Hej förälder!
Läxor eller inte läxor – det är en fråga som livligt diskuteras nu för tiden. Man kan ha olika åsikter om detta, men jag som skriver dessa brev till föräldrar tror att problemet är vilken sorts läxor som skolan väljer att ge.
För min del tror jag att hemuppgifter tillhör lärprocessen och skolprocessen. Det är en del av ansvarsträningen och en del av resan att ”lära sig att lära”.
Det finns tre andra viktiga motiv till läxor – dels för repetitionens skull, eftersom vi vet att repetition är kunskapens moder. För det andra ger det föräldrar inblick i vad eleverna gör i skolan. För det tredje, om uppgiften formuleras rätt, ger det möjlighet att tillämpa kunskaper från skolan.
Detta tredje motiv kräver en förklaring. En hemuppgift eller ”läxa” ska vara någonting som eleven kan klara på egen hand. Föräldrarna ska inte behöva klura på en fråga i matematik, biologi eller historia som eleven själv inte kan. Tänk bara hur uppställningsrutiner har ändrats genom åren i matematik. Man kan inte förvänta sig att föräldrarna ska hänga med på alla dessa ändringar och svängningar.
Däremot kan uppgifter som skolbarnen förväntas göra bidra till samtalet hemma om hur det man lär sig i skolan hör ihop med vardagen. Några exempel:
– att räkna antal kalorier man får i sig vid frukosten
– att mäta antal kvadratmeter i vardagsrummet
– att göra ett diagram över TV-tittande
– att intervjua en släkting om köksinredningen på 1960-talet
– och så vidare….
Att tänka på
Här behövs en dialog mellan skolan och föräldrar om vad en bra hemuppgift är, vad föräldrar förväntas göra och vad eleverna förväntas göra. Hur kan man träna ansvar och se ett samband mellan det man gör i skolan och sin egen verklighet och vardag?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
