I denna samling ligger tio textunderlag för samtal om konsten att undervisa. Det gäller att studera och reflektera över sin "konst" och sitt artisteri. Länka från nu till då och då till nu. Knyt an. Gör innehållet relevant och intressant. Använd färre arbetsblad och återuppta undervisningen och berättarkonsten.
Innehåll
Del 1 av 10
Var visuell
Hej!
”Ju mer visuell du är som lärare, ju smartare elever kommer du att få” är ett budskap från den utbildare som har lärt mig mest om kraften av s.k. icke-verbal påverkan och icke-verbalt ledarskap, Michael Grinder (www.michaelgrinder.com).
Vi lärare är ett verbalt släkte. Nog kan vi prata och ibland pratar vi sönder våra elever. Sedan blir vi förvånade när eleverna glömmer vad de ska göra och frågar den klassiska frågan, ”Vad ska vi göra?”
Öka elevens minnesförmåga genom att så gott som alltid komplettera dina ord med det visuella. Exempel på det visuella är:
– Att skriva på tavlan
– Att visa en powerpoint (fast bilderna försvinner också, så det är inte bästa metoden)
– Att dela ut ett blad med instruktioner
– Att skriva på blädderblocket, riva av och sätta upp
– Att demonstrera
– Att ta fram en elev som visar vad som ska göras
”Är syfte, mål och instruktioner visuellt representerade?” är något jag alltid letar efter när jag besöker ett klassrum.
När eleverna frågar, ”Vad ska jag göra nu då?” Berätta inte, utan peka på instruktionerna. Träna eleverna att veta var de ska hämta information när de inte förstår vad de ska göra.
Åtgärd
Ge exempel på hur ett pass du ska ha nästa vecka kan presenteras mer visuellt.
Sedan är nästa utmaning – är syftet, mål och instruktioner begripliga? När vi skriver tvingar det oss att bli ännu tydligare, men det tål att tänka på och undersöka. Visa upp några instruktioner du har gett på ett blad till eleverna och be dina kollegor läsa och bedöma hur väl de begriper syfte, mål och vad som ska göras. Man kan även kontrolläsa läromedel i detta syfte.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 2 av 10
Läromedel
Hej!
Läromedel kan vara till stor hjälp. Notera bara ordet ”hjälp”, inte en lösning. Här kan du hämta inspiration. Här kan du få hjälp med strukturen. Här kan du få användbara texter, bilder, studiefrågor med mera, och om du arbetar med digitala läromedel kan du även få länkar till fördjupningsmaterial, extra övningar, filmmaterial, audiofiler med mera.
De flesta förlagen avser att täcka upp skolans centrala innehåll i sina läromedel och erbjuder även digitala plattformar där elever kan arbeta med sina texter och läraren kan få hjälp med sin administration och dokumentation.Ytterligare en fördel med digitala läromedel är att de kan uppdateras utan problem så ofta det kan behövas.
Lärares förhållningssätt till läromedel kan se väldigt olika ut från dem som litar på det till hundraprocent till den som inte alls vill använda förlagets läromedel utan, som ett exempel, använder litteratur som en utgångspunkt.
Vi vet att när man söker information på webben kan man inte alltid lita på källorna. Läromedelsförfattarna har som uppdrag att ha en hög nivå av tillförlitlighet, vilket är ytterligare en fördel.
Som så ofta i undervisningen är utmaningen att hitta den rätta balansen mellan olika stödmaterial, nätet, tryckta böcker, digitalt material med mera. Det jag vill påminna om här är bara det att läromedel kan vara en bra utgångspunkt, men att undervisningskvalitet ändå beror på lärarens kompetens och förmåga att skapa dialog, interaktion och eftertanke, samt att kunna anpassa materialet till gruppens behov.
Åtgärd
På en skala 1-10 hur beroende är du av läromedel i din undervisning?
Se igenom några uppslag i läromedel ni i gruppen ska använda er av i några avsnitt under den kommande veckan. Läs texterna, exemplen, instuderingsfrågorna eller övningsuppgifterna tillsammans och diskutera fördelarna och nackdelarna – och kvaliteten.
Hur väljer ni läromedel inom kollegiet? Vilka procedurer har ni för det och vilka kriterier går ni efter?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
PS Sök gärna Rolf Ekelunds artilar på nätet om detta viktiga ämne.
Del 3 av 10
YouTube
Hej!
Läsare i min ålder minns när filmprojektorn rullades in i rummet och en särskilt teknisk elev fick den stora äran att träda filmen genom apparaten för att kunna visa en ”rulle” från läromedelscentralen.
Vi har en lång tradition av att använda teknik som stöd – från filmapparater till overheadapparater till dagens interaktiva skrivtavlor och surfplattor.
Med internets hjälp är det relativt enkelt att söka filmer som förklarar naturbegrepp, historiska händelser, matematiska uträkningar med mera på ett mycket professionellt sätt. Det är väldigt frestande att ”sätta på en film”.
Och det görs. Jag undrar hur många YouTube visningar som pågår varje dag i den svenska skolan. Nog blir det ett rätt hissnande antal.
Det är allt gott och väl, men vad ska man ha för grundregel om man ska låta filmen berätta istället för att du själv som pedagog berättar?
Grundregeln, tycker jag, är att när du låter ”internet” berätta ska det vara av överlägsen kvalitet. Det vill säga att det kan användas när exemplen som visas med filmer, länkar, bildspel och liknande är så pass överlägset vad du som lärare möjligtvis skulle kunna göra i ordning eller berätta om.
Det är lätt att tro att en proffsig film är överlägsen din egen berättelse. Tillåt mig att tvivla. En film kan inte helt ersätta den dialog du kan skapa med dina elever med allt vad det innebär av spontana frågor, nya associationer, exempel från elevens egen erfarenhet – och dina egna erfarenheter.
Det är fantastiskt hur mycket bra det finns på nätet. Jag bara ber att du tänker två gånger innan du litar på, t.ex. YouTube istället för att lita på dig själv eller åtminstone gör både och!
Åtgärd
Hur ofta och i vilket syfte använder du filmer från nätet? Vad har du för urvalskriterier? Ge ett exempel på en bra film som uppfyller kriterierna som nämns här. Håller du med, eller inte, om beskrivningen ovan av ”grundregeln”?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 10
Länkning
Hej!
Ett av de stora tecknen på bra undervisning är att läraren hjälper eleverna att länka från då till nu, nu till då, från dem till mig, från där till här. Vad kan detta betyda?
Texter, videos, material och andra underlag en lärare använder sig av är sällan värderingsneutrala. Nog söker vi efter objektivitet, men varje historielärare vet, till exempel, att aktuella texter delvis är en reflektion över sin tid. Titta bara på en lärobok från 60-talet och jämför med ett avsnitt om samma tema från en lärobok från 80-talet och nu. Visst finns det skillnader.
Matematikens problem på 50-talet var neutrala (äpple och päron), på 70-talet politiska (procent fattiga i världen), men numera är de ofta individualistiska (fördelning av pengar om du vinner på Lotto).
Att länka från dåtid till nutid är, givetvis, att ta exempel från det förflutna och ge exempel på samma tendenser eller idéer idag. Att länka från nu till då är samma sak fast tvärtom, att länka från vår tid till det förflutna. Hur kan man undervisa om det som händer i Irak, Syrien och Afghanistan utan att länka till Europas historia med klaner och små kungariken som fanns i Europa för bara 150 år sedan?
Sedan är uppgiften att länka från principer, teorier, händelser till elevernas egna upplevelser nu och påvisa relevansen för egna val och handlingar. Nästa uppgift är att länka samman det som händer på den platsen till det som händer på en annan plats eller vår egen plats.
Jag hävdar att ”länkning” är en av de viktigaste förmågorna som bra lärare har när de undervisar.
Åtgärd
Hur jag har länkat (och kommer att nästa vecka länka) från då till nu?
Hur jag har länkat från principer, teorier, personer till elevens värld och kommer att fortsätta länka till samma nästa vecka?
Hur jag har länkat från där till här och kommer att fortsätta med det nästa vecka?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 10
Modellering
Hej!
Ett stort mål för varje pedagog är att ge eleverna en bild av vad som menas med kvalitet. Återigen finns idéer att hämta från formativ bedömning. En enkel idé som skulle kunna utnyttjas oftare kan kallas för kvalitetsmodellering.
För att exemplifiera, tänk på ämnet slöjd. Allt som oftast visas exempel på slutprodukter upp och eleverna får beskrivningar, muntligt och skriftligt, hur det man gör ska byggas eller tillverkas. Tänk ett ögonblick på hur alltfler använder YouTube och filmer på nätet för att hämta instruktioner och ta reda på ”hur man gör.” Videons fördel är att du kan stoppa den, spola tillbaka och titta flera gånger. Du ser, helt enkelt, olika stadier i processen.
Använd gärna samma koncept fast i klassrummet. Slöjdläraren som är mån om kvalitet och vill att eleverna ska ha en tydligare bild av hur man gör, kan därför visa upp modeller av fågelboet, kuddfodralet, vantarna eller vad det nu är man ska tillverka. ”Så här kan det se ut efter dagens lektion, om två veckor” och så vidare.
Detta blir inte ett hinder för kreativitet utan snarare ett stöd för kreativitet. Givetvis ingår också en diskussion om vad som menas med kvalitet och att vara kvalitetsmedveten.
Samma princip används av många matematiklärare och NO-lärare där man tydliggör processer mot ett mål. Idén kan lika gärna användas när man skriver uppsatser, skriver bokrecensioner, skriver noveller eller ska förbereda en powerpointpresentation eller film.
Detta hör ihop med konceptet att det är lättare att förstå om man ser exempel och inte bara får höra instruktioner.
Åtgärd
Ge varandra exempel från olika ämnen om hur principen om modellering (likt vad andra kallar för ”scaffolding”) kan användas.
Planera en eller flera lektioner med kvalitetsmodellering som en huvudprincip i din undervisning.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 6 av 10
Lektionsplanering
Hej!
Ett genomgående mönster man ser när det gäller pedagoger som klarar sitt uppdrag på en hög nivå är att de är välorganiserade. De har en plan A. De har även en plan B. De är extremt väl förberedda med allt material på plats.
Det märkliga är att när man har en plan blir det lättare att improvisera och anpassa sig till situationen.
Det var inte så länge sedan man var tvungen att lämna in detaljerade lektionsplaneringar till sin rektor. Det är inte lika ofta att man gör så idag som förr i tiden och om du inte ska visa för rektorn, är det bra att åtminstone tänka tanken om rektorn, en skolinspektör, en förälder, eller du ska överlämna till en vikarie, att du har planering som går att förklara för dessa besökare eller din vikarie.
Egentligen är en sådan planering rätt så självklar till sitt innehåll:
– Mål och syfte måste förklaras och synliggöras (visuellt).
– Du har en idé om hur du ska inspirera och skapa intresse.
– Du knyter an till tidigare lektioner och begrepp.
– Du planerar vilka aktiviteter som ska ta ungefär hur lång tid.
– Du har tänkt ut lektionens dramaturgi och rytm.
– Du har en struktur för de olika aktiviteterna och momenten.
– Du kan konkretisera för eleverna exempel på hur de ska göra.
– Du planerar för en sammanfattning och ibland en kort utvärdering.
– Du vet redan nu hur det hela ska följas upp nästa gång.
Åtgärd
Sätt dig tillsammans med en kollega och hjälp varandra planera en kommande lektion eller aktivitet som ni planerar lite mer i detalj än normalt – och skriver ner detta. Diskutera hur ni brukar planera, om lektions- eller aktivitetsplaneringens betydelse och hur ni kan öka kvalitén i era förberedelser.
Om en ”skolinspektör” skulle komma på besök nästa vecka och t.o.m. sätta betyg på hur du gör, vilken lektion eller aktivitet skulle du vilja att han/hon tittade på? Varför blir den så bra, tror du?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Bokrekommendation: Lektionsdesign av Helena Wallberg (Gothia Fortbildning)
Del 7 av 10
Dokumentation
Hej!
Dokumentationskraven har ökat betydligt och dessa krav kan komma från många olika källor – rektorn, föräldrar, förvaltningen, Skolverket och Skolinspektionen och knytas an till skolans administrativa system, den modell man använder för systematiskt kvalitetsarbete, med mera.
Se dokumentationen som ett verktyg för dig att analysera din undervisning, bedöma kvalitet i det du och eleverna gör samt hjälpa dig i din planering när samma tema dyker upp med en annan grupp om ett år.
Det finns många dokumentationssystem, förstås, men det allra enklaste är någon form av loggbok, digital eller analog, där du samlar exempel på dina lektionsplaneringar, instruktioner, elevarbeten samt även bilder på elevers olika arbeten – under processen och när det är klart.
Om du trivs med formen är det bästa hjälpmedlet för detta att göra det i bloggform. Tänk hur underlättande det skulle kunna vara att ha alla dina lektionsplaneringar, prov, elevexempel och bilder av olika aktiviteter samlade i kronologisk ordning på en och samma plats i din digitala mapp på DropBox, OneDrive, GoogleDrive och liknande. En del sprider sina bloggar men det är inte nödvändigt.
Reggio Emiliatränade pedagoger har lärt sig poängen med systematisk bilddokumentation över barnens utveckling och projekt. Samma principer bör gälla dig som har hand om äldre elever.
Jag vill dessutom slå ett slag för att eleverna ska göra samma sak, samla sina elevarbeten med mera på en digital lagringsplats och återigen är bloggformen det kanske allra enklaste sättet. Varje termin kan de redigera bloggen, ta bort en del gammalt så att de till slut lär sig idén och vitsen att ständigt ha en uppdaterad profil som visar de projekt och resultat som de är mest stolta över.
Åtgärd
Ge exempel på hur du dokumentera dina insatser på ett mer disciplinerat sätt.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 8 av 10
Identitet och resultat
Hej!
Varje individuell pedagog behöver hitta sin egen identitet. Det gäller att bygga på sina styrkor, utnyttja sina talanger och ta vara på och bygga ut sina kunskaper och kompetenser.
Eftersom jag betraktar läraryrket som ett artistyrke så kan inte alla pedagoger på samma skola genomföra samma moment på exakt samma sätt. Dessutom måste bra lärare, naturligtvis, anpassa sig till rådande omständigheter, gruppen och enskilda elever som har olika behov, intressen och frågor.
Däremot har jag hävdat här att det finns generella principer om kvalitet som man som pedagog ändå måste ha i åtanke. Kvalitet, däremot, kan komma i olika former. En del beror på hur du definierar dina resultat.
Provresultat är ett sätt. Betygsnitt är ett annat. Att bedöma elevgruppens progression och hur mycket de har gått framåt under terminen är ett annat sätt. Att se hur mycket eleverna har blivit bättre på att bedöma sig själva och sina klasskamrater är ytterligare ett sätt. Att bedöma kvalitet i elevens arbeten som inte är provrelaterade ger ytterligare en pusselbit.
Identitet och resultat verkar vara olika typer av begrepp, men de hör ihop. Det handlar om hur du bedömer dig själv och jämför din ambitionsnivå och dina förhoppningar med vad du ser som en konsekvens av ditt ledarskap och din lärargärning. Med andra ord, hur du bedömer dina resultat säger en hel del om din identitet som lärare.
Åtgärd
Vilka slags resultat är allra viktigast för dig? Skiljer det sig från dina kollegor?
Hur talar du om för andra utanför skolans och förskolans värld ”hur det går” och hur beskriver du dina resultat?
Ge ett tydligt exempel på hur du arbetar med ”progression” i din undervisning, via dina samtal och samlingar eller andra aktiviteter. (Med andra ord, hur du bedömer hur det går under tiden.)
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Bokrekommendation: Iakttagbara mål av Johan Alm (Gothia Fortbildning)
Del 9 av 10
Tillförlitligheten
Hej!
I min bok Befria lärarna, som handlar om sambandet mellan pedagogik och politik, använder jag ofta forskningsbegreppet ”tillförlitlighet”. Vad det innebär forskningsmässigt är att det finns en reliabilitet – att man kan lita på resultatet och att andra skulle kunna upprepa samma slags experiment och få liknande resultat.
I skolsammanhang betyder det att en förälder som skickar sitt barn till skolan kan lita på att skolan klarar sitt uppdrag och att barnet mår bra där, lär sig och utvecklas. Man kan lita på att skolan som institution fungerar som utlovat.
I undervisningssammanhang betyder det att eleverna kan lita på dig och att den resa ni gör tillsammans leder mot måluppfyllelse, lärande och utveckling.
Nyckeln till detta är stabilitet. Systemstabilitet och tillförlitlighet har sett bättre dagar i svensk skola – det vet vi alla. Rektorer kommer och går, pedagoger kommer och går, ja även elever kommer och går. Budget kan förändras mitt i läsåret, betygsystemet ska reformeras (igen), omorganisationer ska initieras – ja, listan kunde vara väldigt lång.
Elever kämpar också med detta, med vuxna som kommer och går i deras liv och vänner, flickvänner och pojkvänner som ibland kommer och går.
Om du ska ha en rimlig chans att lyckas behöver systemet du arbetar i större tillförlitlighet och stabilitet. Och om inte, behöver du vara en av de mest stabila och tillförlitliga människor som eleverna någonsin har mött!
Föräldrar och elever ska veta ”vad de köper”. De ska veta vad de får, hur det går till, vad som förväntas, hur saker ska bedömas och att du är en stabil person som vill dem väl.
Åtgärd
Håller du med? På en skala 1-10 hur stabil och tillförlitlig är din förskola, skola eller fritids? Vet elever och föräldrar ”vad de köper” och vad de får? Vet du det också?
På en skala 1-10 hur stabil och tillförlitlig är du som pedagog?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 10 av 10
Undervisningskonsten
Hej!
Läxor är ett kontroversiellt ämne nu för tiden, med de som är för det och de som är emot. Problemet, som jag ser det, är att vi har en gammaldags idé om vad läxor är. Om vi håller oss till tanken att läxor består av ”mera av samma” och överinlärning förstår jag motståndet. Med det menas att eleven tar hem ytterligare mattetal eller ytterligare glosor av samma sort som eleven har tränat i skolan. Visst kan eleverna behöva träna tabeller och glosor, men jag tror att det är brist på kvalitativa bra och intressanta hemuppgifter som är dilemmat.
Hemuppgifter har fyra viktiga funktioner som debatten inte alltid tar upp. De tränar till ansvar och de är en kommunikation med föräldrarna. De tränar också studieteknik och s.k. exekutiva funktioner (att ”administrera” sig själv).
Men vad är en kvalitativt bra hemuppgift? Några exempel från mitt perspektiv:
– Intervjuer – med släkt, syskon, vänner, grannar, lokala personligheter
– Ta reda på – ingredienser, kostnader, tillvägagångssätt
– Dokumentation – hur man gör, hur andra har gjort, hur saker ser ut
– Idésamling – planering, brainstorming, källundersökningar
– Förberedelser – ”flipped klassrum” videos, se hur andra har gjort, lyssna på en annan lärare
– Prova på – recept, uppfinning, experiment, ny idrott, ny vana
Nej, vi kan inte förvänta att alla föräldrar engagerar sig och vi ska också undvika att formulera uppgifter som eleven inte kan göra helt på egen hand. Du behöver inte hålla med, men jag ser hemuppgifter som en del av processen att föra ut ett budskap om kvalitet, samarbete och ansvar – samt betydelsen av att man kan lära sig i vardagen och på olika sätt. Att ge meningsfulla hemuppgifter tillhör även ”undervisningskonsten.”
Åtgärd
Ge exempel på hemuppgifter med kvalitet.
Vad är bästa sättet att ge föräldrar insyn i hemuppgifternas betydelse och hur de kan stötta elevernas ansträngningar utan att göra uppgifter åt dem?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg