Kurs 10. Brev till föräldrar om samarbete med skolan

Studiedagar i egen regi · Online Kurser · 21 delar

Denna samling ger underlag till diskussioner med föräldrar om studieteknik och hur de kan stötta barn och ungdomars lärande. Underlagen får gärna delas ut, användas på föräldramöten eller i sammanhang som passar. Fritt fram.

Del 1 av 21

En hälsning från John till föräldrar om samarbete med skolan och barn och ungdomarslärande

↑ Till innehållet

Del 2 av 21

Skolan är inte livet

Hej förälder!

Detta brev till föräldrar ingår i ett digitalt utbildningspaket för din sons eller dotters skola. Innehållet kan kopieras och spridas till personal och föräldrar på skolan. Det är nog därför du har fått en kopia antingen via mail, under ett föräldramöte eller på skolans/förskolans interna informationssystem.

Det finns ett 20-tal brev till föräldrar i följande syfte:

– Att hjälpa ditt barn att lyckas i skolan och att förstå hur lärande går till

– Att förbättra samarbetet mellan hem och skola

– Att stödja barnets styrkor, talanger och möjligheter

Detta första brev vill påminna om varje förälders skyldighet att underlätta för barnet/ungdomen att klara sina studier, men samtidigt påpeka att skolan och livet inte är exakt samma sak.

Det vore underbart med toppbetyg och entrébiljett till högre utbildningar, men skolans form och ramar passar inte alla. Skolan, kräver, trots allt, att man är bra på att vänta, att man inordnar sig i rutiner, att man ofta sitter still, att man är intresserad av många olika ämnen, att man samarbetar med många andra vuxna och barn, att man koncentrerar sig under långa tidsperioder – och det är inte helt lätt.

Många egenskaper som behövs för att klara skolan – förmåga att fokusera, tålamod, ansvar – är bra även för ”livet.” Men samtidigt är det viktigt att förstå att det finns andra egenskaper och förmågor som inte alltid premieras i skolan men som är bra för livet. Några exempel: att bygga ett nätverk av vänner, att vara en kreativ problemlösare, att gå emot strömmen, att ta stora initiativ. Det finns inga betyg i ”förmågan att få andra att må bra” eller ”förmågan att vara en lojal kompis” eller ”förmågan att få nya klasskamrater att känna sig välkomna.”

Att tänka på

Vad har din son eller dotter för speciella egenskaper och förmågor som är bra för livet?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 3 av 21

Hur man talar om skolan

Hej förälder!

En del av er som läser detta brev trivdes bra och lyckades bra i skolan. För andra var det kanske tvärtom…. eller att du trivdes men inte lyckades, eller att du lyckades och inte trivdes. Hur det än var, har våra egna erfarenheter av skolan en tendens att färga av sig på hur vi pratar om skolan med våra barn och ungdomar.

Du vill, som i princip alla föräldrar vill, att din son eller dotter ska både trivas och lyckas. En del av detta hänger på hur du pratar om skolan med ditt barn. Skolan debatteras ständigt och har fått stå ut med ganska mycket kritik på sistone. Ibland har skolor svårt att attrahera erfarna pedagoger. Ibland är det rörigt i organisationer med många skolledare som kommer och går och pedagoger som kommer och går. Det vore inte riktigt att påstå att alla skolor i Sverige fungerar tipp-topp.

Men det blir knappast bättre om du talar om för barnen hur du vantrivdes i skolan, att din sons eller dotters lärare är inkompetenta, att rektorn inte vet vad han eller hon gör, eller att deras skolarbete inte har betydelse – och att det inte är särskilt viktigt att göra läxor eller plugga inför ett prov.

När du frågar och diskuterar skolan fokusera därför på vad man lär sig. Undvik generella frågor, ”Hur har det gått i skolan idag?” Eller ”Vad har ni gjort i skolan idag?” Ställ mer konkreta frågor om lärande, till exempel:

– Ge ett exempel på någonting du har lärt dig idag.

– Vad var det mest intressanta som hände idag?

– Är det någonting du lärde dig idag som överraskade dig?

Att tänka på

Din son eller dotter kommer inte alltid att kunna svara på dessa frågor och ibland kommer de att säga, ”ingenting” eller ”inget speciellt”. Men fortsätter du att fråga om vad de har lärt sig så visar du ditt intresse för vad de lär sig – och det kommer intressanta reflektioner så småningom.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 4 av 21

Hur ska jag hitta tiden?

Hej förälder!

Tiden tycks aldrig räcka till. Det är få föräldrar som tycker att man har och tar tillräckligt mycket tid för att prata med sina barn. Livet är ju stressigt i vårt moderna samhälle med mängder av olika krav, förväntningar, aktiviteter och ansvar. Har man tre barn så är det cirka sex föräldramöten varje läsår, sex olika utvecklingssamtal varje läsår och säkert mängder av många andra aktiviteter som skolan hoppas du är med på. Har man barn som idrottar eller musicerar är det ytterligare krav och förväntningar, förutom all logistik som måste ordnas.

Det stora kravet är att ägna ”kvalitetstid” åt barnen. Lyckligtvis finns det mängder av små saker man ändå kan göra. Det mesta är rätt uppenbart och självklart, men det gäller verkligen att ta tillvara på de små stunderna:

– Att laga mat tillsammans

– Att äta tillsammans

– Att konversera i bilen

– Att gå till affären tillsammans

– Att läsa alternativt diskutera något vid läggdags

– Att hänga med på en aktivitet och fråga lite kort efteråt hur det gick

– Att titta på samma film eller program tillsammans

– Att spela ett spel tillsammans.

Det vet ju du! Det är inte precis några nyheter för dig som förälder. Men det gäller att inse:

– Att tiden redan finns

– Att de små stunderna har stor betydelse

– Att det som ett barn eller en ungdom helst av allt vill är att känna föräldrarnas välvilja och omsorg

– Att känsla av rutiner och traditioner ger en känsla av trygghet och stabilitet

Att tänka på

Vilka små stunder kan du ta ännu mer vara på för små stunder av ”kvalitetstid”? Håller du med om att denna känsla av trygghet, stabilitet och välvilja även har betydelse för sonens eller dotterns skolarbete?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 5 av 21

Träna det visuella minnet

Hej förälder!

Små barn är ofta bra på Memory. På något magiskt sätt kan de knäcka de flesta vuxna i detta minnesspel. De tycks ha en förmåga att minnas det de har sett och känna igen mönster.

Det är bra eftersom det är just den förmågan som kommer att hjälpa dem att klara sig bra i skolan. Skolan blir lättare att klara av om man kan komma ihåg det man har sett och det man har läst. Vi kan kalla det för det ”visuella”.

Vi har alla hört talas om personer som har ett fotografiskt minne. De kan se en bild, ett diagram, en film och liknande och komma ihåg det mesta av det de har sett, som om hjärnan har tagit en bild och lagt det på ett minneskort i hjärnan.

De flesta av oss har inte ett fotografiskt minne, men vi kan absolut träna förmågan att minnas det man har sett. Just därför är det bra att spela spel som Memory eller fråga barn och ungdomar om saker de har sett.

Med de små kan man till exempel fråga vad deras lärare hade på sig idag, eller vad de åt för skolmat, eller var de lekte på rasten. Med de äldre kan man fråga om detaljer om saker som de har varit med om eller sett, till exempel, hur en kompis kök eller rum är möblerat, detaljer om hur en bil såg ut, eller detaljer om hur en skärmbild från ett dataspel såg ut.

– Hur såg köket ut i lägenheten där vi bodde för sju år sedan?

– Hur ser molnen ut i öppningsscenen av The Simpsons?

– Hur såg omslagsbilden ut på den första serietidningen du köpte för egna pengar?

Ställ frågor om färg, form, storlek och om olika små nyanser. Många gånger när de tänker till kommer du att se att de lyfter ögonen uppåt och åt sidan. Därifrån ”hämtar” de bilder och försöker att minnas.

Att tänka på

Prova att ställa frågor som kräver ett visuellt minne. Berätta att förmågan att minnas vad de har sett kan hjälpa dem att klara prov och annat i skolan.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 6 av 21

Träna det auditiva minnet

Hej förälder!

I brev nr 4 uppmanas föräldrar att träna det visuella minnet. I detta brev uppmuntras föräldrar att även träna det s.k. auditiva minnet. Vad är det? Det är att minnas saker som man har hört.

En del människor är väldigt bra på detta och kan nästan citera hela dialoger från en film efter att ha sett den bara en gång. Eller så kan de höra ett skämt och minnas det. Eller lyssna på en väns berättelse och återge den för andra.

Vi människor har länge överfört information på detta sätt. Tänk bara på bilden av människor runt lägerelden som berättar jakthistorier för varandra. Vi har i alla tider berättat berättelser, sagor, myter och överfört idéer på detta ”auditiva” sätt.

Och så går det till i skolan än idag, eller hur? Läraren berättar och eleverna förväntas lyssna och helst komma ihåg.

Tänk så enkelt det är för många barn att lära sig att tala och i många kulturer även lära sig flera olika språk. De lyssnar och lär. Därför är det en bra idé att…

– Lyssna ordentligt när barnen vill berätta

– Be barnen förklara för dig och andra vad de har varit med om

– Be barnen och ungdomarna att återberätta något från en lektion

– Be barnen och ungdomarna lära dig något som du inte kan

– Ställ frågor som gör att barnen och ungdomarna får förklara mer

– Ställ frågor som uppmuntrar dem att återge berättelser i ännu mer detalj

– Diskutera olika för- och nackdelar och träna dem att argumentera

– Låt barn och ungdomar uppträda, om de vill, inför släkt och vänner

Att tänka på

Det är inte bara trevligt att lyssna och diskutera, utan förmågan att återberätta det man har hört har man stor nytta av för att bättre kunna minnas lärarens genomgångar.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 7 av 21

Lek, lek, lek

Hej förälder!

Med alla dessa krav på måluppfyllelse, betygsresultat och hur det går i internationella kunskapsundersökningar, glömmer vi lätt bort hur viktigt det är med lek – både för de stora och de små. Det är nästan som vi tror idag, att lek är ett störande moment i vår strävan att nå de stora kunskapsmålen.

Det vi glömmer är att lek lägger en viktig grund för barns och ungdomars förmåga att lära. Lek är mångfacetterat – och inkluderar allt från fysisk aktivitet till rollspel till kreativ problemlösning till samarbetsträning. Lek kan ta dussintals olika former och är ett sätt för barn att lära sig hur världen fungerar, hur olika fysiska saker fungerar, hur interaktion med andra fungerar och att själv lära sig värdet av att utforska, testa och utmana sig själv.

Med de minsta barnen är det lätt att begripa lekens betydelse inte bara för lärande men för hur man umgås med andra. Låg- och mellanstadiebarn behöver också sina lekar och inte bara på rasterna utan även i samband med sitt lärande av olika begrepp, förmågor och idéer.

Ungdomar behöver också leka även om de ibland kallar det för annat – att spela, att delta i ett rollspel, att idrotta och så vidare. Oavsett ålder behöver man delta i aktiviteter som inte bedöms, betygsätts eller kontrolleras i detalj.

Det är givetvis bra att idrotta men inte om det bara går ut på att prestera med risk att knäcka självbilden. Det är givetvis bra att anstränga sig att slå sitt personliga rekord, eller slå en kompis i ett dataspel, men inte om det går ut över behovet av sömn och återhämtning.

Lek leder inte bara till lärande, utan ger ett andrum från skolans vardagsstress och press. Det skadar inte heller att ha roligt!

Att tänka på

Hur ”leker” ditt barn idag, oavsett ålder? Hur ofta? På vilket sätt? Hur ofta leker de med dig? Hur kan du uppmuntra lek? Vad är ett exempel på ”lek” som du och barnet kan göra lite oftare – oavsett ålder?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 8 av 21

Man lär sig via kroppen

Hej förälder!

Spelade du något instrument när du var liten – en svensk klassiker var blockflöjten? På senare år är det ofta gitarr man tränar i skolan. Även om du inte hållit en blockflöjt eller gitarr i din hand på tjugo år, gissar jag att du skulle kunna spela något idag trots att det har gått så lång tid.

Varför? Det beror på att det du har gjort har satt sig i kroppen. Det fina ordet för detta är kinestetisk inlärning. Ett klassiskt exempel på detta idag är hur att du lär dig en pinkod och så slår du siffrorna utan att ens titta – du vet var på mobilen eller portentrén siffrorna sitter utan att reflektera. ”Det sitter i fingrarna” – alltså sitter i kroppen.

Slalomåkare lär sig banan både med ögonen och med kroppen och man kan se hur de går igenom banan blundande för att få in korrekt känsla i kroppen. Dansare tränar och tränar och tränar just för att få in rörelserna i kroppen så att när det är dags att uppträda kan de göra detta utan att tänka. I skolan ber man ofta eleverna att göra om, göra om och göra om just för att säkerställa att de vet hur man gör, ofta utan att behöva reflektera.

Oavsett ålder kan du ibland be barn och ungdomar att:

– visa eller demonstrera, inte bara berätta

– träna några extra gånger för att vara säkra

– lära sig genom rörelse eller genom lek och inte bara bakom ett skrivbord

– blunda och ”se” sig själva göra det som ska göras

– uppmuntra till repetitioner på olika sätt

Att tänka på

Det är inte bara att läsa sig till kunskaper, utan även att göra saker – ofta – som hjälper kunskaper att sätta sig i kroppen.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 9 av 21

Repetera, repetera, repetera

Hej förälder!

”Man ska repetera, repetera, repetera därför att ibland sover de, men alla sover inte samtidigt” sa en känd professor en gång, lite som en ursäkt för att han upprepade sig när han föreläste, eller för att han föreläste om samma saker gång på gång.

Vi alla vet repetitionens betydelse för lärandet och kan den kända frasen, ”Repetition är kunskapens moder.” Självklart underlättar repetition inlärningen. Vi vet detta och det är en orsak till att man ger elever läxor och ofta repeterar i skolan.

Frågan vi ställer här är hur föräldrar kan hjälpa sina barn och ungdomar att repetera så att de inte bara lär sig, men minns under en längre tid och bättre klarar prov och sitt skolarbete.

Det mesta är självklart, men tål att upprepas!

– Be din son eller dotter att förklara, återberätta och upprepa vad de har lärt sig.

– Gamla klassiska ”läxförhör” hjälper där man förhör glosor, begrepp och termer.

– Nu för tiden finns det hundratals olika appar för att repetera grundläggande färdigheter som till exempel tabellen, ord på ett främmande språk och begrepp inom olika ämnen.

– Träna eleven att ”scanna” läroböcker och digitalt läromedel på så sätt att han eller hon bara tittar på bilder, bildtexter och rubriker. Mycket av den väsentliga informationen finns enkelt att ta till sig utan att behöva repetera huvudtexten – vilken, självklart, kan läsas flera gånger.

– Skriv nyckelord. Säg nyckelorden högt. Berätta om nyckelordens betydelse.

– Gör en tankekarta eller skriv åtminstone om anteckningarna.

– Träna barnen att repetera ofta, inte bara inför ett prov. Det visar sig att många korta repetitioner där man ögnar igenom anteckningar, rubriker och bilder har stor effekt vilket gör prov och annat mycket lättare att klara av.

Att tänka på

Repetition är ju kunskapens moder. Hur kan du, på ett mer systematiskt och disciplinerat sätt, hjälpa din son eller dotter att repetera?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 10 av 21

Ordning och reda

Hej förälder!

Underlättar ordning och reda kreativitet? Underlättar ordning och reda inlärning? Det är två intressanta frågor.

Varje jazzpianist kan sina grunder. De allra flesta moderna konstnärer hur kreativa och annorlunda de än må vara kan sina grunder. Varför? Det är lättare att vara kreativ och påhittig med en trygghet i baskunskaper och traditionella kunskaper.

För att lära sig grunderna behövs inte bara koncentration och mycket träning, utan någon form av ordning och reda. Till exempel är det lättare att träna om man har bestämda tider för det och ordning på sitt ”schema.”

Tänk på hur det kan gå till om din son eller dotter ska ta itu med en skoluppgift hemma och de….

– inte hittar instruktionerna och inte vet exakt vad som förväntas av dem

– inte hittar texterna de ska utgå ifrån

– inte hittar pennor, papper, sudd eller hittar rätt i appen på surfplattan (som förresten inte har någon batteritid kvar)

– inte vet hur det de gör ska redovisas eller visas upp

Det betyder inte att din sons eller dotters rum eller del av ett rum hela tiden måste vara helt rent och hundraprocent i ordning på ett prydligt sätt, men det hjälper dem till att komma till ro för att läsa och studera om man har någon form av ordning på sina grejer – och sina uppgifter.

Att tänka på

Vilka fysiska förutsättningar (rum, material, m.m.) är det viktigt att ha ordning på hemma hos dig och i barnets rum? Hur kan ni skapa flera fungerande rutiner för repetition, läxor och andra uppgifter?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 11 av 21

Fattar vi vitsen?

Hej förälder!

Ack så många gånger man har hört att man inte ska bry sig om syftet utan bara plugga på. ”Du kommer att fatta vitsen senare.” Det må hända – kanske – men visst vore det bra att fatta vitsen först.

Skolan bygger på en idé som kallas för extern motivation. Det är äldre ”tanter” och ”farbröder” på myndigheter i Stockholm som bestämmer vad barn i år fyra ska lära sig i matematik i oktober på sin skola i Svenljunga eller Simrishamn. Det är inte precis så att skolan är utformad så att eleverna får ställa frågor och får hjälp att söka svaren. Nej, skolan är utformad på så sätt att vi vuxna tycks veta vad barn behöver lära sig, i vilken ordning, när, var och hur.

Det är lätt, däremot, att förstå att det är lättare att lära sig om man känner sig motiverad. Det betyder att man förstår vitsen, ser fördelarna med att lära sig, begriper hur innehållet kan användas i praktiken, tror att man kan lära sig och fattar ett beslut att ”jag ska.”

Det ingår i alla lärarens uppdrag att förklara vitsen och syftet för sina elever. Det ingår i alla föräldrars uppdrag att fortsätta det samtalet med sina barn och ungdomar. Hur?

– Fråga vad din son eller dotter tror är syftet och meningen.

– Förklara din syn på varför detta kan vara bra att lära sig och nyttan med det.

– Det kan hända att du själv som vuxen inte riktigt begriper syftet. Då har ni verkligen någonting av värde att diskutera och försöka lista ut varför detta ingår i kursplanen.

– Gissa! Ja, gissa vad ni tror kan vara tanken bakom att lära sig detta!

– Försök att se samband mellan det man förväntas lära sig nu och det som kommer senare under läsåret eller under kommande läsår.

Att tänka på

När man förstår vitsen är det lättare att engagera sig. Just därför ska man stanna upp och reflektera och diskutera syftet när det känns att det kan påverka motivationen. Vissa ungdomar ”bara gör” och det är väl bra, men ibland behöver vi höja motivationen och det gör man genom att förstå varför man ska göra det man förväntas göra.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 12 av 21

Läs, läs, läs

Hej förälder!

Vi alla vet hur viktigt det är att barnen lär sig att läsa så bra som möjligt. Det är inte bara bra för skolarbete utan också bra för att klara sig i ett samhälle som kräver hög läskompetens.

Dilemmat är att barn och ungdomar har mycket annat de kan sysselsätta sig med nu för tiden och vår något idealiska bild av barn som kryper ihop i ett hörn för att läsa tjocka romaner är kanske lite romantiserad. Då och då kommer det något – Harry Potter är ett exempel – som tar tag i flera, men många barns läsning idag är inte romaner utan består av skoltexter, instruktionsmanualer och information på nätet.

Det tål att upprepa det självklara:

– Läs för barnen och gör det även när de kan läsa själva. Turas om att läsa i så fall. Även om barnen kan läsa mår de bra av vuxna som läser med och för dem.

– Läs själv och berätta vad du läser oavsett vad det är för att visa att läsning är viktigt för dig.

– Visa intresse för vad ungdomar läser i skolan.

– Gå till biblioteket tillsammans. Lyssna på professionella berättare och/eller författare.

– Be barnet återberätta delar av vad de har läst.

– Uppmuntra barn och ungdomar att själva försöka skriva berättelser.

– Informationstexter, instruktionstexter, texter från nätet, ja – och även serietidningar, har också ett värde, inte bara romaner och historiska berättelser.

Att tänka på

Du kan vara någon som älskar att läsa böcker och ofta läser eller en person som nästan aldrig läser böcker. Oavsett dina egna läsvanor kan du uppmuntra ditt barn att läsa eftersom vi vet hur viktigt det är att kunna ta till sig texter både i och utanför skolan.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 13 av 21

Vad är förväntningarna?

Hej förälder!

Det påstås att höga förväntningar ökar sannolikheten för att få bättre resultat. Lärarens stora utmaning är att hitta rätt nivå. För svårt och det är lätt för många att lägga av. För lätt och det blir också lätt att lägga av eller tycka att skolan är tråkig.

Det är ju samma sak för föräldrar. För mycket press på barnens prestationer och krav att allt de gör ska vara perfekt kan bidra till en stress som barnen inte mår bra av. Men inga barn mår bra av motsatsen – total låt-gå kravlöshet där de inte behöver hjälpa till, kompromissa eller göra sina skoluppgifter ”om de inte har lust.”

Utmaningen är att hitta den rätta balansen. Utmaningen är att läsa av barnet så att man lägger krav och förväntningar på nivån ”lite svårt, men möjligt”, det vill säga tillräckligt utmanande för att kräva engagemang och koncentration, men tillräckligt lätt så att det känns att man med ansträngning ändå kan klara utmaningen.

Skolan kan hjälpa till genom att tydligt förklara förväntningar, kravnivåer, betygskriterier och bedömningskriterier. Detta är lättare sagt än gjort eftersom läroplanen kan vara ganska abstrakt även om man har gjort stora ansträngningar på sista tiden att kunna förklara mycket bättre för både eleverna och föräldrarna.

Du kan hjälpa till genom att ställa frågor som hjälper din son eller dotter att formulera förväntningarna.

– Vad förväntas du göra?

– Hur ska detta redovisas?

– Vad måste man göra för att bli godkänd eller klara sig på A eller B nivå?

– När ska detta lämnas in?

– Vad har du för betygsambition för detta och vad krävs av dig för att komma till den nivån?

Att tänka på

Det är inte alltid att ett barn kan svara på frågorna ovan, men ju bättre de kan svara på denna typ av frågor ju större är sannolikheten att det kommer att gå bra. Hur hittar vi den rätta balansen mellan hård press och ”låt gå”?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 14 av 21

När det tar emot

Hej förälder!

Visst kan skolarbete ta emot ibland, kännas trögt, tråkigt, meningslöst eller obegripligt. Det är många av oss som ibland har misslyckats i skolan, haft svårt med ett ämne eller känt att det är ”hopplöst” att lära sig. Så kan din son eller dotter tänka ibland.

Hur hjälper man ett barn att övervinna motståndet eller att komma igen när det tar emot?

För det första är det mycket viktigt att förklara för barnen att ”intelligens” inte är huvudorsaken till att man lyckas eller inte i skolan. Många tror det, men skolan är snarare ett uthållighetsprov än ett intelligensprov! Sitt, lyssna, anteckna, fråga, repetera, plugga, förbered dig inför ett prov och lämna in uppgifter i god tid, med god kvalitet. Enträget arbete betyder mera än intelligens.

Attityder som är bra att ha när man är elev i skolan, som både lärare och föräldrar kan stödja och ”tjata om”…

– Hårt arbete lönar sig.

– Fråga när du inte förstår.

– Träna lite varje dag leder till resultat längre fram.

– Djäkla anamma (”sisu” och ”grit”) är till stor hjälp.

– Det är naturligt att misslyckas ibland.

– Att misslyckas är bara information, inte ett uttalande om dig som person och din begåvning. Lär av misstagen.

– Att ”komma igen” är något som alla idrottsmän och -kvinnor lär sig. Lär av dem.

– Se det långsiktiga målet.

– ”Det” kan kännas svårt men du är ”OK” som person.

Att tänka på

Alla upplever vi svårigheter ibland. Du har gjort det. Din son eller dotter har gjort det – och kommer att göra det framöver. Ha en praktisk attityd och fråga- ”Vad kan du göra bättre, annorlunda, mer ofta för att klara dig? Jag finns här för att ge dig stöd.”

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 15 av 21

Vad är vitsen med läxor?

Hej förälder!

Läxor eller inte läxor – det är en fråga som livligt diskuteras nu för tiden. Man kan ha olika åsikter om detta, men jag som skriver dessa brev till föräldrar tror att problemet är vilken sorts läxor som skolan väljer att ge.

För min del tror jag att hemuppgifter tillhör lärprocessen och skolprocessen. Det är en del av ansvarsträningen och en del av resan att ”lära sig att lära”.

Det finns tre andra viktiga motiv till läxor – dels för repetitionens skull, eftersom vi vet att repetition är kunskapens moder. För det andra ger det föräldrar inblick i vad eleverna gör i skolan. För det tredje, om uppgiften formuleras rätt, ger det möjlighet att tillämpa kunskaper från skolan.

Detta tredje motiv kräver en förklaring. En hemuppgift eller ”läxa” ska vara någonting som eleven kan klara på egen hand. Föräldrarna ska inte behöva klura på en fråga i matematik, biologi eller historia som eleven själv inte kan. Tänk bara hur uppställningsrutiner har ändrats genom åren i matematik. Man kan inte förvänta sig att föräldrarna ska hänga med på alla dessa ändringar och svängningar.

Däremot kan uppgifter som skolbarnen förväntas göra bidra till samtalet hemma om hur det man lär sig i skolan hör ihop med vardagen. Några exempel:

– att räkna antal kalorier man får i sig vid frukosten

– att mäta antal kvadratmeter i vardagsrummet

– att göra ett diagram över TV-tittande

– att intervjua en släkting om köksinredningen på 1960-talet

– och så vidare….

Att tänka på

Här behövs en dialog mellan skolan och föräldrar om vad en bra hemuppgift är, vad föräldrar förväntas göra och vad eleverna förväntas göra. Hur kan man träna ansvar och se ett samband mellan det man gör i skolan och sin egen verklighet och vardag?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 16 av 21

Rättigheter och skyldigheter

Hej förälder!

Hur engagerad ska man vara som förälder? Lagom mycket! Det är många föräldrar som engagerar sig i allt och har åsikter om allt och helst vill kontrollera vad både barnen och pedagogerna gör i skolan. Å andra sidan finns föräldrar som aldrig visar sig på ett föräldramöte, som har noll koll och tycker det är skolans sak att se till att barnen lär sig, inte ”min” sak som förälder.

Som många gånger är ”lagom” ofta bäst. Du ska vara engagerad. Du har rätt till information. Du har rätt till förklaringar. Du har rätt att besöka skolan och vara med på lektioner. Du har rätt att ringa och ta kontakt om saker du inte förstår.

Å andra sidan, behöver du som förälder även visa tillit till pedagogerna som är professionella i sin konstart. Du behöver prata positivt om skolan, visa din välvilja att ibland hjälpa till och inte bara vara kritisk.

Skolan och pedagogerna har som uppdrag att arbeta så professionellt som möjligt. De behöver även veta en del om dina förväntningar och önskemål. Däremot är du också skyldig att visa respekt, artighet och att vara så konstruktiv som möjligt. Du är också huvudansvarig för din sons eller dotters utveckling och utbildning, inte skolan! Det är ett gott samarbete mellan hem och skola som är enda lösningen.

Att tänka på

Reagera på påståendet att du är huvudansvarig för din sons eller dotters utveckling och utbildning! Det tål att tänka på och diskutera! Vad kan detta innebära och hur kan man skapa bästa möjliga, konstruktiva samarbete mellan hem och skolan?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 17 av 21

Vem ansvarar för vad?

Hej förälder!

För att samarbete mellan hem och skola ska fungera på bästa möjliga sätt är det viktigt att klargöra vem som ansvarar för vad. Vad tillhör lärarens revir som läraren bestämmer över, t.ex. lektionsuppläggen? Vad tillhör förälderns revir, t.ex. mat och sömnvanor? Vad tillhör elevreviret, t.ex. vad man vill göra på rasten eller hur en redovisning ska gå till? Vad är det som man ska bestämma tillsammans?

Till exempel att ge eleverna frukost eller att se till att man inte använder sociala medier för att mobba en klasskamrat är saker som föräldrar ibland tycker att skolan borde ordna, men det kan man också tycka att det tillhör föräldrareviret. Sömn och matvanor tillhör också föräldrareviret eftersom hur det sköts hemma påverkar elevernas koncentration i skolan.

Nej, det är inte lätt att reda ut de olika reviren men man kan ju argumentera att skolan har ansvar idag för saker som man inte alls ansvarade för tidigare, vilket gör att man ibland ägnar mindre tid åt primäruppgiften – undervisningen – och mer tid åt att reda ut konflikter, fixa saker som fattas i de små barnens ryggsäckar, ordna fram läroböcker som eleverna har glömt hemma eller fixa deras paddor eller datorer..

Att tänka på

Ge exempel på saker som bör tillhöra lärarreviret, föräldrareviret och elevreviret. Ge exempel på saker som helst ska diskuteras så att alla tre parter, lärare-elev-förälder är överens.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 18 av 21

Tålamod

Hej förälder!

En lärare behöver mycket tålamod för att vänta in alla, förklara saker flera gånger, ta itu med konflikter, lirka fram en större förståelse och allt som tillhör att ha 20-30 barn i samma grupp.

Alla vet att föräldraskap kräver en stor portion tålamod i situationer som skulle ta en hel bok att beskriva!

Vi människor har olika stressnivåer och olika tålamodstolerans. Samtidigt vet vi att om vi stressar upp oss själva och stressar upp barnen blir det ofta bara svårare att hantera. Hur bråttom vi än har, hur ivriga vi än är, hur tydliga och självklara vi än tycker vi har varit som vuxna, är det bara så att barn fungerar bäst när tempot är lagom.

– När det finns en bestämd tid och plats och allt material finns till hands är det lättare att komma igång med hemuppgifter på ett mindre stressfullt sätt.

– När man förvarnar, ”Om tio minuter ska vi…” är det möjligt att förebygga en del stressfyllda situationer (fast vi vet att det inte fungerar varje gång, såklart).

– När vi lugnar ner tempot i talet, dämpar sättet vi talar på, håller ett lägre tonläge när vi talar, så blir den vi kommunicerar med mer mottaglig för informationen. Barn läser av hur vi andas och det kan löna sig att ta ett djupare andetag innan vi kommer med vårt budskap.

– När vi som vuxna bättre kan läsa av barnens stressnivåer kan vi presentera våra budskap, information och förslag, då vi ser att barnet är mer mottagligt för det.

Att tänka på

Vilka är typiska stressituationer hemma som har med skolan att göra (eller annat) och hur kan du visa mer tålamod, skapa större avspändhet och mottaglighet?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 19 av 21

När det blir problem

Hej förälder!

Ibland uppstår problem. Barnens ”problem” ska belysas och diskuteras. Pedagogiska kartläggningar ska göras och handlingsplaner tas fram. Ibland blir man som förälder kallad till en konferens med elevhälsopersonalen och skolledningen.

Ibland undrar man om det är eleven som är problemet eller skolan som är problemet, om förälder och barn ska ”äga” problemet eller om det är pedagogerna som bör äga problemet. Det är inte okomplicerat.

En utmaning för en pedagog är att ta hänsyn till 20-30 olika elevers behov, sätt att lära sig och samtidigt få ihop dem som en grupp med full fokus på kunskaperna. Det är ingen lätt utmaning och som en konsekvens av detta är det ibland svårt för pedagoger att ta hänsyn till det faktum att barn och ungdomar är olika, tänker olika, agerar olika och lär sig olika. Med andra ord, vore det enklare och bekvämare om alla lärde sig på samma sätt ungefär med samma behov. Just därför kan barn som ”sticker ut” upplevas som utmanande.

Anledningen till att man sticker ut kan vara allt från någon form av inlärningsutmaning, t.ex. att man har dyslexi, någon form av koncentrationsutmaning där man har svårt att vara i stillhet, eller någon form av social utmaning där man ibland har svårt att umgås med andra. Det kanske är så att en elev har en särskild begåvning, ett starkt intresse eller helt andra sätt att lära sig som innebär att eleven sticker ut.

Att tänka på

Vad kan man göra som förälder?

– Förstå att förmågor som är bra för livet är förmågor som inte alltid passar in i skolan.

– Se, uppmuntra och uppskatta när ditt barn lyckas. Fokusera på det som fungerar.

– Kom överens med barnet och pedagogerna, på ett konkret sätt, hur man ska agera när det blir som mest besvärligt. Vilka förmågor behöver man träna på – som barn, vuxen eller lärare?

– Försök att ha ett långsiktigt perspektiv. Barnen kanske har lite svårt att landa just här, just nu, just i denna grupp och just med denna pedagog, men vad behövs för att klara livet och skolan längre fram?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 20 av 21

Förstå ämnen

Hej förälder!

Jag som skriver dessa brev gick i skolan i USA. Mina tre pojkar är uppväxta i Sverige och har gått i den svenska skolan. Mitt sätt att göra uträkningar i matematik skiljer sig markant från det svenska sättet att göra samma saker. Det var jättesvårt att hjälpa mina pojkar med deras matteläxor.

Du behöver inte komma från ett annat land för att förstå utmaningen eftersom, om vi tar matematik som ett exempel, det är sättet att lära sig detta idag som är mycket annorlunda jämfört med när du själv gick i skolan.

Vad gör man då som förälder? På gott och ont gäller det att skaffa information om de olika ämnenas syfte, upplägg och tillvägagångssätt. Ibland tycker jag att skolan ska anordna kvällar för att berätta om hur man kan förstå hur matematik eller undervisning i svenska går till idag.

Det är inte meningen att föräldern ska göra läxorna åt barnen, men det är ändå bra att fatta hur det hela går till om man nu ska vara till stöd. Som sagt en del tycker inte alls att eleverna ska ha läxor på detta sätt över huvudtaget.

Ämnet svenska, för att ta ytterligare ett exempel, betonar inte utantillinlärning som förr, utan betonar bland annat förmågan att stå inför kamrater och göra presentationer. Det var något man nästan aldrig gjorde förr i tiden.

Ja, för att inte tala om alla digitala verktyg och digitala kunskaper man måste ha som elev (och förälder) för att kunna orientera sig både i ämnen och skolans administrativa verktyg.

Att tänka på

Vad vill du veta mera om ”hur det går till” i skolan och de olika ämnena? Vilken hjälp vill du be att få från skolan? Vad är annorlunda idag jämfört med när du själv var elev?

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

Del 21 av 21

Ha ett styrkeperspektiv

Din son eller dotter kommer hem från skolan med A i bild och D i matematik. Vad väljer du att prata mest om? Troligtvis just det där D i matematik och hur din son eller dotter borde fokusera mera på det. Det är inte helt onaturligt och kanske till och med logiskt att fokusera på det som är mindre bra.

Gör inte det! Fokusera mera på det som faktiskt går bra. Där har förmodligen din son eller dotter sina styrkor. Där finner du talangen och potentialen. Kanske är det just inom bild som de har sin framtid!

Du ska inte ignorera åtgärder för att förbättra svagheten, men du ska ha fokus på styrkor, talanger och potential. Hur har du lyckats med X? Vad gjorde du först? Vad gjorde du sedan? (Detta är s.k. metakognitiva frågor, ”hur man gör”- frågor som är viktiga i lärprocessen.)

Försök att titta på på…

– När din son eller dotter är mest koncentrerad och fokuserad

– När din son eller dotter får mest gjort

– När din son eller dotter trivs som bäst och mår som bäst

– Vad din son eller dotter tycker är lättast att lära sig

– Vad din son eller dotter har gjort för att övervinna hinder

Det är lätt att fokusera på brister. Det är bättre att ägna mer uppmärksamhet åt styrkorna. Gör det inte bara för sakens skull, men också för relationens skull. Du vill ändå inte hamna i tjatträsket, eller hur? Det är roligare att prata om det som fungerar. Gör det oftare.

Att tänka på

När du gick i skolan fokuserade dina föräldrar och dina lärare på dina styrkor eller svagheter? Tror du att det finns mer potential för utveckling och lärande med fokus på styrkor eller svagheter? Idag är det lättare (inte lätt, men lättare) att bygga ett liv kring sina passioner. Detta sägs utan att vi ska ignorera det som är svårt, eller det man är svag i, utan bara som en påminnelse om var det finns störst möjlighet att lyckas med det man vill i livet. Och det är din utmaning – att hjälpa din son eller dotter förbereda sig för skolan – och livet.

Med vänlig hälsning

↑ Till innehållet

← Tillbaka till Öppet arkiv