Hej!
Hur når du dina elever? Det traditionella sättet är att rikta information till hjärnan, till förståndet, till den s.k. rationella delen inom oss alla. Det är inget fel med det. Men alltmer forskning inom neurovetenskap pekar på att lärande allt som oftast har en stark emotionell del.
Vad det betyder är att om det ”känns” viktigt, intressant, nödvändigt och beror på mig och mitt liv, så ökar sannolikheten för att jag tar till mig information och engagerar mig.
Med andra ord, rikta dig till hjärtat först. Låt mig ta ett vuxenpedagogiskt exempel för att förklara. En bekant undervisar om säkerhetsbestämmelser på våra arbetsplatser. Han kan rikta sig till hjärnan genom att säga, ”Nu ska vi gå igenom säkerhetsbestämmelserna vilket innebär att du förstår varför vi behöver använda skyddsutrustning.” Eller så kan han sprida tidningspapper på golvet, ta in en melon i klassrummet, och släppa den på golvet. Splatt! Sedan hämtar han en melon till, sätter en skyddshjälm på melonen, släpper den mot golvet, och den går inte sönder. ”Idag ska vi prata om skyddsutrustning.” Jodå, hans deltagare blir mycket mer uppmärksamma och engagerade.
Det är kanske ett dramatiskt och opraktiskt exempel, men du förstår poängen. Om inte hjärtat berörs är det mycket svårt att nå hjärnan.
Åtgärd
Ge ett exempel på hur du har berört eleverna vid en genomgång eller introduktion.
Ge ett exempel på hur du skulle kunna göra i ett kommande avsnitt.
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
