungerande miljö med mogna barn. Men om det ofta blir konflikter, om flera barn lämnas ensamma eller utanför är det de vuxnas ansvar att ge en struktur – att gå in i leken med barnen, att föreslå och leda lekar och andra aktiviteter, att se till att de sprider ut sig på gården och att inte alla grupperar sig på samma ställe.

Börja med en analys av gruppens mognadsgrad, vad de behöver och vad de skulle behöva träna på. Se till att det är du som vuxen som sätter ramarna och det innebär att vuxna bestämmer strukturen.

Åtgärd

Fundera på gruppens s.k. mognadsgrad och om och hur ni håller en god balans mellan frihet och struktur. Hur kan du och kollegorna få en bättre balans?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 11 av 20

Exempel – fotboll

Hej! 

En klassisk aktivitet på rasten och på fritids är när barnen spelar fotboll. Detta brev till fritidspedagoger använder fotboll som en metafor för dilemmat mellan frihet och struktur. 

En sak är klar – de allra flesta barn vill bara spela, gärna utan de vuxnas inblandning och gärna utan särskild färdighetsträning som man gör om man är med i ett fotbollslag. Som vanligt behöver du bedöma gruppens mognadsgrad. Om det fungerar väl, att alla känner sig inkluderade och att få konflikter uppstår, då kan man givetvis ge barnen fritt spelrum för sin fotboll.

Samtidigt är det viktigt att förstå att fotboll, liksom andra idrotter och aktiviteter, kan användas till så mycket mer än bara fysisk aktivitet.

– Den tränar både fysisk och psykologisk uthållighet.

– Den tränar till samarbete och laganda.

– Den tränar fysiska attribut såsom balans, koordination, rörlighet och givetvis specifika fotbollsfärdigheter såsom skott, pass och nedtagningar.

– Den tränar taktik.

– Den tränar speluppfattning – att kunna läsa av vad som händer.

– Den tränar hänsyn till regler.

– Den påverkar självuppfattningen och självkänslan.

– Den tränar att komma igen trots motgångar.

– Den tränar att glädjas åt andras framgångar eller att hantera kompisars och egna motgångar.

– Den tränar lyhördhet mot ledare och respekt för domare.

Och så vidare….     Visst, rulla ut en boll och låt barnen spela. Men ibland och oftare än vi tror, gagnas barnen och fritidsverksamheten av målmedveten träning innan man släpper barnen fria. ”Idag ska vi träna balansövningar först.” ”Idag ska vi träna inspel.” ”Idag ska vi träna speluppfattning.” 

Du kommer att mötas av protester och suckar. Men du gagnar kompetensutveckling, lyhördhet för instruktioner, samarbete barnen emellan och så mycket mer. Det är ”inte bara” att spela fotboll. Det gäller att utveckla både individen och lagandan, vilket är en stor del av ditt uppdrag.

Åtgärd

Ge andra exempel på aktiviteter som kan användas som en ”metafor” för individ och grupputveckling.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 12 av 20

Vad är det som gäller

Hej!

Apropå fotboll och idrott har du någon gång undrat varför vissa barn fungerar så mycket bättre hos tränaren än hos läraren eller fritidspedagogen? Jo, motivation hjälper, men tydliga spelregler hjälper ännu mer. Med andra ord, när man kommer till träningen vet man vad som gäller. 

Man vet vem som är ledare. Man vet var man ska vara. Man vet vad man ska göra. Man vet hur man förväntas agera. Man vet att man är medlem i ett lag. Man vet spelets regler. Man vet att man måste träna. Allt detta kallas för ”spelreglerna.”

Ett av de mest kritiska momenten för en fritidspedagog är övergången från skola till fritidshem. Om denna övergång från en miljö och förväntan till en annan miljö och förväntan inte sköts ordentligt kan det skapa oro och problem för fritidshemmen. Innan barnen ”släpps” fria, så att säga, ska de veta vad som gäller:

– Vad som kan hända och vilka val man har.

– Var man ska vara och vad man ska göra.

– Vem som leder vad.

– Vilka tidsramar som gäller.

– Hur man förväntas agera.

Ja, listan kunde vara längre, men du förstår poängen. När du ska spela ett nytt bordsspel med barnen och är osäker på reglerna, så slår man upp reglerna. Då vet man vad som gäller.

När barnen kommer till fritidshemmet ska de också veta vad det är som gäller. Det utesluter inte flexibilitet och spontanitet, utan ger en bas för er verksamhet där det kan hända mycket spännande saker. 

Åtgärd

Fundera på övergångsrutiner från skola till fritidshem och hur denna övergång kan skötas ännu bättre och tydligare.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 13 av 20

Kvalitet, kvalitet, kvalitet

Hej!

Under min rektorstid fanns en fritidspedagog hos oss som hade en mycket trevlig tradition med barnen. Varje torsdag eftermiddag spelade hon Bingo med barnen. Bingo? Nog var jag lite skeptisk som ny rektor. 

Men när jag såg henne i aktion började jag att förstå. Hon skötte detta med bravur. Det var väl förberett, någonting som alla såg fram emot och absolut en höjdarstund av ”mys” och välmående under veckan. Det var inte bara ”en grej att göra” utan en fin stund av gemenskap, spänning och humor. 

Jag minns även en vernissage på skolans fritidshem där barnen ställde ut sina alster och föräldrarna fick komma för att beundra alla konstverken. Även detta sköttes med bravur och kvalitet, med fina inramningar, utsmyckningar av rummet och ordentligt mingel och fika. 

Jag kan inte nog betona betydelsen av förberedelser, noggrannhet i planeringen och att ägna tid åt de små detaljerna som betyder att den aktivitet du ska genomföra görs med kvalitet och omtanke. Alla – barnen, personalen, föräldrarna – berörs positivt av aktiviteter som genomförs med kvalitet oavsett hur små eller stora de är. 

Ingredienser i kvalitet:

– Ett tydligt syfte

– Noggranna förberedelser och omsorg om detaljerna

– Tydlig struktur och tydligt ledarskap

– Inkludering, d.v.s. att så många som möjligt är delaktiga

– Entusiasm och en lite humor hjälper

Vad du än gör, gör det med kvalitet.

Åtgärd

Ge exempel på aktiviteter som har genomförts med kvalitet och analysera ingredienserna i planeringen och genomförandet som bidrog till denna känsla av kvalitet. 

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 14 av 20

Samarbete med föräldrar (fritids)

Hej!

Föräldrarna är dina samarbetspartners i en gemensam resa för att bidra till barnens lärande och utveckling. I varje ögonblick ska du eftersträva att samarbeta.

Dilemmat är att föräldrar, liksom barnen, är olika och har olika behov och sätt att uttrycka sig. En del är ”överengagerade” och har åsikter om allt. En del är ”underengagerade” och syns nästan inte till. En del föräldrar är noggrant involverade i varje aspekt av barnens liv. En del tycks lämna barnen nästan vind för våg. Ytterst få är de föräldrar som inte vill sina barn väl och det är denna utgångspunkt som du behöver ha som fritidspedagog. Förmågan och engagemanget kan variera men de allra, allra flesta vill sina barn väl. En del behöver dock hjälp med hur.

Se ert samarbete som del av en utvecklingstrappa.

– Det första trappan gäller trygghet. Du måste veta var barnen är och att de aktiviteter och utflykter ni gör ska ha en tydlig struktur.

– Den andra trappan handlar om rutiner – att mellanmålsrutiner, samlingsrutiner, lekrutiner, transportrutiner för utflykter med mera fungerar väl.

– Den tredje trappan gäller det sociala, att barnen känner sig inkluderade och är en del av gruppen.

– Den fjärde trappan gäller lärande, att aktiviteterna är utvecklande, engagerande och trivsamma. 

– Den femte trappan gäller information. Man kan inte nog betona betydelsen av information så att föräldrarna vet att ni vet vad som har hänt. Du kan nog aldrig informera för ofta eller för mycket. Ju flera ”trappor” som fungerar väl desto mer nöjda kommer föräldrarna att vara. 

Om ”problem” uppstår, betona betydelsen av att alla tre i relationen behöver agera. Börja med vad du ska göra, därefter hur föräldern kan hjälpa till och vad exakt man förväntar sig att barnet ska prova att göra annorlunda. Hjälps åt. Följ upp. Stöd varandra.

Åtgärd

Gör gärna en lista över den information som de allra flesta föräldrar vill ha under en normal vecka. Vad vill föräldrarna veta om hur det har gått? Fundera på hur samarbete mellan dig, fritidshemmet generellt och föräldrarna kan stärkas.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 15 av 20

Miljön påverkar agerandet

Hej!

Inom Reggio-Emilia pedagogiken säger man att rummet är den tredje pedagogen. Det ligger mycket logik och sunt förnuft bakom detta. Miljön, såsom rum, korridorer, matsal, omklädningsrum och skolgård, påverkar mycket starkt hur barnen beter sig.

Miljön, med andra ord, bidrar eller bidrar inte till konstruktiva beslut. Vad menas med detta? Om du tänker på hur skolgården är utformad kan den bidra till att eleverna klumpar ihop sig nära populära aktiviteter och att detta eventuellt leder till fler konflikter jämfört med om gårdens utformning bidrar till att eleverna sprider ut sig.

Om ett rum är utformat så att det är tydligt för barnen var man gör vad med hjälp av tydlig sortering, presentation, avskärmning eller belysning av materialet blir det oftare så att barnen stannar kvar i sina aktiviteter och inte springer runt lika mycket. Med andra ord, hur rummet utnyttjas, möbleras och utformas påverkar barnens beteende.

Färgsättning, dofter, temperatur, ljus, möblering, typ av möbler, placering av material är alla exempel på faktorer som påverkar hur vi agerar, mår och vilka beslut vi tar.

Det lönar sig att, tillsammans med dina kollegor, då och då se över fritidshemmens inne- och utemiljöer och fundera på hur utformningen kan ge ännu tydligare signaler till barnen om vad de förväntas göra och hur de förväntas agera. 

Åtgärd

Gör en vandring, inne och ute, och reflektera över vad det är i inne- och utemiljön som påverkar barnens beslut och agerande. Ge exempel på små saker som kan justeras och som kan gagna stämning och välmående.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 16 av 20

Dokumentera

Hej!

Nog har du tillräckligt mycket att göra utan att behöva få ett krav på dig att dokumentera det du gör! Jag förstår. Samtidigt är det till stor hjälp i fritidshemmens analyser av vad man gör och hur det går. 

Det behöver inte vara komplicerat eller ta mycket tid förutom när det är någon slags händelserapport om en större konflikt eller skada som måste dokumenteras mer formellt.

Du kan dokumentera genom att 

– ta bilder (om du har tillstånd).

– spela in med mobilen (om du har tillstånd).

– skriva korta inlägg i en slags dagbok.

Vad ska du dokumentera?

– processen när barnen skapar, bygger och leker

– en aktivitetsplats, t.ex. att notera saker som händer i ett visst aktivitetsrum eller ute på gården

– en kort intervju med eleven då och då

Ägna mer tid åt att dokumentera det som fungerar än det som inte fungerar. När mår barnen bäst? När är barnen mest konstruktiva? När infinner sig koncentrationen? 

Det finns många fördelar:

– Du har på fötterna när ni ska diskutera med varandra.

– Du har exempel när du ska diskutera med föräldrar.

– Du får bättre ordning på dina egna reflektioner och tankar.

– Med fokus på det positiva blir det lättare att upptäcka när det fungerar bra och hur man kan utöka dessa stunder av välmående och när eleven är engagerad och konstruktiv. 

Åtgärd

Försök att hitta ett enkelt dokumentationssystem som fungerar för dig och för er som fritidshem. Vad som är enkelt men ändå ger oss information om vad som händer och hur det går.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 17 av 20

Tre bekräftelser

Hej!

En av de största drivkrafterna bakom allt mänskligt beteende är behovet av att bevara sin egen självkänsla. Med det menas att när man känner sig hotad eller ifrågasatt hamnar man i försvarsställning – att försvara sin egen existens kan man säga – och det kan i vissa fall leda till ilska, sorg, utbrott och okoncentration. Människor gör nästan vad som helst för att skydda sig.

Just därför är det viktigt att undvika att göra bort elever inför sina kamrater, att undvika sarkasmer, att undvika att uttrycka allmänna omdömen om hur de ”är” som personer, att inte diskutera hur eleverna ”är” med kollegor och absolut inte bedöma dem i förväg. Varje dag ska istället ge en ny möjlighet att komma igen, lära sig, utvecklas och ta steg framåt. En elev som inte känner hopp inför nästa dag beter sig sällan konstruktivt.

Vi människor längtar och söker efter att bli bekräftade. Det betyder att vi mår bra när andra tar oss på allvar, lyssnar på oss, tar sig tid för oss, ser vad vi gör, ser våra möjligheter och är nyfikna på hur vi tänker. Det är ju inte lätt med 40-80 barn på fritids att se, lyssna till och bekräfta varje dag. Men det är fullt möjligt att möta varje elev med tre bekräftelser under en dag:

– Hej, (John), välkommen. Trevligt att se dig.

– Hur går det (John)? Kan jag hjälpa dig med någonting?

– Tack för idag (John). Jag såg hur du engagerade dig i (X). Vi ses igen i morgon.

Vänd dig till några barn lite extra under dagen, men se till att alla, varje vecka, känner att du ser dem, vill dem väl och är glad att ha dem i din grupp. 

I en relationsorienterad skola är att se, lyssna och bekräfta bland det viktigaste du kan göra. Återigen handlar det om att främst uppmärksamma det konstruktiva som du ser.

Åtgärd

Prova de tre bekräftelserna med namn med två-tre elever i morgon och upplev hur det känns för både dig och dem.

Berätta för andra om en person under din uppväxt som bekräftade dig. Hur påverkade det dig?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 18 av 20

Gör din grej

Hej!

Sannolikheten att du mår bra på jobbet och att barnen mår bra med dig är större om du gör mer av det du trivs med, är bra på och har läggning för. Det är bra om du kan hitta din ”grej”.

Är du till exempel bra på drama ska du leda dramaövningar och spela teater – lite oftare. Om du är bra på bild, använd bild lite oftare som verktyg. Om du gillar att läsa högt för barnen och kan en del om barnlitteratur, läs för barnen lite oftare. 

Om sport är din grej, spela på! Om friluftsliv är din grej, led fler aktiviteter ute i naturen. Om du tycker det är kul med gamla lekar, lär ut gamla lekar. Om du kan lite trollkonster, lär ut några tricks. Om du är skicklig som samtalsledare och samtalspartner, utnyttja denna talang för att intervjua barnen och höra deras åsikter och idéer om det ena eller det andra.

Om du är skicklig med mobilens eller surfplattans kamera och redigeringsverktyg kan du dokumentera oftare och göra filmer tillsammans med barnen. Om du är bra på media, gör en tidning eller ett magasin tillsammans.

En av de stora fördelarna som fritidspedagog är att du har större möjlighet att ”göra din grej” än vad många andra har på skolan. Gör det!

Alla mår bra av att oftare ”göra sin grej” och du kommer att upptäcka att barnen trivs alltmer med dig. 

Åtgärd

Vad är din grej du skulle kunna göra lite oftare?

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 19 av 20

Tillitens betydelse

Hej!

Några av de svåraste barnen att handskas med i skolan och på fritidshemmen är barnen som har tappat all sin tilltro och tillit till vuxna. Jämt har de blivit besvikna. Vuxna kommer och går i deras liv. Omständigheterna förändras ständigt och kräver en anpassning som ett barn inte alltid är mäktigt att klara av. De ser dig inte som en stödjande person utan en i mängden som säger vad de ska göra och som sedan kanske försvinner ur deras liv.

Nu diskuterar jag ett fåtal barn, naturligtvis, men ett barn som ständigt blir besviket på de vuxna har man av naturliga skäl svårare att samarbeta med. 

Därför är det viktigt att du verkligen ger barnet skäl att lita på dig. Du står stadigt hur hårt det än blåser och du håller dina löften. Visst kan även du bli borta på grund av semester, sjukdom eller annat, men du märker att när du är borta tar det tid att åter knyta an och bygga upp ett förtroende igen.

Du behöver inte överdriva med din uppmärksamhet och överösa dessa barn med kärlek och uppmärksamhet. Du behöver inte alltid vara i fysisk närhet till dem. Du behöver bara visa att du finns och går att lita på, att du är stabil och håller dina löften. Du behöver bara visa att oavsett vad de gör som ibland stör andra, så stör det inte ditt förtroende för barnets möjligheter. Barnet ska veta att det finns hopp och en bättre morgondag. 

Du är barnens skyddsängel, ibland i närheten och ibland på avstånd.

Det är bra att barnet har många skyddsänglar på fritidshemmet, men det behövs bara en för att bidra till att barnet blir mer avspänt och i förlängningen mer konstruktivt. De testar dig, var så säker, och du ska visa att du håller. 

Åtgärd

Man kanske inte orkar vara skyddsängel åt alla, men några barn behöver dig mer än andra. Vem behöver mer av dig idag, i morgon, denna vecka, denna månad, detta år? Se till att dessa barn känner din välvilja och stabilitet.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet

Del 20 av 20

Vad goda ledare gör

Hej!

Som fritidspedagog är du också en ledare. Vad gör goda ledare?

– Goda ledare är noga med ett respektfullt och artigt bemötande.

– Goda ledare förbereder sig så noggrant de kan.

– Goda ledare förstår att de är förebilder.

– Goda ledare kombinerar värme och struktur.

– Goda ledare är enträgna och envisa – och de följer upp.

– Goda ledare håller sina löften.

– Goda ledare är goda lyssnare.

– Goda ledare tillämpar organiserad flexibilitet. De har en plan men kan improvisera utifrån verkligheten.

– Goda ledare ger eleverna strategier för att handskas med utmaningar.

– Goda ledare visar energi och engagemang.

– Goda ledare är stabila och pålitliga.

– Goda ledare rör sig (”går”) fysiskt som ledare – med energi och beslutsamhet.

– Goda ledare i skolan förstår hur inlärning går till.

– Goda ledare arbetar aktivt för en god stämning i gruppen.

– Goda ledare har ofta humor och tålamod.

– Goda ledare har rutiner och ritualer som goda vänner.

– Goda ledare ser när andra behöver ännu mer stöd och uppmuntran.

– Goda ledare dokumenterar.

– Goda ledare är insatta i sina skyldigheter och rättigheter.

– Goda ledare beter sig som de själva vill bli bemötta.

Goda ledare förstår att de är viktiga för att leda elever till kunskaper som hjälper nästa generation att förstå, försvara och utveckla vår demokrati.

Åtgärd

Ge exempel på dina tre viktigaste lärdomar från dessa brev till fritidspedagoger. Ge exempel på någonting du ska göra bättre för att bli en ledare som barnen vill följa.

Med vänlig hälsning

© John Steinberg

↑ Till innehållet