Hej!
När det gäller kvalitet finns det en faktor som så gott som alltid fungerar – och det är när man ska visa upp det man gör för andra. Klassiska exempel på detta är hur man skärper sig om man ska uppträda med musik, dans, sång, instrument eller en form av idrott. Det ingår i sakens natur att anstränga sig mera, planera bättre, träna oftare och med högre kvalitet om man nu vet att det man gör ska ses av andra.
Denna tanke ska man ta med sig i sin undervisning i största allmänhet. Inte varje gång, men oftare än nu. Till exempel:
– Uppsatsen eleven skriver ska läsas av dem i klassen bredvid.
– Föräldrar ska bjudas på en vernissage med elevernas bilder.
– Det man sätter upp på skolans väggar ska ramas in och vara på plats under minst hela året.
– Sammanställningen eleverna har gjort ska placeras ut på stadsbiblioteket.
– Undersökningen som vi genomför ska postas på en internetsajt som andra skolor har tillgång till.
– Redovisningen ska visas upp för flera än bara de inom den egna gruppen.
Lägg till flera exempel som är relevanta för din grupp och din undervisning.
Ett längre steg i komplexitet är ett längre projekt av värdeskapande karaktär. Det ni gör i skolan har betydelse inte bara för mig, utan även för andra. Som en skola har uttryckt det: ”Våra kunder är det framtida samhället”. Det är en rätt revolutionerande idé, när man tänker efter, eftersom skolan i regel är ett slutet system med få öppna gränser mot omgivningen.
Några av mina skarpaste minnen från min egen skoltid är när jag skulle stå framför mina klasskamrater och berätta om ett projektarbete jag hade genomfört. Om Bolivia. Om Sam Patch, som planerade och överlevde ett hopp i en tunna nedför Niagarafallen. Om Senacaindianerna. Gäller det dig också?
Åtgärd
Blicka framåt mot ett avsnitt i din undervisning och kom på idéer hur delar av det eleverna ska göra ska ha en en mottagare som inte bara är läraren eller föräldrarna.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
Bokrekommendation: Värdeskapande pedagogik av Maria Wiman (Lärarförlaget)
