Utbildniing-Handledning-Nätverk för AL-ledare i grundskolan fritids och förskolan. Denna samling innehåller femton inlägg om AL-ledarens roll och AL-mötens struktur. Stärk arbetslaget!
Innehåll
Del 1 av 13
AL 1 Arbetslagets betydelse
I en serie inlägg kommer jag att ge uppslag för pedagogiska samtal inom arbetslaget. Gör arbetslaget till ett forum för pedagogisk utveckling. Det är länge sedan man började organisera sig i arbetslag i skolan och förskolan, liksom det var länge sedan pedagogyrket var ett ensamt yrke – man stängde dörren och körde. Förskolan har en lång historia av samarbete inom ”avdelningen” och skolan en kortare historia, men AL har en central plats inom båda dessa verksamheter.
Utmaningen är att se till att man pratar om rätt saker och utnyttjar den dyrbara tiden rätt. Vad är rätt kan diskuteras. Ibland behöver man diskutera praktiska frågor – vem täcker upp för vem? Vem har beställt X?
Men om man inte pratar pedagogik och om sin profession med varandra blir det väldigt lite utveckling. Men hur pratar man pedagogik och hur strukturerar man samtalen? Det är detta vi ska diskutera.
Fyra verktyg som hjälper
- Utnytta materialet som finns på min hemsida (John Online, f d Fortbildningsbibliotket) för att leta underlag för pedagogiska samtal.
- Boken Stärk arbetslaget (det finns en för skolan och en för förskolan) ger ytterligare exempel på övningar och modeller för arbetslagsutveckling.
- Jag erbjuder handledning för AL-ledare och arbetslag. Ta kontakt.
- Jag har förberett webinarier via Zoom för arbetslag. Ta kontakt om du vill veta mera. Endast ett arbetslaget i taget gör det intimt och personligt för just din grupp.
Del 2 av 13
AL 2 Arbetslagsledarens betydelse
Inom en pedagogisk verksamhet finns flera ledare – ledare i klassrummet, ledare för ett arbetslag, ledare för skolan/förskolan, förutom alla ledare som styr och ställer med dessa verksamheter. Arbetslagsledare, tillsammans med förstelärare och skolledare, har ett särskilt ansvar för den pedagogiska utvecklingen.
Hans-Åke Scherp brukar säga att man ska skilja på arbetsorganisation (det praktiska) och utvecklingsorganisation inom verksamheten. Det är inte alltid praktiskt att dela på dessa två funktioner, men det minsta man kan göra är att säga till att det finns tid till pedagogiska samtal, vilket ofta kommer till korta i behovet av att diskutera alla praktiska frågor.
En stark rekommendation är att inleda möten med pedagogiska frågor. Exempel kommer. En annan rekommendation är att ett arbetslag ska bara i nödfall inrymma fler än åtta personer så att alla kommer till tals. Om ni är fler, dela upp i två och två, tre och tre eller fyra och fyra för diskussion och skapande och sammanfatta sedan tillsammans. Det är viktigt att alla är aktiva och delaktiga.
Del 3 av 13
AL 3 Struktur
Ingen utveckling sker utan en tydlig struktur. Det må kännas trevligt eller en börda med alla dessa ständiga möten inom en pedagogisk verksamhet. Men trevligt duger inte. Och om det känns som en börda duger det inte heller.
Alla pedagoger funderar på hur man kan locka sina elever till lust att lära. Som ledare för ett AL vill du locka dina kollegor att reflektera kring sin roll, uppgift och sin metodik. Det hjälper med struktur – det finns en nedskriven plan, en enkel dagordning och tidsplan för mötet. Det hjälper att förannonsera dagens pedagogiska tema. Det hjälper med ett tydligt ledarskap där man är noggrann att hålla sina tider och hålla alla till ämnet. Det hjälper med ett relativt högt tempo. Det hjälper att möten avslutas med konkreta exempel på något man ska prova och berätta om nästa gång.
Det låter mycket! Det är det också, därför krävs det en genomtänkt struktur under ledning av en tydlig ledare som lotsar gruppen framåt. Inget fel på ”trevligt” men detta är ett arbetspass, inte en fikapaus eller lös diskussion. På denna punkt är jag hård!
Del 4 av 13
AL 4 Sträng men snäll
Sträng men snäll brukar eleverna säga om bra pedagoger. Samma sak gäller för en effektiv Arbetslagsledare. Vad är några exempel på den ”stränga” sidan att hålla i sitt ledarskap?
- Att man håller tiderna. Starta i tid och avsluta strax före utsatt tid. Respektera varandras tider och att man har ett liv utanför skolan eller förskolan.
- Att man har en enkel dagordning och anstränger sig att hålla tidsplanen inom den ordningen.
- Att man tydligt förväntar sig att alla ska vara aktiva och bidra.
- Att man, vid behov, stoppar samtalet om det flyger iväg till annat som inte tillhör för att återfå fokus på dagens tema.
- Att man begränsar den som dominerar samtalet för att tydligt meddela att du vill höra från flera.
- Att man, om man är överens att prova någonting under veckan som kommer, börjar med att följa upp med en förväntan att alla håller sina löften.
- Att man ber att idéer som kommer fram formuleras i beteendetermer inte bara önskemål. Hur, exakt, ska vi göra? Har vi alla samma bild? Vad menar du, exakt?
Vad är den snälla delen? Ibland behöver man ge utrymme för känslor av frustration. Ibland räcker medmänsklighet och empati långt. Givetvis ingår det i rollen att se till att alla känner sig välkomna och vänligt och respektfullt bemötta.
Del 5 av 13
AL 5 Tidsplan
behov och egen situation, men här är ett exempel. Ett AL-möte brukar oftast vara i sextio minuter, ibland nittio. Hellre sextio än nittio tycker jag eftersom tid är en bristvara och korta tidsramar gör att man ofta blir effektivare. Sikta på att dela tiden 30-30 – halva tiden åt pedagogiska frågor, halva tiden åt praktiska frågor.
- Gör rummet välkomnande. Fika ska vara avklarat INNAN. Mötet är inte en pausaktivitet utan ett arbetspass.
- Hälsa alla välkomna. Presentera dagordningen, temat och mötesstrukturen.
- Följ upp förra veckans möte. Vem gjorde vad?
- Använd laget runt metoden (som jag förklarar i ett kommande inlägg).
- Om möjligt inkludera ett kort (3–7 minuters) teoripass med hänsyn till dagens tema. Med det menas någon referens till fakta, forskning, litteratur, konferensredovisning eller någon teori relevant för dagens tema eller videoklipp/bloggläsning. Ansvar för detta kan fördelas inom gruppen. Jo, ett AL-möte är primärt ett diskussionsforum, men eftersom ansträngningen är att våra verksamheter ska ha en mer akademisk inriktning är det bra med någon form av input.
- Dra slutsatser för er själva och laget om vad ni vill prova (förbättra, experimentera med, fortsätta med) under veckan som kommer. Låt så många som möjligt formulera sitt nästa steg.
- Sammanfatta, runda av, tacka och önska lycka till.
”Och nu har vi några praktiska frågor att behandla och information från ledningen att förmedla….”
Del 6 av 13
AL 6 Teman
Vilka teman är relevanta för diskussioner under era AL-möten? Det finns ingen brist på teman. Några exempel:
- Kvalitetsfrågor – kvalitet på lunchrutiner, utflykter, samlingar, föräldramöten, lektioner, utvecklingssamtal, grupparbete, läs- och skrivträning, med mera, med mera. Det är svårt att avhandla allt, så välj ett kvalitetstema som är aktuellt och håll i det i flera veckor.
- Bemötande frågor – utmanande elever, föräldrar som utmanar oss, utmanande situationer (raster, konflikter, ut- och inrutiner, med mera).
- Utvecklingsfrågor – språkutveckling, begreppsträning, samarbetsträning, konflikthantering, bedömningsfrågor med mera.
- Ledarskapsfrågor – hur det egna beteendet (röst, tal, kroppsspråk) påverkar elevernas agerande och reaktioner.
- Utvärderingsfrågor – hur vi kan identifiera vad som fungerar eller inte och formulera planer för förbättringar; hur vi formulerar effektindikatorer.
- Samarbetsfrågor – hur vi kan utnyttja varandras styrkor, intressen och kompetens på bästa möjliga sätt.
Som synes, det finns ingen brist på teman. Dock gäller det att prioritera och fullfölja och inte vara för spretig. Fokusera på ett utvecklingsområde och kör tills ni är nöjda med förbättringarna.
Del 7 av 13
AL 7 Ett ord om visioner
Personligen är jag allergisk mot floskler och även visionsformuleringar och värdegrundsdeklarationer. Det kan låta bra med ett högtflygande abstrakt språk, men det säger i regel oftast ingenting och leder ingenstans. ”Vi på Speldosans förskola tror på varje barns förmåga att utvecklas.” ”Vi på Päronskolan ska höja elevernas kunskapsnivåer.”
Reagera när ni hör floskler och visioner som inte kompletteras av konkreta åtgärder. Jag är också allergisk mot alla dessa målformuleringar!
Det som fungerar bäst är Makro-Mikro tänkande. Makro står för värderingar och riktning. Vad vi står för formuleras oftast abstrakt och behöver därför följas upp av Mikrotänkande – att formulera i beteendetermer vad vi vill se och höra för att veta att det går framåt. En massa åtgärder utan en värderingsbas och högre syfte leder sällan till utveckling. Tvärtom gäller också – en massa mål och visioner leder ingenstans om det inte finns konkreta planer som faktiskt genomförs och följs upp.
Ha Makro-Mikro tänkande i åtanke under varje arbetslagsmöte.
Del 8 av 13
AL 8 Laget runt
Laget-runt-aktiviteter ger ofta en god start till era AL-möten. Utmaningen för AL-ledaren är att hitta ett laget-runt-tema som gör att det inte är alltför svårt för alla att bidra – och sedan att se till att när man går laget runt att inläggen är högst en minut långa. Som vanligt behöver du som AL-ledare ha ett öga på klockan, inkludera alla och se till att ni hinner med er dagordning – samtidigt som du vill att alla ska bidra med en reflektion.
Några exempel på laget-runt-teman:
- Det mest intressanta samtalet, lektionen, mötet, insikten från veckan. (Se övningen intressant i boken Stärk arbetslaget (Gothia Kompetens).
- Nöjd – en sak du har varit nöjd med denna vecka.
- Överraskning – ett exempel på en händelse eller samtal där en elev eller kollega överraskade dig med en kommentar, en uppgift eller ett resultat.
- En önskan – klagomål är ofta önskemål. Formulera en önskan för veckan som kommer.
- Ett skratt – ett tillfälle under veckan där du hade ett gott skratt tillsammans med din grupp (eller tillsammans med kollegor).
- En insikt – en påminnelse, insikt, lärdom från veckan som har gått.
- En uppföljning – gå laget runt för att följa upp det man skulle ha provat under veckan.
Visst kan en deltagare avstå från att göra en kommentar, men normen du siktar på är att alla ska vara aktiva som deltagare i era samtal.
Del 9 av 13
AL 9 Mera-Mindre
Nog har jag deltagit i och observerat ett antal medarbetarsamtal. En sak som förvånar mig är hur sällan man faktiskt frågar en medarbetare vad de helst vill göra mera av eller mindre av. Nej, man kan inte alltid bara göra det man har lust till. Vi alla har våra förpliktelser.
Förvånansvärt ofta finner man en balans i gruppen. En som kan tänka sig sköta mera av administrationen och en annan som vill ha flera uteaktiviteter – och så finner man ett sätt att byta uppgifter med varandra. En god idé är att åtminstone fråga lite oftare på era AL-möten eller medarbetarsamtal vad kollegorna helst vill ägna mer tid åt eller mindre tid åt. Det går inte alltid att fixa, men ofta går det och det gör att alla kommer att känna sig mer tillfredsställda med sina dagar.
Del 10 av 13
AL 10 Definitonsfrågor
Ett lämpligt tema för AL, APT och ämnesgrupper är att jämföra tolkningar av olika begrepp. Vad betyder undervisningskvalitet för dig? Vad menar vi när vi säger att utflykten ”har gått bra?” Vad menar vi egentligen med ”god stämning” eller ”respekt” eller ”samarbete”?
Hur vet vi egentligen att en elev ”förstår”? Vad menar vi när vi säger att barn och ungdomar ska känna ”delaktighet”? Vi måste ha tydligare ”normer” eller ”konsekvenser” – men hur definierar vi dessa saker och exemplifierar för elever och föräldrar?
När vi säger till barnen att visa ”hänsyn”, vad menar vi egentligen? Vad menas med ”arbetsro” eller ”studiero”? Hur tolkar vi begreppet ”motivation” och vem ska stå för det?
Det är svårt att vara exakt överens om begreppsdefinitioner, men det är viktigt att då och då borra lite djupare i ”vad vi egentligen menar” när vi uttrycker oss.
Del 11 av 13
AL 11 Fixa något nu!
Jag minns en konferens jag anordnade där dörren till entrén knarrade. Det irriterade mig och störde eftersom flera kom och gick mitt i en föreläsning. Jag blev mäkta irriterad på dörren. En av mina föreläsare jag anlitade sa till mig, ”John, du har tre val: 1 – bli irriterad på dörren, 2 – ignorera ljudet eller 3 – fixa dörren”. Det är ett budskap som jag tog till mig och gjorde en snabb fix med hjälp av personalen.
En bra idé för ett Arbetslagsmöte är att man, istället för att sitta och diskutera i små grupper, faktiskt går ut i lokalerna och fixar något som har irriterat er under en lång tid. Städa. Utsmycka en korridor. Möblera om. Rensa anslagstavlan. Flytta något i en korridor. Laga något på gården. Gör i ordning något vid entrén. Kom till skott med någonting som går att fixa på studs.
Fixa det idag! Det kommer att kännas bra.
Del 12 av 13
AL 12 Besök varandras verkligheter
Har du som klass- eller ämneslärare besökt slöjdsalen eller idrottshallen på sistone? Har du tagit en fika med personalen i skolrestaurangen och frågat hur de har det och hur ni kan ännu bättre hjälpas åt? Har du besökt en kollegas klassrum och observerat en del av en lektion? Har du följt med till Kattis klass för att begripa hur hon gör för att få den där Kalle du har så svårt med att fungera så väl?
Är du nyfiken på hur Anders får eleverna att teckna de mest fantastiska saker på sina bildlektioner? Har du suttit och ätit i matsalen med en helt annan grupp än du brukar och ställt lite frågor? Har du suttit bredvid en kollega i personalrummet som du normalt inte har så mycket att göra med och frågat hur hen har det? Har du sökt upp en elev som du normalt har lite svårare för under en rast och bara småpratat?
Bestäm att göra en ”utflykt” i andras verkligheter och kom tillbaka till AL-mötet och berätta om dina upptäckter.
Del 13 av 13
AL 13 November
Ack, november, årets mest utmanade månad för pedagoger. Inga lediga dagar. Mörkt och kallt. Krypande trötthet. Stress med allt man inte har hunnit med. Många möten. Men, stopp! Om det finns en sak som man kan reglera är det antal möten.
Ställ in AL-mötet eller APT-mötet. Världen kommer inte att gå under. Skicka hem folk. Eller gör något helt annat där man kan ”bara vara” och finna glädje i varandras sällskap. Notera dock att alla inte tycker det är kul att bowla, köra go-cart eller lära sig dansa salsa. Man kan ju faktiskt ”bara vara” eller låta folk gå hem tidigare och ta hand om sig själva och sina familjer.
Jag är en ambitiös person med höga förväntningar på vad pedagogiska verksamheter ska klara – och vad en AL-ledare ska göra. Men ibland – ibland – får man släppa taget och bara vara. Särskilt i november.