Det finns knappast något viktigare än att reflektera över hur man tolkar sitt uppdrag. Här finns några korta Fortbildningsbrev att läsa och diskutera utifrån och några korta videos som förklarar hur jag menar och som kan sätta igång era diskussioner.
Innehåll
- Back to Basics 1. Intressant
- Back to Basics 2. Förebilder
- Back to Basics 3. Visdom
- Back to Basics 4. Vägval
- Back to Basics 5. Klaga!
- Back to Basics 6. Pussla
- Back to Basics 7. Överraskning
- Back to Basics 8. Styrkor
- Back to Basics 9. Flow
- Back to Basics 10, 11, 12. Flyg!
- Varför finns du?
- Vad gör vi egentligen?
- Lojalitet
- Mod och tillit
- Dansa
- Välmående
- Entusiasm
Del 1 av 17
Back to Basics 1. Intressant
NOTERA! Denna samling ”Back to basics” och De stora frågorna innehåller båda videos och Fortbildningsbrev. Flera inlägg med samma tema finns både som text och videofiler.
- Reflektionsfrågor
Har vi klart för oss hur vi ska organisera våra samtal och träffar samt syftet med denna studiecirkel/studiedag?
Prova övningen ”Intressant”. Det mest intressanta som hänt den senaste tiden, inte bäst, inte sämst, bara intressant.
Hur ofta och systematiskt berättar ni ”berättelser” för varandra om vad som fungerar i era möten med eleverna? Hur kan detta göras ännu mer systematiskt så att man drar lärdom av varandras erfarenheter?
Del 2 av 17
Back to Basics 2. Förebilder
2. Reflektionsfrågor
Berätta om förebilder, personer du beundrar och respekterar inom ditt yrke eller inom andra områden av ditt liv. Vad var mest intressant i deras sätt att tänka och agera?
Beskriv dessa personers ”makro” – värderingar.
Beskriv dessa personers ”mikro” – deras beteende.
Vad kan du låna för egen del?
Del 3 av 17
Back to Basics 3. Visdom
3. Reflektionsfrågor
Erfarenhet och en hel del visdom har du samlat genom åren. Om du skulle ge råd åt ditt yngre jag, vad skulle du säga?
Har du fått ”visdom” från någon eller några personer i din närhet och vad skulle de ha för råd för dig idag?
Del 4 av 17
Back to Basics 4. Vägval
4. Reflektionsfrågor
Ge exempel på etiska dilemman som pedagog. Känner kollegorna igen sig? Finns det några riktlinjer man kan ha i dessa situationer?
Beskriv en del lojalitetskonflikter du kan uppleva mellan elevens behov och av myndigheters eller förvaltningens behov. Hur handskas du med dessa lojalitetskonflikter?
Del 5 av 17
Back to Basics 5. Klaga!
5. Reflektionsfrågor
Klaga! Gör en lista över dina klagomål och förvandla några till önskemål. Håller du med om att klagomål egentligen ofta är önskemål?
Hur kan humor bli ett pedagogiskt verktyg och hur håller du distans till det du och kollegorna gör?
Del 6 av 17
Back to Basics 6. Pussla
6. Reflektionsfrågor
Beskriv det du har varit mest nöjd med de senaste veckorna? Varför?
Beskriv din främsta utmaning de närmaste veckorna. Hur ska du börja ta itu med det?
Beskriv din prioritet #1 just nu.
Del 7 av 17
Back to Basics 7. Överraskning
7. Reflektionsfrågor
När överraskade du dig själv på senare tid?
Beskriv vad som hände när en elev överraskade dig på ett positivt sätt. Vad kan du göra för att öka sannolikheten att få fler positiva överraskningar?
Vilken elev just nu skulle må bra av lite mer positiv uppmärksamhet eller en trevlig överraskning?
Del 8 av 17
Back to Basics 8. Styrkor
8. Reflektionsfrågor
Vilka är dina styrkor som pedagog? Som människa?
Hur skulle du beskriva din människosyn och värdegrund för någon utanför skolan?
Vilka kunskaper behöver du mer av för att bli ännu bättre som pedagog?
Del 9 av 17
Back to Basics 9. Flow
9. Reflektionsfrågor
Vilka är dina styrkor som pedagog? Som människa?
Hur skulle du beskriva din människosyn och värdegrund för någon utanför skolan?
Vilka kunskaper behöver du mer av för att bli ännu bättre som pedagog?
Del 10 av 17
Back to Basics 10, 11, 12. Flyg!
10, 11, 12 Reflektionsfrågor
10.
Hur ser du på din framtid som pedagog? Vad önskar du dig för din egen utveckling?
Vad är ditt nästa steg?
Beskriv ett ”nästa steg” för en av dina elever som du önskar kom vidare. Vad är det första som behöver hända?
11.
Låtsas som om du ska beskriva syftet med ditt uppdrag för någon som inte jobbar inom ditt yrke. Hur skulle du formulera dig?
Varför sökte du dig till detta yrke och vad håller dig kvar?
12.
Med en solid grund är det sedan lättare att flyga. Vilka andra frågor borde ha tagits upp i en reflektion över ”back to basics”?
Hur kan ni hjälpa varandra att flyga?
Del 11 av 17
Varför finns du?
Hej!
Balansen jag försöker hålla i dessa Fortbildningsbrev är den mellan abstrakta resonemang och praktiska handlingar och experiment. Det ligger i sakens natur att vara mer abstrakt än konkret, dels för att jag som skriver är teoretiker (allmändidaktiker) och dels för att jag inte känner till varje läsares enskilda pedagogiska situation och ansvar.
Tillåt mig ytterligare en abstraktion – men som jag absolut vill tro har stor praktisk betydelse.
Jag formulerar detta så här. Du är på en fest med många du inte känner. I samtal med en ny bekant, som det ibland sker i Sverige, frågar man varandra vad man sysslar med. Du är lärare, fritidspedagog, skolledare, jobbar inom elevhälsan, är assistent eller resurs till din profession. Men hur svarar du?
Det vanliga är att du svarar, ”Jag är slöjdlärare,” eller ”Jag är matematiklärare,” eller ”Jag är fritidspedagog.” Detta beskriver vad du gör och visst, beskriver också vad du ”sysslar med”. Men det beskriver inte ditt uppdrag.
En uppdragsbeskrivning beskriver varför du finns, inte bara vad du gör. När du istället svarar, ”Jag bidrar till ekologisk balans, med hjälp av mina kunskaper i biologi och kemi i mitt arbete med ungdomar” kan det låta hur tokigt och ovanligt som helst, men ditt ämne är ditt verktyg, inte ditt uppdrag. ”Jag arbetar för framtidens folkhälsa. Jag gör det med ämnet idrott och hälsa bland dagens tonåringar.” ”Jag får ungdomar att tro att de kan mer än de tror. Jag gör det med hjälp av bild och mediekunskap.”
Åtgärd
Prova själv att formulera ditt uppdrag med ett övergripande syfte.
Har hur vi formulerar vårt uppdrag inom oss själva och kommunicerar det utåt till eleverna, föräldrarna och omvärlden så stor betydelse? På vilket sätt kan detta sätt att resonera påverka dina praktiska handlingar i pedagogyrket?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 12 av 17
Vad gör vi egentligen?
Hej!
Veckans reflektionsuppgift har en annorlunda karaktär. Be en kollega komma på besök, eller om du har elever från år fyra eller uppåt be om en eller två elevers hjälp. Du kan också anteckna själv eller bara låta mobilen spela in. Vad är uppgiften?
Jo, uppgiften är att kartlägga hur du disponerar tiden under ett normalt fyrtio- eller sextio minuters pass. Hur mycket tid går åt till vad? Det som kan antecknas är bland annat:
– När lektionen ska börja enligt schemat.
– Hur många elever som är där när det ska börja.
– Hur lång tid det tar innan du kan börja tala.
– Hur lång tid din inledning tar, t.ex. att kolla närvaro, hälsa välkommen, beskriva vad som ska hända.
– Hur lång tid dina instruktioner tar inför en uppgift, individuellt eller i grupp.
– Hur många elever du hinner hjälpa under lektionen när du väl går runt.
– Hur lång tid du stannar vid varje elev, i genomsnitt, när du hjälper till.
– Hur många elever under passet som ber om din hjälp.
Åtgärd
Med andra ord är uppgiften att kartlägga hur du använder din tid och kraft. Vad ägnar du mest tid åt? Det är nog svårt att kartlägga alla frågorna ovan. Välj ut några första gången du provar detta. Dina observationer:
När du har fått lite mer insikt om hur du disponerar din tid, reflektera över hur du helst skulle vilja disponera din tid och hur du kan prioritera bättre enligt detta önskemål.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 13 av 17
Lojalitet
Hej!
Mot vem har du mest lojalitet? När du tänker efter ligger din lojalitet (som kan bedömas på grund av hur du tänker och hur du disponerar din tid) främst hos eleverna, eller är det möjligtvis så när du tänker efter att du har en högre lojalitet med dina kollegor, med skolledningen, med förvaltningen eller med statsmakten? Är du mycket orolig för föräldrarnas åsikter?
Är du mer orolig för vad kollegorna ska säga, vad rektorn eller skolinspektionen ska säga än vad dina elever ska tycka, känna, tänka och göra? Det är mycket normalt och begripligt. Som pedagog har du mängder av lojaliteter att ta hänsyn till.
Men vad innebär det att ha mest lojalitet med elevernas lärande? Om det ska leda dig betyder det att du inte alltid strikt kan följa styrdokumenten till punkt och pricka, bara fokusera på elevers prov och betygsresultat, eller helt ignorera elevernas intressen och frågor som ligger lite vid sidan av kursinnehållet.
Goda pedagoger förstår balansen mellan sina förpliktelser mot statsmakten och förpliktelsen gentemot sina elever att göra undervisningen så intressant, upplyftande, utmanande och motiverande som möjligt.
Åtgärd
Reflektera över lojalitetsfrågan och ge exempel där du har känt dig klämd eller kluven – som om du och eleverna vill gå i en riktning men du känner dig förpliktad att hålla dig mer strikt till läroplanen.
Om du vore en aning mer lojal mot eleverna, vad skulle hända?
Om du vore en aning mer lojal mot dig själv, vad skulle du fokusera mer på?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 14 av 17
Mod och tillit
Hej!
En del av undervisningskonsten att hålla en bra balans mellan förpliktelser och intuition. Med intuition menar jag din känsla för vad gruppen vill och har behov av.
Det betyder att bra pedagoger ofta är modiga. De litar på de signaler de får från gruppen och litar på sitt ledarskap för att knyta an till gruppen, men ändå tar hänsyn till kursplanens krav. Det innebär en svår balansgång men är vad bra undervisning ofta består av – ett växelspel mellan det du ska ”hinna med” och det som elever uppfattar de har intresse av.
Det kräver tillit till dig själv – att lita på din intuition, att lyssna lite extra på dina elever, att våga improvisera lite oftare, att våga följa ett spår ut i det okända och lita på att du kan ”ro hem” det till slut.
Det gäller att förstå ett övergripande syfte med din undervisning – att lyfta eleverna till nya tankar, idéer, kompetenser och attityder, och att det i förlängningen blir viktigare än att ”hinna med.” Det är inte lätt! Men detta är vad framgångsrika pedagoger gör. Det är givetvis lättare att göra om du känner dig trygg i ditt ämne, har stor tillit till dig själv och stor tillit till eleverna.
Improvisation. Spontanitet. Utflykter till det okända. Anknytning till nutid. Anknytning till elevens värld. Anknytning från nutid tillbaka till dåtid. Är det inte detta som är undervisningskonst?
Åtgärd
Ge ett exempel på en meningsfull och givande ”utflykt” du har gjort med dina elever där det blir någonting helt annat (fast bra) än vad du ursprungligen hade tänkt dig. I förskolans värld händer detta dagligen eftersom man bara måste bemöta barnens frågor och undringar. Fortsätter vi med detta när barnen blir äldre?
Ge ett exempel på hur du bättre skulle kunna knyta an ett kommande avsnitt i din undervisning till elevens värld och behov.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 15 av 17
Dansa
Hej!
”You can dance. You can jive, having the time of your life. See that girl, watch that scene, diggin’ the Dancing Queen”.
Oavsett om du älskar ABBA, är trött på ABBA eller inte ens gillar att sjunga och dansa kan det vara bra att tänka på Dancing Queen nu som då.
Varför? Därför att undervisning är en dans, om inte bokstavligen, åtminstone metaforiskt. Man vet aldrig vad som händer. Du måste göra dig rörlig ibland.
I detta ögonblick när jag skriver ringer Åsa från skolan. Hon har förberett en speciell lektion och ägnat timmar åt detta eftersom det är inledningen till ett nytt temaarbete. Med distans och stort skratt berättar hon för mig i telefonen att brandlarmet ringde mitt i hennes inledning. Vi kunde åtminstone skratta åt det, men ack så frustrerande och irriterande!
När alla är tillbaka i klassrummet får hon fortsätta att ”dansa” med eleverna, men utan de ramar och det upplägg hon ursprungligen hade tänkt sig. Stämningen förändrades. Tidsramarna förändrades.
Improvisation tillhör. Kom bara ihåg att det är lättare att improvisera om du har en god plan och är väl förberedd.
Åtgärd
Tänk på ett tillfälle när allt gick fel, men det ändå blev bra. Hur kunde det vändas?
Hur ”dansar” du som pedagog?
Hur bjuder du upp till ”dans”?
Hur blir du klassrummets Dancing Queen?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 16 av 17
Välmående
Hej!
En förutsättning för lärande och utveckling är, naturligtvis, välmående. Det är väldigt svårt att koncentrera sig om man är hungrig, trött, ängslig eller till och med rädd. Alla har ett ansvar i denna viktiga utmaning, från föräldrar till pedagogerna, till eleverna själva om hur, till exempel, de bemöter varandra.
Vissa skolor erbjuder frukost. Vissa skolor skapar lugna rum. Vissa skolor arbetar intensivt med anti-mobbningsprogram. Det är allt gott och väl, om man nu tycker det behövs, men det är trots allt lite konstgjord andning, om jag får lov att uttrycka mig så. Det är ju föräldrarnas sak att se till att eleverna har sovit ordentligt, ätit sin frukost och har sitt material med sig. Det är pedagogens ansvar att skapa en stämning av respekt och en vi-känsla i gruppen. Det är skolledarens ansvar att skapa tillförlitlighet och stabilitet i systemet och att se till att personalen har rimliga arbetsförhållanden och chans att må bra.
Men skolan är ingen ö utan en del av samhället och när jag skriver dessa rader finns en ökad oro i samhället där till och med eleverna kan ta in samhällskonflikter (motsättningar mellan kulturer, religioner, kvinnosyn, med mera) in i klassrummet, i korridorer och ute på rasterna.
Hur vi handskas med denna oro säger ganska mycket om hur vi tolkar vårt uppdrag. En stor del av uppdraget är att göra skolan till en oas, en plats där man kan känna sig trygg, må bra och upptäcka nya idéer, kompetenser och andra sidor hos våra kamrater och hos de vuxna som är barnens och ungdomarnas vägledare.
Tufft? Absolut. Nödvändigt? Absolut. En förutsättning för kvalitet? Absolut.
Åtgärd
Skolan som en oas – är det möjligt? Hur gör vi?
Skolan som en del av samhället, förstår vi alla, men hur handskas vi med konflikter utifrån som eventuellt tas in i klassrummet?
Hur ökar vi de vuxnas välmående i skolan? Vad krävs? Vem har ansvar för vad?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Del 17 av 17
Entusiasm
Hej!
Entusiasm är inte en metod utan ett förhållningssätt. Det ligger absolut i topp fem om jag skulle beskriva de fem viktigaste anledningarna till att vissa lärare lyckas bättre än andra. Med entusiasm kan du dessutom ha råd att missa en del i din metodik och planering och ändå klara dig någorlunda bra.
Det finns en scen från den första Klass 9 TV-serien från Malmö när läraren Gunilla Hammar-Säfström går med raska, bestämda steg i korridoren för att släppa in eleverna i klassrummet. Först går hon i korridoren mot klassrummet, sedan står och nästan blockerar hon dörren och frågar var och en om de har sitt material med sig.
De fyra sekunder hon går i korridoren säger väldigt mycket om Gunillas värdegrund. Hela hennes kroppsspråk proklamerar, ”Här ska det minsann hända saker. Här kommer ni inte undan. Jag tror på er. Jag har höga förväntningar på er.” Kan man verkligen läsa av en persons värdegrund på fyra sekunder?
Ja, en lärares värdegrund, entusiasm, djäkla anamma och beslutsamhet syns tydligt – varje sekund. Det är, naturligtvis, ett dramatiskt uttalande. Men jag står för det. Eleverna gör ständiga bedömningar om oss vuxna.
– Kan jag lita på dessa personer?
– Är dessa personer trovärdiga?
– Står de stadigt även när det blåser?
– Vill de mig och gruppen väl?
– Verkar de gilla sitt jobb?
– Tycker de om sina ämnen?
– Tycks de ha en god plan?
– Kommer de att följa upp?
Åtgärd
På en skala 1-10 hur står det till med din entusiasm? Om du tycker att du har tappat lite geist vad skulle behöva hända för att få tillbaka den igen?
Svara på frågorna ovan! från ett elevperspektiv. Diskutera hur du tror att det påverkar undervisningens kvalitet.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg