Fungerar den traditionella studiedagen i skolan och förskolans värld? Svar, ja – om man har de rätta förväntningarna. Ingen enskild insats av denna karaktär vänder något stort skepp. Men det kan ge en tankeställare och leder till att det påverkar ”diskursen” på skolan ett tag och att några skaffar mer information eller gör några små försök. Gott nog. Nja, kanske inte eftersom man helst vill ha en större förändring, men det är inte att förakta om några påverkas och vill gå vidare med tanken eller metoden som det berättas om.
Jag har hållit studiedagar i skolmiljöer sedan 1974! Snart 50-årsjubileum. Jösses! Det finns flera anledningar till att jag klarar mig och en av många är att jag har de rätta förväntningarna. Jag vet att jag är en liten droppe i ett stort hav. Jag vet vad jag gör och gör det bra, vill jag påstå, men jag är inte där för att följa upp eller ta hand om det efteråt.
Jag begriper mig inte på skolledare som inte närvarar när jag kommer eller frågar ut mig i förväg för att matcha min insats med deras behov eller inte har någon som helst uppföljningsplan. Jag är oftast ”ett trevligt inslag” och inget mera. Den värsta kommentaren eller feedback jag kan få efter en föreläsning är ”trevligt.” Jo, jag är trevlig och rolig på scenen, men jag tolkar det tyvärr så att de inte tar studiedagen eller mig på allvar.
Den traditionella studiedagen håller på att försvinna av många olika orsaker, men själv tar jag tag i detta med hjälp av förlag jag samarbetar med, Gothia Kompetens, och en processutbildning som erbjuds om Ledarskap i klassrummet. Den inkluderar föreläsningar, utbildning av processledare, flera uppföljningsåtgärder plus studieplan med frågor, övningar och introfilmer. En av fördelarna med digitaliseringen, Zoom/Teams, Google Meet är att den ger ett större mått av flexibilitet av leveransen. Det är givetvis avgörande att skolledningen följer upp. #ledarskapiklassrummet
