Hej!
Alla har vi upplevt en ”guldstund” i våra grupper när det bara flyter på och du känner att alla är med och att alla är koncentrerade. Själv kan jag uppleva detta som föreläsare, framförallt i stora grupper vid en särskild sorts tystnad. Eller så kan jag uppleva detta när jag ser en särskild typ av blick mot mig från deltagarna. Det händer också när jag sätter i gång parsamtal och det höga sorlet i rummet säger mig att alla är engagerade i ett viktigt samtal.
Frågan är hur du märker, rent konkret och fysiskt, att du når ut och att det finns fullt fokus.
Åtgärd
Ge exempel på Guldstunder du har upplevt nyligen.
Ännu viktigare är att analysera vad du tror att du gör för att öka sannolikheten för att guldstunder uppstår.
Med enskilda elever brukar jag uppmuntra lärare, särskilt i samtal om de elever som har svårt med sin motivation eller koncentration, att berätta om elevens trettio bästa sekunder under lektionen. ”Nej, men ingenting fungerade” är ett vanligt svar och så svarar jag på det i min tur, ”Jo, men trettio sekunder fanns nog.” Och till slut hittar man de där trettio sekunderna som ändå fungerade.
Åtgärd
Tänk på en elev som ofta visar brist på motivation och koncentration och berätta om de trettio sekunder som fungerade bäst.
– När uppstod det?
– Var?
– Med vilken aktivitet?
– Ensam eller i grupp och om i grupp med vem?
– Vilken tid på dagen?
– Vilket innehåll?
Svar på dessa frågor ger dig insikter om vad som kommer att fungera i fortsättningen och hur du kan öka sannolikheten för att trettio sekunder kan blir flera minuter och till slut större delen av ett helt pass.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
