I Fortbildningsbiblioteket finns flera samlingar som har med kvalitet att göra. Här är ytterligare åtta underlag som beskriver undervisning från 1.0 till 3.5 nivån. Diskutera med kollegor vad som menas med kvalitet och på vilken nivå en lektion eller aktivitet ligger.
Innehåll
Del 1 av 8
Undervisning 1.0
Hej!
Denna del av Fortbildnignsbiblioteket handlar om undervisningskvalitet. Vi gör en jämförelse med internet, där man pratar om uppgraderingar av program från 1.0, 2.0 och 3.0 och så vidare.
På nätet innebär 1.0 ”platt” information, som att göra en reklambroschyr i papper till digital information på en hemsida. Din skolas hemsida är garanterat ”platt”. Det finns ingen interaktion med besökarna, utan bara information med länkar för att söka vidare. Möjligtvis kan användare av en platt hemsida skicka frågor.
”Platt” s.k. 1.0 undervisning består av en-vägs kommunikation från en lärare eller från ett läromedel som eleven ska ”konsumera” och sedan öva på med hjälp av ett arbetsblad eller en övningsbok.
Övning, repetition, ja även överinlärning, tillhör lärprocesser och det är något som traditionellt har tillhört skolvärlden i många generationer. Förr hade man dessutom mycket utantillinlärning.
För mycket av detta blir inte bara tråkigt utan väldigt individualistiskt. Eleverna går igenom sitt material och läraren går runt och svarar på frågor och kontrollerar.
Risken är att eleverna utelämnas till läromedel och arbetsblad, något mina observationer bekräftar och något som många starkt kritiserar idag. Ja, jag har till och med sett förskolepedagoger som låter en YouTube film med en skådespelare läsa sagor istället för att läsa själv. Kan den verkligen ersätta den mellanmänskliga dialogen, givande och tagande och spontanitet som betyder så mycket för upplevelsen och lärande?
Åtgärd
Ta med exempel på arbetsblad och övningsböcker till din grupp. Hjälp varandra att analysera kvalitén från både ett elevperspektiv och ditt eget lärarperspektiv. Hur ofta och i vilken grad används arbetsblad och övningsböcker?
Hur kan man öka kvalitén på repetitioner? Repetition är nog kunskapens moder, men hur gör man det som en integrerad del av dagen eller en lektion så att det blir effektivt och ökar elevernas uthållighet istället för motsatsen?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 2 av 8
Undervisning 1.5
Hej!
Det är lätt att säga att lärare ska förmedla och undervisa och längta tillbaka till gamla kända former. Många argumenterar att detta är en form som alltid har fungerat och något vi ska återgå till. Ja, det fungerar för några och behövs ibland men det fungerar knappast för alla. Förr var det många som lämnade utbildningssystemet som väldigt unga.
Problemet är att s.k. förmedlingspedagogik är mycket mer krävande än vad de flesta inser. Det kräver gedigen kunskap, god retorisk förmåga, hög energi – och lite humor och många goda exempel skadar aldrig. Att berätta ingår i läraryrket, men att berätta på ett bra, engagerande, omväxlande och nyfikenhetsskapande sätt är konster som måste tränas. Får man tillräckligt mycket träning i lärarutbildningen om hur man blir en berättare som fångar dagens barn och ungdomar?
Åtgärd
Skapa en lista över förmågor som krävs för att hålla en hög kvalitativ nivå på traditionell förmedlingspedagogik. Några exempel: ämneskunskap, röstkunskap, humor, förmågan att knyta an, förmågan att skapa en god dialog.
Berätta om den bästa förmedlingspedagogen du träffade på när du själv var elev. Vad gjorde den läraren som gjorde undervisning intressant och lärorik?
Hur kan du bli en bättre berättare och förmedlingspedagog? Hur kan du främja givande och engagerande dialoger med eleverna kring ditt innehåll? Tänk specifikt på ett avsnitt du ska hålla i nästa vecka. Prova och berätta för gruppen hur det gick.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 3 av 8
Undervisning 2.0
Hej!
På nätet är Facebook och Twitter klassiska 2.0 plattformar. Företagen bakom skapar strukturen, reglerna och den s.k. interfacen, men sedan är det varje användare som fyller sitt eget flöde med eget material. Vare persons sida kan se olika ut. Det finns en mycket större grad av interaktivitet på en 2.0 sidan än en 1.0 sida.
Undervisning 2.0 baseras på interaktivitet och dialog, mellan lärde och elev och elever sinsemellan. En skillnad till är nivån på lärarens frågor. På 1.0 nivån är prioritet nummer ett att eleverna ska kunna fakta, grundterminologi, glosor och liknande. Tid används till att träna och kontrollera detta. På 2.0 nivån vill läraren lyfta eleverna till en högre tankenivå. Man gör detta med frågor och dialog där man uppmanar eleverna att se samband, göra analysera, göra jämförelser och dra egna slutsatser.
Lärare som lyckas med denna form är mycket noggranna när de planerar. Gruppdiskussioner är ofta avsiktligt korta med väldigt specifika förväntningar om innehåll, struktur och resultat. Grupparbete och gruppdiskussioner används inte slentriant. Det finns ofta högstruktur, definierade roller, frågor som kräver högre tankar – och sist men inte minst, att läraren knyter ihop, bidrar till att sammanfatta och leda eleverna till ytterligare nya tankar.
Åtgärd
Berätta om ett exempel på hur du har skapat en mycket givande dialog mellan dig och gruppen, lyckats få de flesta att delta och lyckas leda till analyser på en högre nivå.
Berätta om ett exempel på hur du har lyckats skapa en smågruppsdiskussion sm blev mycket effektiv och givande.
Planera ett pass för den kommande veckan som utnyttjar lärarledd dialog och/eller en effektiv smågruppsdiskussion. Hjälp varandra att diskutera strukturen för hur detta kan gå till.
Hur kan eleverna bli ännu mer ”interaktiva” och delaktiga i läroprocessen, ett av innebörden i 2.0 undervisning?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 4 av 8
Undervisning 2.5
Hej!
Begreppet ”elevaktivt arbetssätt” kom fram på 1960- och 1970-talen i och med skolans strävan bort från den auktoritära lärarstyrningen och mot allt mer elevdelaktighet i lärprocessen. Utantillinlärning, som till exempel, i språkundervisning och svenska skulle ersättas av konversationsträning och att eleverna själva skulle välja böckerna de skulle läsa. Undervisningen skulle vara roligare och mer variationsrik.
Konsekvensen ser vi idag när vi använder spel, lek, ”multipla intelligenser”,rollspel och begrepp som spelifiering (gamification). Kanske kan även s.k. flippade klassrum räknas till denna kategori. Många av de digitala verktyg som används idag har också syftet att göra undervisningen mer variationsrik och rolig.
Vi måste ha respekt för de utmaningar som varje form representerar och varje form kräver noggranna analyser. Avsikten är att påpeka respekten vi måste känna för konsten att undervisa. Det är något som måste studeras, filas på och ständigt utvärderas. Inte minst handlar det om en undervisning som bygger mycket på spel, lek och där man tar vara på potentialen i digitala verktyg, appar och program.
Det vi behöver få en insikt om är om dessa elevaktiva sätt med mycket interaktion och ”spel” ger den avsedda effekten. Det kan se roligt ut, även upplevas roligt men leder det till en djupare kunskap och förståelse?
Åtgärd
Beskriv hur du använder spel, lek och appar och vilka för- och nackdelar du upplever. Vilka förutsättningar krävs för att 2.5 undervisning ska leda till större förståelse på en högre nivå? Är det det som är målet?
Spel, lek och appar har s.k. spelregler. Man kan inte göra hur som helst varken när man spelar fotboll, ett bordsspel eller ett dataspel. Ge exempel på ”spelregler” som behövs när man ska utnyttja spel, lek eller digitala verktyg i undervisningen.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 5 av 8
Undervisning 3.0
Hej!
Större grupparbeten och elevers projektarbete är exempel på 3.0 undervisning. Även här är förberedelser, planering och struktur av avgörande betydelse. Avsikten är att eleverna ska ta större ansvar för sin lärprocess, att flera av deras egna intressen ska vara i centrum och att man ska lära sig vetenskaplig metodik – hur man gör experiment, forskar, kollar källor, sammanställer information och presenterar sina resultat.
Utan ordentlig struktur kan grupparbete och projektarbete lätt bli ett stort slöseri med tid och inte heller leda till en större förståelse. Ett effektivt grupparbete eller projektarbete är någonting man lär sig. För att lära sig är det en god idé att:
– Halvera tiden du har tänkt det ska ta.
– Halvera storleken på gruppen som ska arbeta tillsammans.
– Ge tydliga och skriftliga instruktioner.
– Hålla eleverna nära och inte sprida dem runt om i skolan.
– Ha kontrollstationer, d.v.s. tydliga uppgifter som lämnas in eller visas upp under tiden.
– Halvera tiden för presentationerna.
– Ägna tid åt specifika utvärderingsfrågor så att eleverna lär sig av processen och är beredda på ännu effektivare grupparbeten och projektarbeten vid nästa tillfälle.
Håll hårt i strukturen och öka friheten allt eftersom eleverna visar att de kan ta ansvar, hålla deadlines, hålla sina löften och producera kvalitativt bra resultat. Kom ihåg att ansvar är en träningssak och det är du som är träningsledaren.
Åtgärd
Beskriv ett lyckat längre ”forskningsarbete”, grupparbete eller projektarbete som du har gjort med en elevgrupp eller enskilda elever och analysera varför det gick bra. Analysera främst vad du själv gjorde som pedagog.
Hjälp varandra att planera ett grupparbete eller projektarbete hos någon i gruppen (eller parvis) och under de veckor som följer att beskriva processen, vad som måste fungera och vad man ska utvärdera och ha ögonen på under resans gång.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 6 av 8
Undervisning 3.5
Hej!
På internet kallas 3.0 nivån av många för den ”associativa” webben. Vad det innebär i princip är att tjänster och informationssajter byggs upp med ett samtidigt beroende och oberoende. Ett exempel är s.k. blockchain sajter där enskilda datorer används i princip var som helst i världen för att interagera för ett högre mål, eller att precis som på Google, den ena associationen leder till nästa, som leder till nästa, och så vidare.
När man har fattat vitsen med elevinitiativ, elevinteraktion med det elevaktiva arbetssättet och det inlärningsdjup som ett välstrukturerat projektarbete kräver är frågan vad det hela ska leda till förutom betyg och en bedömning?
Ska inte kunskap även användas för att påverka och förbättra samhället? Vad är då vitsen att ha ett projekt om vattenföroreningar om man inte samtidigt använder denna kunskap för att förbättra ekosystemet för grodorna i ett närbeläget vattendrag?
Det finns ett nytt begrepp som är alltmer känt som vi kan kalla för 3.5 undervisning: värdeskapande pedagogik.
Ett värdeskapande projekt i skolans regi har betydelse för andra, för miljön eller för lokalsamhället. Det kan vara allt från en musikal man producerar, till ett projekt i ett närbeläget ålderdomshem eller ett projekt i samarbete med ensamkommande flyktingbarn. Det är inte precis svårt att komma på idéer och behov. Utmaningen är att knyta an till aktuella kursplaner, våga jobba mer tvärvetenskapligt och temaorienterat och ibland våga släppa loss eleverna från skolans ”slutna” system.
Inte heller här ska vi underskatta utmaningarna. Struktur, struktur, struktur. Uppföljning, uppföljning, uppföljning. Det är (eller bör vara) den moderna pedagogens ledord.
Åtgärd
Ge exempel på värdeskapande projektidéer.
Diskutera förutsättningar, strukturen som behövs och hur olika ämnesexperter kan samarbeta i värdeskapande projekt.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 7 av 8
Bästa metoden?
Hej!
I de föregående avsnitten har jag beskrivit, i grova drag, olika tillvägagångssätt för undervisning. Vilket sätt är bäst?
Det beror på – förstås. Min poäng är att alla sätt kräver förberedelse, skicklighet och lärarens tydliga ledarskap. I en tid där relationer är grunden för ett gott samarbete är tillit till elevernas förmåga och förtroende för läraren som person en förutsättning, oavsett metod.
Alla metoder har ett berättigande, men det är rätt tydligt att senare tids ”eget arbete” fungerar väl endast med de högt motiverade och mest självständiga eleverna. Även grupparbete och projektarbete kräver nära ledarskap och handledning för att leda till bra resultat. Alla metoder kräver en lärare som leder eleverna till en högre nivå av förståelse.
Personligen ser jag stor potential i 3.5 tänkande, men det är en lång väg dit. Jag gillar den vägen eftersom man tränar till ansvar, samverkan och samhällsengagemang. Men man ska inte underskatta utmaningarna och absolut tro att bara man har ”forskning” på schemat att det automatiskt blir bra.
Man måste, som lärare, välja en metod som passar de flesta i gruppen. Ingen metod löser allt och det är viktigt att då och då variera sig. Däremot är det en fördel om du väljer en metod som passar din personlighet och dina talanger. Är du en bra handledartyp – handled. Om du är en bra berättare – berätta. Om du är bra på att organisera projektarbete – organisera. Om du är bra på att skapa och leda spel – spela på!
Jag ber dig bara förstå att all bra undervisning kräver planering och goda förberedelser.
Åtgärd
Vilken form av undervisning är mest typisk för dig? Varför? Hur vill du utveckla den formen så att du (och resultaten) blir ännu bättre?
Vad du väljer hör också ihop med din syn på kunskap. Hur elevaktivt tycker du det ska vara? Hur lärarcentrerat ska det vara? Hur ofta ska man fråga eleverna vad de vill undersöka?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 8 av 8
Antaganden
Hej!
Mycket av våra undervisningsupplägg bygger på våra antaganden om lärande. Låt oss då stanna upp och fundera en del på de antaganden som påverkar vårt val av metod. Några klassiker som skolan alltid har byggt på:
– Eleverna lär sig bäst på morgonen.
– Ju tystare det är, ju bättre är det.
– Börja med fakta och gå över till mer komplexitet.
– Överinlärning är bra för lärande.
– Det är bra att ha ett läromedel att utgå ifrån.
Åtgärd
Fyll på listan. Om det är sant eller inte sant är inte poängen, utan bara att undersöka antaganden som vi bygger våra idéer och vår praktik på.
Varje person har sina egna antaganden. Några av mina personliga antaganden följer nedan. Flera av dessa framträder i mina böcker.
– Läraryrket är ett ledarskapsyrke.
– Inre motivation är bättre än yttre motivation.
– Elevaktiva metoder är bättre är icke-elevaktiva metoder.
– Arbetsbladspedagogik leder sällan till en djupare förståelse eller motivation.
– Projektarbete är bra, bara det har en tydlig struktur.
– Att det är bra att gå från 1.0 till så småningom 3.5 undervisning.
Åtgärd
Fyll på med dina egna:
Se över veckans lektioner och försök att lista ut de antaganden som ligger bakom dina beslut. En del kan du ifrågasätta, en del av dina antaganden är du inte alls beredd att överge – ja, inte jag heller – men det är värt att förstå hur stor del av dessa antaganden som påverkar dina beslut.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg