Hej!
På vår skola får vi kontinuerlig feedback på hur det går.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ett av skolans stora dilemman på senare tid är att få bättre grepp om ”hur det går.” Eftersom vi har slarvat med denna fråga under en längre tid har det nu, för att rätta till det, uppkommit mängder av idéer för att bättre kunna kartlägga, dokumentera, mäta, analysera och utvärdera.
Dokumentationskraven och mätkraven har ökat betydligt. Verktyg finns det gott om från alla nya digitala administrativa verktyg, till nya bedömningskriterier i läroplanen, till metoder för formativ bedömning, med mera. Vi har ändrat betygssystemet – flera gånger. Vi gör flera pedagogiska kartläggningar och formulerar flera handlingsplaner. Vi screenar och vi diagnostiserar.
Den stora utmaningen är att ha bra grepp om effekten av det vi gör. Fungerar verkligen denna metod för att leda till matematisk förståelse? Vilket är bästa sättet att lära barn att läsa – eller senare att analysera litteratur? Hur lär man ut vetenskapliga processer på enklaste och bästa möjliga sätt? Hur vet vi att grupparbete är mer effektivt än individuellt arbete?
Jag ska verkligen inte säga, ”Gör så här blir det bra” eftersom det är i allra högsta grad en komplicerad fråga med mängder av teorier och metoder. Det jag däremot kan säga är att det är bra att sträva efter metoder för utvärdering:
– Som är enkla att tillämpa
– Som ger meningsfull information tillbaka
– Som ger dig konkreta idéer om vad du kan förbättra
– Som ger relevant information till elever och föräldrar
– Som är enkla att hålla reda på och enkla att göra jämförelser med från år till år.
Åtgärd
Exempel på hur våra dokumentationsprocesser kan förenklas, förtydligas och förbättras:
Med vänlig hälsning
© John Steinberg
