Hej!
Lingvister brukar skilja mellan det som kallas för ytspråk och djupspråk. Ytspråk är vad man säger. Djupspråk är vad man menar. Ibland stämmer det överens, ibland inte. Detta är ett ständigt problem när vi ska tolka kursplaner och bedömningskriterier. Vad betyder det, till exempel, när vi pratar om analysförmåga och kommunikationsförmåga, med mera? Vad betyder det när vi ska förmedla till en elev eller en förälder att en elev är ”på väg att” uppnå ett mål? Ja, hur beskriver vi och tolkar målen över huvud taget?
Bakom ligger den eviga frågan, så viktig och så utmanande för alla pedagoger – hur vet vi att eleverna förstår? Och bakom den frågan ligger den stora frågan – vad är kunskap? Och för att ha en rimlig chans att klara det finns frågan – vad säger läroplanerna, vad har vi på skolan eller förskolan, och vad har jag, för kunskapssyn?
Det finns bara ett sätt att handskas med dessa stora frågor – och det är att prata om det. Hur kan man prata om det utan att gå vilse och komma någorlunda framåt? Här är några exempel:
Åtgärd
Ett exempel upprepar jag från tidigare: Låt kollegor göra bedömningar av dina elevers insatser. Vad är ni överens om och vad är ni inte överens om. Prova!
Låt elever, från en annan klass, anonymt bedöma elevarbeten från en annan klass på skolan. Diskutera bedömningskriterier med eleverna. Prova!
Nästa gång du förklarar veckans eller månadens mål inom ditt ämne, ta tid att checka upp med eleverna om de verkligen förstår vad som menas. Nöj dig, i alla fall, inte med att bara sätta upp målen på tavlan och förvänta att eleverna förstår vitsen, tillvägagångssättet och hur deras arbete ska bedömas.
Styrdokument, kursplaner och bedömningskriterier ska tas på stort allvar och är värda ingående diskussioner. Är vi överens om vad som menas och hur olika begrepp ska tolkas och bedömas?
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
